Fear Not The Dark

Okej, den här filmen är ingen toppenpoängare men det är ett försök iaf. Det här är alltså en svensk skräckfilm och som vi alla vet är inte Sverige störst inom skräck eller inom film ens. Vi är inga amerikaner eller spanjorer eller japaner. Så mer in på själva filmen. Jag tänkte att jag lär ju se de få skräckfilmer som faktiskt är svenska och se hur de kan vara, i detta fall Psalm 21.

Jonas Malmsjö spelar en präst som har relationsproblem till sin son och får ett samtal en kväll om att hans far drunknat i hans hemby. Han åker dit och skumma saker börjar hända, han ser en del spöken/demoner som försöker säga honom något. So far so good, faktiskt. Den är lite spännande i början. Jonas Malmsjö är stilig och gör sin karaktär levande och trovärdig. Specialeffekterna när spöken dyker upp är lite märkliga i så svensk miljö men jag blev skrämd och hoppade till faktiskt. Cirka en halvtimme in är det ok och läskigt och spännande. Lite fin kyrka, uppläsandet av bibelcitat och psalmer, lite läskiga spöken.  Sen går det lite fel för historien förvandlas till en klichéaktig och hemsk röra. De tar historien till en plats där allt känns så väldigt äckligt tycker jag. Manuset är det som gör den här filmen värre än den behövde vara. De började bra men så blir handlingen alltså väldigt hemsk på ett äckelsätt= inte bra. Där kunde inte ens en Malmsjö väga upp det. Det finns bra svensk skräck: Låt den rätte komma in, Det okända. Nu kom jag bara på två men där har vi ju två iaf. Lär av dem tycker jag.

1 pumpa av 5

This entry was posted on 25 oktober, 2012 at 13:49 and is filed under Recensioner - Skräckfilm with tags Psalm 21, Skräck. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.