Fear Not The Dark

Handling:  En polis, Joona Linna, ber en kontroversiell hypnotisör om hjälp i ett fall där en familj mördats och sonen är överlevande i ett lättare koma och den äldsta dottern är försvunnen. Kan hypnotisören Erik Bark nå fram till pojken för att minnas mördaren? Och var befinner sig dottern?  Faror lurar i varje hörn och vem kan man egentligen lita på..

En svensk film här, som är bra. En svensk thrillerfilm med skräckinslag, som är bra. Få gånger det händer, eller hur? Men här har det hänt. Millennium-trilogin, ”Låt den rätte komma in”, ”Beck”-serien, ”Graven”-serien och så denna ”Hypnotisören”, faktiskt. Bra svenska thriller/skräck verk. Vi har vinter, vackra snö-miljöer ute i ödemarken och inne i stan. Musiken är stämningsfull och bygger upp en spänning. Mikael Persbrandt är bra i rollen som hypnotisören. Han talar försiktigt och vaggar in en i ett lugnt trans med sin sträva röst som låter som att den kommer långt bort från ett högtliggande berg men ändå rätt nära likt en porlande bäck utanför dörren. Jag vet, jag är äckligt poetisk ibland. 😀

Lena Olin är bra som hustru och moder. Hon har kommit upp i en ålder men levererar ändå mycket bra både i utseende och i talet.  Den finska polisen är rätt härlig han också, den starka och drivna enslingen.  Nykomlingen Jonatan Bökman gör en minnesvärd insats här i rollen som den överlevande sonen Josef så håll ett öga på honom. Han kan nog bli stor om han tar rätt roller i fortsättningen. Från år 2012 och bygger på boken med samma namn skriven av Lars Kepler.

Mycket vinter och snö, en del blod och mord, mycket hypnos, en del tänka-efter och lagom mycket Mikael Persbrandt.

4 snöflingor av 5

This entry was posted on 25 januari, 2013 at 21:31 and is filed under Recensioner - Skräckfilm with tags Hypnos, Persbrandt, thriller, Vinter. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.