Arkiv för maj, 2014

Samurai Princess

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 28 maj, 2014 by fearnotthedark

sp

Den här filmen kickade skiten ur mig verkligen, hur festlig var den inte?!! Vacker stark asiatisk tjej i huvudrollen som är skilled i att slåss och tar sin hämnd, roliga manliga biroller som får en att skratta med sin svarta humor, kickass fightscener och rörande vackra moment. Bra recept på en god skräckissplatterfilm. Från anno 2009.

Storyn enligt Imdb: ”As group of young schoolgirls walking through the woods is attacked and raped by a gang of thugs. Only one of the girls survives, but is badly injured. She is found by a scientist who takes her back to his lab, gives her a new robotic body and a female monk gives her magical powers. They send her out to take revenge on her attackers, but as it turns out he has an ulterior motive for his actions. ”

Det som bär upp filmen är humorn, den svarta humorn i minspel, absurdhet och tonen i repliker och i fightscener. Mycket roligt! Men så är det typiskt för den japanska splatterscenen med den här typen av humor. Och detta är samma regissör som till Tokyo Gore Police. Riktigt så äcklig som den filmen är inte denna Samurai Princess. Lagom äcklig, på ett kult sätt och går inte för långt med äcklet som TGP. Vilket kan vara skönt. För damn, TGP gick för långt för min smak 😛

Specialeffekterna är enkla men effektfulla, japanerna är bra på detta med det estetiska. Vackra färger på kläder, fallande löv, blodsprut, porlande vatten och en vacker vithårig nunna. Och jag älskar dessa kroppsdels-proteser som motorsågar, svärd, häcksaxar= mycket kul och snyggt! Och de söta glada reklamleende töserna är klassiskt! The Mad Scientist har personlighet, han gör en cool roll! En smakfull sexscen finns faktiskt med också. Sen finns det lite mindre smakfullt, men inte farligt mycket. Stjärnan är ju denna livsfarliga mördarmaskinen spelad av nakenmodellen Aino Kishi! Och hon äger. Punkt. Se denna om du är ett fan av lagom-äcklig humor-snygg asiatisk splatterfilm, den är riktigt bra!

5 blodsprutande samurajsvärd av 5

samurai_princess2

samurai-princess3

American Psycho

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , on 9 maj, 2014 by fearnotthedark

Americanpsychoposter

Där satt jag på biopremiären av American Psycho i minimala Flen (very small town) runt år 2000, 18 år gammal och strax innan jag flyttade hemifrån till min alldeles egna lägenhet. Jag hade sett Christian Bale i ”Velvet Goldmine” och älskade hans roll där och hade bestämt mig för att se allt han någonsin gjort. När man då fick reda på att denna American Psycho skulle visas på bio väldigt nära min dåvarande bostad hos päronen så kände jag att: jag ska dit! Och vad jag då kom att se skulle färga mycket av min smak inom skräckfilm. Jag avgudade hans prestation minst sagt.

IMDb:s beskrivning av handling: ”A wealthy New York investment banking executive hides his alternate psychopathic ego from his co-workers and friends as he escalates deeper into his illogical, gratuitous fantasies.”

Hur Christian Bale gestaltar denna Patrick Bateman är magiskt bra. Allt från det kalla minspelet med den spända käken, tomma blicken, den underliggande kokande ilskan & ångestfyllda ryck i mungipan. Fenomenalt. Hur Bale verkligen går in i sina roller är beundransvärt, han blir Bateman helt & fullt liksom i alla hans övriga roller. Intensiteten är fullkomlig i allt han gör. Många andra kända skådisar här gör ett fint jobb också, Bale är stjärnan dock, som Reese Witherspoon, Chloë Sevigny, Jared Leto, Samantha Mathis, Willem Defoe & Matt Ross, mfl.

Favoritscenerna är många! Men det är klart roligt när han ska prata om musiken han älskar inför varje sexscen eller mördarscen, killen har ett soundtrack till allt! Vill du ha bra 80talsmusik-tips, fråga Bateman! Han tar upp Huey Lewis & The News, Phil Collins, Genesis, Whitney Houston och några fler. Passionen för musiken, förutom mord, är uppenbar. ampsmusic

Sedan har vi den oförglömliga, kända sexscenen med två eskortflickor där Bateman ser sig själv i spegeln under sexet, riktigt roligt egocentriskt! 😀 Han regisserar dem, filmar, ser sig själv i spegeln, spänner musklerna och betraktar. Mycket speciellt det. Kul svart komik där! Grejen är ju att Bateman är helt seriös med grejen dock, störning deluxe 😀

winkOm man ska se det ur ett psykologiskt perspektiv så verkar han ha en grav psykos plus narcissistisk störning. Inte att leka med, han behöver medicin plus terapi. Nu. Men klart roligt som film! Jag har också läst boken av Bret Easton Ellis, också mycket bra. Boken innehåller ju dock mer än filmen men det brukar ju vara så. Tycker mycket om både filmen och boken. Långa partier kring ansiktsmasker och hudvård i boken men det är bara kul. Man får där en större helhetsbild av hans störningar.

