Husdjuret av Camilla Grebe

Posted in Deckare/Thriller-litteratur with tags , , , , , , , , , , on 31 maj, 2023 by fearnotthedark

Deckare från 2017 av Camilla Grebe. Äntligen läser jag böcker igen ❤ Och för att påminna så är min blogg mestadels skräck, men innehåller även närliggande genrer som involverar spänning. Så en och annan deckare kommer att dyka upp här då och då. Och denna deckare har skräck-element, därav att den var desto mer intressant också. Jag har ofta ett behov av något mer specifikt i det jag läser än bara en slätstruken deckare. Och denna hade just det. Den fångade in mig och höll mig kvar. Tack var det där speciella.

Handling Adlibris:

”En roman om ett fruktansvärt brott, om de människor som begick det och de som löser det.

Malin är den unga kvinnliga polisen som har hela sitt liv prydligt utstakat.

Hanne är profileraren med minnesförlust som fruktar sin framtid.

Jake är pojken som bär på en onämnbar hemlighet.

Alla förs de samman av ett brutalt mord i ett gammalt stenröse i den sörmländska byn Ormberg under några kalla vinterveckor. Jakten på mördaren blir inte bara farlig, den förändrar också i grunden deras existens. Sanningen har, som så ofta, ett högt pris.”

Jag var i Göteborg på en dagsvisit och gick runt inne i Pocket Shop vid Göteborgs centralstation och totalt förlorade mig i böcker igen. Jag läste flera baksidor på flera böcker och en speciell bok fångade in mig direkt, ”Välkommen till Evigheten” av Camilla Grebe. Omslaget var en kvinna i vit blodig spetsklänning hållandes en blodig kniv och historien handlade om en hemmafru som stod anklagad för sin mans mord och polisen börjar utreda vad som egentligen hänt. Jag kommer att recensera den boken också framöver. Behöver mer tid att tänka över den bara. En ordentligt bra berättelse. Den boken fick mig att upptäcka författaren Camilla Grebe och hennes sätt att skriva. Efter ”Välkommen till evigheten” hittade jag hennes bok ”Husdjuret” och historien tilltalade mig. Ett mord sker i litet samhälle. En kvinnlig ung polis utreder det. En profilerare är på något sätt inblandad men har minnesförlust. En pojke bär på en stor hemlighet. Jag blev direkt nyfiken.

Jag fattade direkt tycke för Malin, den unge polisen som kommer till sin hemby och ska utreda ett mord mitt bland alla sina barndomsminnen. Malin är kompetent, logisk men har också en fragil sida som är kopplat till hennes barndom och tonår i lilla Ormberg och det som hände när hon var yngre. Hon är på väg att gifta sig med en man och flytta helt ifrån Ormberg, hon vill lämna bylivet och börja om. Men allt eftersom fallet nystas upp upptäcker också Malin väsentliga saker om sig själv och vad hon egentligen vill.

Den bekymrade och envise Hanne, som är profileraren med minnesförlust hade jag lite svårare för då hon inte alltid framställs som så sympatisk. Men hon är en kvinna i kris som börjar åldras på riktigt och därav tappa minnet. Man kan inte alltid agera sympatiskt då.

Pojken Jake är hjärtat i historien ❤ Denna pojke som innerst inne är en flicka, transperson, och försöker dölja det så desperat till varje pris. Hans familj upplever honom som så svag och bräcklig men en dag bevisar han sitt värde för alla som mobbat honom eller trott så lite om honom. En dag får han äntligen bli hjälten, på flera sätt.

En riktigt mörk och krypande läskig historia vecklas upp långsamt bit för bit och man kan inte alltid ana vad som befinner sig på nästa sida. Därav uppstår en riktigt ihållande spänning hela boken igenom. Välbeskrivna karaktärer man direkt tycker om och vissa inte alls. En historia som både bearbetar samhälleliga problem samt de lögner som kan förstöra mer än vad de skyddar. Vi får möta karaktärernas resonemang kring vänskap, kärlek, lögner, sanning, folktro, opinioner, rasism, empati, lagen, polisen, livet. En god analys av vår samtid samt otroligt intressanta och nyanserade karaktärer. Men också en ruskigt omskakande och nervpirrande typ av skräckhistoria. Högst intressant och insiktsfullt.

En bok för dig som gillar deckare med skräck-element och samhällsanalyser. Klart läsvärt.

7 guldfärgade paljetter av 10

The Pope’s Exorcist

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 25 maj, 2023 by fearnotthedark

Demonskräckfilm från 2023. Vatikanens ledande exorcist Gabriele Amorth undersöker ett speciellt fall som också avslöjar en stor hemlighet Vatikanen försökt dölja.

Handling Imdb: ”Follow Gabriele Amorth, the Vatican’s leading exorcist, as he investigates the possession of a child and uncovers a conspiracy the Vatican has tried to keep secret.

Filmen är baserad på en sann person, exorcisten Gabriele Amorth, som var grundaren av International Association of Exorcists och var erkänd internationellt för sitt arbete inom demonologi och exorcism. Filmen börjar med att Amorth kontaktas med anledning av ett svårt fall med en demonbesatt pojke, bara Amorth anses kunna lösa fallet. Och en lång historia vecklas upp via det Amorth upptäcker i sin research. Hemligheter kring Vatikanens hantering i ett visst fall nystas upp och kampen på liv och död har bara börjat..

Russell Crowe är tillbaka igen. En skådis jag inte följt så mycket för att jag inte varit något vidare fan. Men jag gillade ”Gladiator” (2000). Hans insats i ”The Mummy” (2017) var inte mycket tyvärr men kanske mer roande än resten av den miserabla filmen. Däremot så gör han en riktig insats i denna ”The Pope’s Exorcist” tycker jag. Han förvånar mig stort med att prata så bra italienska till att börja med. Och det tar ett bra tag innan han pratar engelska i filmen så han måste ha övat mycket. Men så läste jag även att Crowe har ett visst italienskt ursprung så han kanske alltid kunnat språket, vad vet jag. Han är också så väldigt naturlig i rollen som Gabriele Amorth, det märks att han gjort sin research kring vad för slags unik person det är han gestaltar. Crowes rolltolkning är det som gör filmen klart sevärd. Fascinerande tyckte jag. Att mycket historiegrävande visas är också ett plus, man får se hur man hittar hemligheterna samt via flashbacks. Man går igenom historieförloppet steg för steg och lämnar få luckor. Kanske något enkel historia ibland eller något för otrolig historia ibland, beroende på vilka aspekter man fokuserar på. Slutet var klart intressant med. Jag gillade filmen. Främst tack vare Russell Crowe som verkligen levererade på ett minnesvärt sätt.

Vad gäller temat med exorcism inom skräckfilm så är ju den bästa ”The Exorcist” från 1973 enligt mig. (”The Exorcist”-regissören/skribenten William Friedkin var även han fascinerad av Amorth och gjorde en dokumentär om honom också.) Men denna ”The Pope’s Exorcist” tog en annan vinkling i alla fall och blev inte ännu en demonutdrivningsfilm, utan mer en historisk undersökning kring historien om exorcister och vatikanens handlande runt det. Så filmen förvånade, överraskade och underhöll därför. Mer sånt här, tack!

Något för dig som intresseras av exorcism. Klart sevärd 🙂 Tummen upp!

6 stora krucifix av 10

Renfield

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 24 maj, 2023 by fearnotthedark

Skräckkomedi från 2023. Renfield, Dracula’s evige slav, längtar till ett eget liv bort från Dracula och börjar hitta hopp hos en terapigrupp han besöker.

Handling Imdb: ”Renfield, Dracula’s henchman and inmate at the lunatic asylum for decades, longs for a life away from the Count, his various demands, and all of the bloodshed that comes with them.