Annan rolig scen är när han springer runt lägenheten och trapphuset med motorsågen enbart iklädd vita gympaskor jagandes ett mordoffer. Galenheten i den scenen är hårresande men ändå komisk! ampsrunning

Också har vi alla tillfällen då han ska predika för världsfred, bota all fattigdom och ge hem åt hemlösa. Dubbelmoralen i hans uttalanden jämfört med vad han egentligen tänker är intressant. Där ser man att hans idealjag är något helt annat än hur han egentligen är. Och att verklighetsuppfattningen är nowhere to be found.

Visitkorts-scenen är legendarisk. Det snobbiga jämförandet med vem som har finast visitkort och hur viktigt, så viktigt det är för Patrick att just hans visitkort är det som föredras. Detta händer dock inte och Patrick blir rasande, inombords.

Inledningsscenen är superb. Rött mot vitt som antyder rinnande blod, kockkniven som skär kött som sakta övergår från mordantydan till lyxiga maträtter (blodet övergår till hallonsås 😀 ) där Bateman sitter och äter med sina snobbiga kollegor på en äckligt dyr restaurang. Äckligt bra.

Sedan har vi dem underbara replikerna Patrick Bateman uttalar som till exempel:

”I have to return some videotapes.”

”I like to dissect girls. Did you know I’m utterly insane?”

och den mest kända: ”I have all the characteristics of a human being: blood, flesh, skin, hair; but not a single, clear, identifiable emotion, except for greed and disgust. Something horrible is happening inside of me and I don’t know why. My nightly bloodlust has overflown into my days. I feel lethal, on the verge of frenzy. I think my mask of sanity is about to slip. ”

och även denna kända linen: ”There is an idea of a Patrick Bateman; some kind of abstraction. But there is no real me: only an entity, something illusory. And though I can hide my cold gaze, and you can shake my hand and feel flesh gripping yours and maybe you can even sense our lifestyles are probably comparable… I simply am not there. ”

Det är briljant. Det finns oändliga sätt att analysera denna filmen och Bateman men jag ska sluta här och låta er själva se den, om ni inte redan gjort det det vill säga! Ett guldkorn, mycket sevärd för dig som gillar snygga seriemördare, stilfulla upplägg, 80talet och sjuka tankesätt 😀

Givetvis 5 köttknivar av 5

AmericanPsychosun

 

 

Big Bad Wolves

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 6 maj, 2014 by fearnotthedark

bbw

Den sista filmen som fyndades på scifimässan var denna Big Bad Wolves från 2013. När Quentin Tarantino själv säger att det här är årets bästa film så köper man det och ser filmen. I did just this.

IMDb:s beskrivning av handlingen: ”A series of brutal murders puts the lives of three men on a collision course: The father of the latest victim now out for revenge, a vigilante police detective operating outside the boundaries of law, and the main suspect in the killings – a religious studies teacher arrested and released due to a police blunder. ”

Pedofilmördare är temat. En lärare anklagas för att vara den skyldige men han bedyrar sin oskyldighet gång på gång, trots misshandel och mordhot. Jag köper hans story. Att han är oskyldig. Men en av de mördade flickornas pappa köper det inte och jagar honom. En polis köper det inte heller och jagar honom. Efter ett tag köper polisen det lite mer, mordoffrets far är inte alls övertygad. Mordoffrets farfar kommer in i bilden och hjälper till.. inte heller alls övertygad att läraren är oskyldig. Svart komedi blandas med blodigt allvar i en bra blandning. Också kul med språket hebreiska som låter väldigt olikt allt annat jag hört innan. Detta är alltså Israels andra skräckfilm ever och den har fått god kritik av många. Jag förstår detta. Som sagt så är den svarta komiken skickligt blandad med allvaret.

En kul scen är när mordoffrets far blandar i ordning en mycket speciell sockerkaka till läraren, musiken i bakgrunden låter som en helylle baknings-reklamfilm! Mycket komiskt! Kul är också scenerna när han pratar med sin dramatiska mor i telefonen och med sin något lugnare men mer bestämd far vid köksbordet.

Saker blir dock mer allvarliga mot slutet då hela historien vävs ihop och ska avslutas. En och annan skrämmande vändning gör att man blir överraskad, på ett läskigt sätt. Och man snurrar igång seriösa funderingar kring delar av mänskligheten. Men en bra film är det. Annorlunda, bra och nyvinklad. Och läskig.