Efter en längre paus är jag tillbaka igen. Lång svacka i måendet samt idétorka är anledningar till den längre pausen. Men jag har börjat återfå skräckintresset igen och det känns kul igen, tack vare vänner och deras stöd och pepp ❤ Det har däremot funnits så få nya skräckisar som jag ens har velat se men när jag fick reda på att denna ”Renfield” var i görningen och att Nicolas Cage skulle spela Dracula med Nicholas Hoult som Renfield blev jag direkt nyfiken. Stort fan av båda skådisarna. Och jag blev inte besviken. Vilken skräckfest!

Renfield går till en stödgrupp för personer som är fast i ett giftigt förhållande med narcissister och börjar tänka att det ju visst finns ett liv utanför Dracula’s regler och tyranniska styrande. Han får stöd av de andra i gruppen och börjar skapa sig ett eget liv. Ett liv i färger istället för svart och vitt. Att göra gott istället för ont. Att uppvakta en tjej som verkar gilla honom för den han är. Men.. Dracula hittar honom och de måste göra upp once and for all om vem som egentligen bestämmer..

Filmen börjar med att man gjort om scener ur originalfilmen ”Dracula” (1931) med Bela Lugosi, men med Hoult och Cage istället för originalskådisarna och det ser onekligen roligt ut. För att visa en summering och flashback av hur de träffades och hur deras relation sett ut genom åren. Dracula som enväldig härskare och Renfield som dennes evige slav. Istället för att ta den seriösa tonen får vi här en stor komisk ton direkt där Renfield börjar prata om sina tankar kring Dracula och terapigruppen och man börjar dra på läppen direkt 😀 Fantastiskt roliga dialoger mellan Dracula och Renfield, Cage och Hoult har en riktigt rolig kemi som sprakar goa gnistor. Och polisen som kommer in, Rebecca som spelas av Awkwafina, gör en grymt festlig biroll som Renfields kärleksintresse och som den som hjälper Renfield att slå tillbaka. Det finns även en hel del köttiga gore-scener till och med som sätter pricken över i:et i denna otippade skräckskrattfest. Unik idé att de gjort historien som en symbolisk handling att Renfield ska fighta sig ur sitt giftiga förhållande och bli fri så att man har dels den roande klassiska Dracula-historien och dels den viktiga historien om att frigöra sig från ondska 🙂 Kul grej! Och det funkar så bra, faktiskt. Cage är guld, Hoult är guld, Awkwafina är guld. Hela filmen är som en hel feelgoodskräckkomedi rent utav. En glad överraskning och jag rekommenderar den varmt till alla som behöver muntras upp. Den gjorde tricket för mig ❤

En film för dig som diggar Dracula och Nicolas Cage. Mycket sevärd 🙂

7 pastellfärgade Renfield-tröjor av 10

M3gan

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 18 januari, 2023 by fearnotthedark

Dockskräckis från 2022. En ingenjör bygger en realistisk docka som blir mer levande än planerat.

Handling Imdb: ”A robotics engineer at a toy company builds a life-like doll that begins to take on a life of its own.

Jag hade låga förväntningar på filmen i och med att den blivit så hypead överallt. Det kan antyda att filmen kommer bli halvbra, halvdålig. I detta fall blev det en halvdålig film, låt oss gå in på varför.

Lilla Cady förlorar sina föräldrar i en olycka och blir omplacerad till sin släkting Gemma. Gemma jobbar som ingenjör på en leksaksfabrik och designar robotar. Gemma har inte så god hand med barn så hon skapar en realistisk typ av docka som ska bli Cadys kompis. Hon jobbar upptaget med att förbättra dockan för att kunna lansera den till allmänheten också. Under tiden skapar Cady ett band med dockan som blir ohälsosamt från båda hållen. Både Cady och dockan förändras och snart börjar en riktig kamp på liv och död.

Filmen börjar spännande och intressant med att påbörja designen av dockan och dess beteende. Intressant också hur kemin utvecklas mellan Cady och dockan M3gan. Dockan ser lagom läskig ut och historien blir allt mörkare. Men sedan förändras filmen och blir förutsägbar samt förlitar sig på att slänga in jumpscares, klassiska skräckfilmsknep såsom krypande och udda danser. De klassiska knepen som vi alla sett många ggr förut gör sig inte så bra i denna historien. Det blir nästan som en parodi. Man förklarar inte helt heller varför M3gan växer till den varelsen hon blir. Det ligger något tomt och fantasilöst i sättet som hon framhävs i filmen. Det drar ner filmens spänning tycker jag. Vilket är synd på en så fantastisk idé som har potential att bli riktigt majestätisk. Filmen hade blivit bättre med mindre klassiska knep, addera mer mystik och mindre jumpscares för en mer realistisk, allvarligare och mörkare ton. Jag hade hoppats på mer tyvärr. Cady spelas ok av barnskådis Violet McGraw, och Gemma, som spelas av Allison Williams, funkar också ok. Men kemin mellan Gemma och Cody är inte så bra samt att Violet McGraw inte helt övertalar i sin roll när hon förändras av M3gan. Alltför många brister i en film som kunde blivit mycket bättre resulterar alltså i ett medelbetyg.

Något för dig som gillar dockskräck. Men ha låga förväntningar. Halvdålig och knappt sevärd tyckte jag tyvärr.

4,5 dansande robotdockor av 10

Violent Night

Posted in Thriller/Scifi/Fantasyfilm with tags , , , , , , on 11 januari, 2023 by fearnotthedark

Julactionthriller från 2022. Ett inbrott sker hos en rik familj och tomten måste rädda dem och även julen.

Handling Imdb: ”When a group of mercenaries attack the estate of a wealthy family, Santa Claus must step in to save the day (and Christmas).

Så, ja, mer actionthriller över denna än skräck men jag recenserar ju också allt möjligt mörkt närliggande skräck förutom ren skräck så den får komma med ändå här. Men jag lägger den inte i skräck-kategorin. Roande film som levererar i vilket fall.

Tomten sitter lugnt och dricker öl i en bar och samtalar med en del folk. Meanwhile på en annan plats blir det inbrott hos en välbärgad familj. Dottern får oväntad kontakt med tomten via en walkietalkie och kan guida honom dit. I och med att hon varit väldigt snäll så får hon tomtens hjälp och deras kontakt blir en fin vänskap ingen kommer att glömma. Och tomtens kamp för att rädda julen börjar.

Nu är ju inte detta en julskräckis riktigt men en julthriller iaf, med mycket action och en del komedi. Mycket glimten i ögat. David Harbour är outstanding som den råbarkade jultomten, riktigt roande och lyfter hela filmen som kommer igång lite långsamt. Andra biroller görs också bra av bl.a. John Leguizamo, Beverly D’Angelo, Leah Brady, Alexis Louder. En del härligt köttiga scener och flera roande tillbakablickar på tomtens ursprung. David Harbours kemi med lilla Leah Brady är riktigt fin och sätter guldkant på denna juliga och lagom våldsamma film. Finns inte jättemycket att analysera eller kommentera mer känner jag. Men den var värd sina 1 timme och 52 minuter, kunde nog varit kortare. Klart nöjsam film.

En film för er som diggar jul-temat och David Harbour, klart sevärt.

6 blodiga tomtehammare av 10

The Pale Blue Eye

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 8 januari, 2023 by fearnotthedark

Thrillerskräckis från 2022. En pensionerad detektiv anlitas igen för att lösa ett mord och tar till hjälp en kvicktänkt ung man vid namn Edgar Allan Poe.

Handling Imdb: ”A world-weary detective is hired to investigate the murder of a West Point cadet. Stymied by the cadets’ code of silence, he enlists one of their own to help unravel the case – a young man the world would come to know as Edgar Allan Poe.