4 blåslampor av 5

big-bad-wolves

 

Deep Red / Profondo Rosso

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , on 2 maj, 2014 by fearnotthedark

deep_red_poster

Italiensk skräck, Profondo Rosso / Deep Red från 1975 av herr Dario Argento sågs igår för första gången då jag kände att jag måste utforska mer skräckklassiker från 70-talet.

Imdb:s beskrivning av handlingen: ”A musician witnesses the murder of a famous psychic, and then teams up with a fiesty reporter to find the killer while evading attempts on their lives by the unseen killer bent on keeping a dark secret buried.”

Det första jag lägger märke till är den fantastiska musiken i början, lite av mördarens tema-låt, som fantastiska gruppen Goblin står för. Sedan tycker jag det är kul att höra mer italienska då jag läst lite italienska i skolan, alltid bra att fräscha upp minnet ibland. Dock kan jag mer franska än italienska men ändå underbart att höra mer av språket. Men svårt att hänga med i allt som sägs, för italienskan liksom franskan talas i rapid-fart! Musiken varierar dock väldigt mellan vanlig 70talsaction-musik till spännande mäktig instrumental mördar-musik att det är svårt att få en sammanhängande känsla. Man skrattar till pga av snabba musikbyten, det blir komiskt! Men roligt blir det ju mest och inte irriterande tycker jag. Det ger en humorkänsla som ger motsats till det mörka. Dock är det väldigt få scener som är direkt skrämmande. Och kontrasten mellan vanlig 70tals-action och spännande mördar-scener blir så påtaglig att man kommer av sig ibland i historien. Så humor i all ära och variation av scener men jag hade önskat att filmen gav ett mer jämnt tempo, men man får ett lite hastigt upp-och-ner-tempo istället.

deep-red

Dock så är filmen snygg i färg och form, undersköna damer, stiliga män och fina miljöer. Jag gillar steg-för-steg-inzoomningen av en del scener, det bygger upp bra spänning. Docka-element finns här också! Det var skrämmande för en sådan som mig! Men också bra givetvis. Mördaren är intressant, detta med handskarna och rocken just. Hade velat ha mer scener med det. Så vissa scener är för långdragna och en del scener för korta. Mer balans hade behövts. Utöver det: en god skräck-klassiker. Jag ska se mer av Argento för att jämföra med fler av hans filmer men jag märker ju redan nu hans stil. Det är kvalitativt, något för långt och effektfullt vid vissa scener. En regissör med känsla för dramatik. I stort: en underbart dramatisk skräckis från vackra Italien. Definitivt sevärd.

4 Argento-röda blodfläckar av 5

deepred4

deepr

 

The Texas Chainsaw Massacre

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 2 maj, 2014 by fearnotthedark

tcm

Då tar vi en klassiker här från år 1974 med Gunnar Hansen som Leatherface alltså. Samma man som jag pratade med på scifimässan 26 april om skräckfilm och annat, mycket mäktig upplevelse! 😀

Handling i stort: Fem ungdomar besöker sin farfars hus på landet och blir plötsligt jagade av en skrämmande man med motorsåg och hans terroriserande kannibal-familj.

Vad som kan vara viktigt att poängtera är att det är först när ungdomarna utan lov gått in i denne familjs hus som Leatherface & co sätter in terrorn. Så man kan tycka att vännerna borde varit mer artiga och respekterat att ingen svarar när dem knackar, istället för att bara gå in i någons hus. Bara poängterar. Sedan att Leatherface & co reagerar lite väl häftigt kan ju också tyckas vara något överdrivet, but then så är dem ju också något störda så vad göra.. Och om dessa faktorer inte varit med så hade vi inte haft denna bisarrt mäktiga film, så bra gjort säger jag!

Gunnar Hansen är briljant som den efterblivne Leatherface. Maskerna är skrämmande i multum och hans läten likaså. Liftaren/yngre brodern som spelas av Edwin Neal är skrämmande men på ett irriterande sätt. Han gör ett gott jobb iaf. De äldre männen i familjen är dem som styr och deras farfar är minst sagt gammal och rutten… tror man men den storyn vänder.. snabbt och man blir.. fascinerad men skrämd. Den infångade tjejen Sally som spelas av fröken Marilyn Burns betraktas som en av de första ”scream-queens” och hon gör det fantastiskt bra, man känner hennes panik, alldeles för starkt nästan. Sättet hur man filmat hur hon upplever terrorn i familjen är otroligt påverkande och effektfullt. Och scenerna med Leatherface är oförglömliga, han kan det här.

En tidlös film som är lika skrämmande idag som den var 1974. Och tänka sig att man faktiskt skakat hand med herr Leatherface, samme man som dansade runt med en motorsåg i denna skräckklassiker ”Texas Chainsaw Massacre” på 70-talet. Mäktigt. Om ni inte sett den, gör det nu!

5 ylande motorsågar av 5

tcmgunnar