Mordgåta, Christian Bale som detektiv, 1800-tal, Edgar Allan Poe som assistent i utredning. Ett recept jag var ombord på direkt när jag såg trailern. Samma dag den kom ut på Netflix såg jag den. Och blev totalt hänförd.

Ett mord sker vid en skola med gott anseende. Polisen kallar in en pensionerad detektiv för att lösa fallet, Augustus Landor. Polisen är skeptisk då Landor har ett rykte om sig att vara en kuf som dricker mycket och förväntar sig inte mycket av honom. Men Landor visar efter ett tag sin kvicktänkthet samt ser en ung student som verkar ovanligt smart och ber honom hjälpa till i fallet, en ung Mr Edgar Allan Poe. Ett nära samarbete kring utredningen börjar och när den är klar blir ingen sig lik igen.

Filmen börjar rätt långsamt och otroligt vackert. Dimmiga skogar, hästvagnar, höga hattar, rockar och 1800-talets övriga fagra detaljer. Christian Bale som Landor visar som alltid sin briljans, här på ett lite mer avmätt sätt. Rynkor och trötthet präglar den plågade Landors estetik i allt han gör, även om han är kvick i sitt jobb. Man har lämnat plats för en annan skådis att skina desto mer, Harry Melling i rollen som unga Edgar Allan Poe. Jag tappade hakan över hur bra han gör rollen som Poe, precis som man har tänkt sig Poe i tal och utförande och intellekt. Ett sant nöje att iaktta Melling brodera upp en sådan nyanserad yngre Poe i den här filmen. Innan mest känd från Harry Potter-filmerna. Och säkert öppnar denna roll dörren för mer liknande mörkare karaktärer. Edgar Allan Poes verk var bland det första gotiska jag läste som liten så Poe har ofta fascinerat mig. Och färgat min smak i mycket. Det makabra och skräckromantiken. Filmen tar dock vändningar som var intressanta och leker runt med kemin mellan Landor och Poe på ett finurligt sätt. Jag åt upp hela filmen likt en utsvulten äter upp en hel tårta på 2 timmar. Jag tyckte så mycket om den. 2 timmar och 8 minuter av gotisk finess. Jag tyckte till och med om slutet, det var riktigt rörande på flera sätt. Ofta faller en film på slutet, men detta slut berikade filmen ännu mer för mig. Jag har svårt att kritisera något alls.

Fantastisk roll-lista med. Christian Bale, Harry Melling, Toby Jones, Gillian Anderson, Lucy Boynton, Robert Duvall m.fl. En stilig uppvisning i 1800tals-glans och fyndighet. En mordgåta med skräck-inslag. Mäktigt.

En film för er som gillar 1800-tal och mordgåtor. Rekommenderas varmt ❤

9 mörka hjärtan av 10

Christmas Evil

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 3 januari, 2023 by fearnotthedark

Julskräckis från 1980. En leksaksfabriksarbetare får ett ordentligt sammanbrott efter att ha blivit förolämpad på jobbet och beger sig ut på en dödlig julklappsrunda.

Handling Imdb: ”A toy factory worker, mentally scarred as a child upon learning Santa Claus is not real, suffers a nervous breakdown after being belittled at work, and embarks on a Yuletide killing spree.

Hoppas ni haft en god julhelg och gott nyår! Samt att ni hunnit slappna av och varvat ner innan jobbet eller plugget börjar igen. Jag återhämtar mig efter allt julgodis man satt i sig. Men haft en lugn jul och lugnt nyår iaf.

Här har vi en film jag länge tänkt se då jag tyckte ploten lät intressant när jag först läste om den. Och det är en jobbig, tragisk film men också en intressant och välgjord sådan. Jag är nog överraskad över det lägre betyget på Imdb. Kanske fick den det i och med att det är en tragisk och rätt sorglig film. Ett skräckdrama med allvarlig ton. Inte så lättsam som en julskräckis ibland kan vara.

Harry får som liten en chock när han får veta att jultomten inte är på riktigt och lär sig tidigt, genom att observera vuxna, hur lögnaktiga och falska många kan vara. En bitterhet präntas in i Harry i en alltför tidig ålder. I vuxen ålder jobbar Harry på en leksaksfabrik. Han är lite speciell, har fastnat i en slags regression och är väldigt noggrann på jobbet. Han har en bitterhet men också ett stort ideal, hur han vill att allt ska vara. Han är en drömmare. Men när han blir grovt förolämpad på jobbet raserar allt för Harry. Han ser svart och vill att alla onda ska få betala för allt de gjort. Så han förvandlar sig till jultomten och går ut på en dödlig julklappsrunda.

En sorglig och riktigt mörk historia präglad av tragik och samhällskritik. Faktiskt också en rätt läskig historia, skrämmande. Historien må vara enkel i sig men det som blåser otäckt liv i historien är skådisen Brandon Maggart i huvudrollen som Harry. Han tar ut svängarna rejält i ångestladdade, idealsträvande, bittra, hoppfulla, arga, frustrerade Harry. Och han gör det hårresande bra. Från första minuten till den sista. Ren och skicklig jul-ångest! Horribelt bra. Och slutet band ihop säcken som den skulle med (hehe).. En god slasher likaväl som den är psykologisk skräck. Underskattad film som jag tycker man borde ge en chans om man inte sett den innan. Men var beredd på noll munterhet!

En film för er som gillar tragiska julskräckisar och 80-tal. Klart sevärd.

6 juldrömmande mördartomtar av 10

God Jul och Gott Nytt År kära skräckfans!

Posted in Annat Skräckstuff with tags , on 24 december, 2022 by fearnotthedark

God Jul och Gott nytt år kära skräckfans! ❤ Må ni njuta av kvällen och jäsa gott i soffan efter all julmat 🙂 Tusen tack igen för att ni läser min blogg! Jättetacksam är jag 🙂 ❤ ❤ ❤ ❤ Vad ska ni se i julhelgen tro? Blir det Home Alone 1 och 2 och sedan lite julskräck? Jag har skrivit om så många julskräckisar innan och tipsar återigen om :

Silent Night (2012)

Fatman (2020)

Rare Exports (2010)

A Christmas Horror Story (2015)

Krampus (2015)

The Advent Calendar (2021)

Och så har vi Violent Night som går på bio, inte sett den än så det kommer sen när jag får möjlighet att gå. Jag funderar på 2 gamla julskräckisar jag ännu inte sett, Don’t Open Till Christmas (1984) och Christmas Evil (1980). Kanske blir en av dem ikväll. Återkommer med recension om dem sen. Lite kort julrapport här iaf. Ha en fortsatt fin julhelg så hörs vi snart igen i nästa recension! Ta hand om er! ❤

Med vänlig hälsning eder egen reindeerVickybloggare ❤

Resurrection

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 22 december, 2022 by fearnotthedark

Psykologisk skräckfilm från 2022. Margaret är en kapabel och framgångsrik kvinna som har allt under kontroll. Tills en man från hennes förflutna dyker upp och hon måste ta itu med ett makabert och hemskt förflutet.

Handling Imdb: ”Margaret’s life is in order. She is capable, disciplined and successful. Everything is under control until David returns – that is – carrying with him the horrors of Margaret’s past.

Spoilers kan förekomma.

Jag brukar tycka om Rebecca Hall i thrillers och i skräck. Hon gör starka och lidelsefulla, intensiva intryck. Hon är precis lika bra i denna filmen. Men.. saker runtom förbryllar mig.. Handlingen som känns dels som surrealism, dels som psykologisk skräck samt ett drama. Och jag försöker tänka om det är briljant eller bara väldigt rörigt med få saker uppnådda..

Margaret hjälper en kvinna på jobbet med lite terapi då kvinnan befinner sig i ett skadligt förhållande och Margaret har erfarenhet av detta, därför hjälper hon med råd. Men en dag ser hon mannen, David, dyka upp igen från hennes skadliga förhållande i det förflutna och konfronterar honom. Han lyckas dock manipulera henne igen och hon bestämmer sig för att sätta stopp för alltihop, en gång för alla.

Efter en del funderande känner jag att filmen handlar om ett djupt skadligt sorgearbete runt ett förlorat barn och desto mindre om mannen. Det handlar om Margaret och hennes intensiva ånger och saknad efter det förlorade barnet. Och jag frågar mig också: Existerar David ens, är det hennes skadade psyke som har skapat någon att skylla på? Det finns små detaljer i början som pekar på den teorin. Sen blir allt väldigt absurt och psykiskt krävande för tittaren, i hur allt vecklar ut sig och resulterar i en surrealistisk och skrämmande slutscen. Men allt är rätt rörigt, för många olika trådar slängs ut åt olika håll och man har svårt att binda ihop dem. Ett manus med för höga ambitioner som ebbar ut i ett nja för mig. En film som inte alls var i min smak. Och de poängen jag kommer ge är helt åt Rebecca Halls insats. Jag brukar gilla Tim Roth men hans roll som David irriterade mig här.

En film för dig som gillar surrealism, psykologisk skräck och dramatik. Knappt sevärd enligt mig tyvärr.

4,5 kämpande Rebecca Halls av 10

Bodies Bodies Bodies

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , on 14 december, 2022 by fearnotthedark

Skräckkomedi från 2022. Ett gäng rika 20-åringar planerar en fest i ett öde familjegods och ett partyspel spårar ur totalt.

Handling Imdb: ”When a group of rich 20-somethings plan a hurricane party at a remote family mansion, a party game turns deadly in this fresh and funny look at backstabbing, fake friends, and one party gone very, very wrong.

Paret Bee och Sophie kommer till en fest ute i ödemarken, till ett stort familjegods där de ska festa loss med Sophies rika kompisar. Men en partylek kallad Bodies Bodies Bodies spårar ur totalt när en kompis hittas död. Och de måste hitta den skyldige bland sina egna. En hel soppa med backstabbing, fejkvänskaper, lögner, svartsjuka och mord rörs igång och ingen går säker.

Det kallas en skräckkomedi men komiken som används är väl desto mer uppenbar vid slutet just. Allt innan dess är en stor dramatisk slasher ungefär. Men den roar till viss del och sociala medier tas upp igen. Verkar vara ett populärt tema i nya skräckisar. Antagligen för att vi lever stora delar av våra liv i sociala medier. Ännu mer efter pandemin också. Och man vill antagligen påpeka att inte glömma livet bakom alla fina bilder, att leva i nuet snarare än att skapa den perfektion som bara kan existera i sociala medier. Via filter, endless filter och vackra ord.

Ok skådisar allihop, som gör det de ska. Ett namn sticker ut dock. Lee Pace, king Thranduil från Hobbit-filmerna, i en roll som en udda surfer guy/veterinär som en av tjejerna dejtar. Mycket äldre än dem och så lång och så udda blir han direkt en märklig biroll. Hans roll funkar inte helt skulle jag säga, det är inte hans genre. Han förtjänar bättre filmer också.

Scenografin och tonen i filmen är lite 80s/90s därrunt, retro-feeling, och klart snygg. Ploten är rätt tunn och sådär spännande. Men slutet var bra och kul faktiskt, det var nog det bästa med filmen, hur det slutade. Övrig handling är stundtals roande, stundtals banal. I stort en halvbra/halvdålig film som nog inte kommer kommas ihåg men som kan funka som ett ok tidsfördriv om man mest fokuserar på estetiken samt slutet och budskapet slutet för med sig.

En film för dig som gillar drama-fyllda skräckkomedier med lite budskap och snygg retro-estetik. Knappt sevärd enligt mig dock.

5 tiktok-samurajsvärd av 10