augusti | 2016 | Fear Not The Dark

Arkiv för augusti, 2016

Slasher

Posted in Recensioner - Tv-serier Skräck with tags dramaskräck, Familj, kyrka, religiöst, Skräck, slasher, synd, thriller/deckare, Tv-serie on 31 augusti, 2016 by fearnotthedark

Titeln säger mycket om innehållet, ja precis en slasherskräck-serie från 2016 😉 Sarah flyttar in i sitt barndomshem och en rad med mord sker runtom som är kopplade till mordet på hennes föräldrar. En copycat är i farten. Kommer hon att överleva och vem är mördaren denna gång?

Handling Imdb: ”Slasher is the first own-produced series by U.S. TV channel Chiller and centers around a young woman, Sara, who is confronted with a series of horrifying copycat murders, that are based on the widely-known killings of her parents years ago.”

Samma typ av serie som nya Scream-serien med sambandet att dem båda har slasher-tema. Samt att det är en kvinnlig huvudroll. Men där slutar likheterna. Medan humorn flödar i ”Scream-the tv series” biter vi oss i tungan och slutar skratta i ”Slasher” som är en mycket mörkare historia utan humor eller lätthet. Det är en dramafylld typ av slasher-serie där man går in på djupet i karaktärer med fokus på dem riktigt mörka sidorna. En mer vuxen serie alltså medan ”Scream- the tv series” vänder sig till en yngre publik.

Intressant dramaturgi i början, har bara gått i 1 säsong än, med mycket spänning och oväntade vändningar men den tappar lite fart mot slutet tyvärr. Synd, för mördarens identitet var faktiskt rätt otippad och därav ytterst intressant. Den allra sista scenen är dock alldeles för kliché för att få sändas kunde jag tycka, ni vet den där scenen när nästa familj flyttar in i det otursförföljda huset, som bäddat för en fortsättning men på ett riktigt klantigt sätt. Blir spoilers om jag säger mer så jag slutar där om den biten. Bra skådisar, rätt okända vilket funkar bra här. Fenomenal kanadensisk/amerikansk tv-produktion av kanalen ”Chiller”. Snygg mask på mördaren som skrämmer rätt. Väldigt lite Cgi, vilket ger ett plus. Intressant med det religiösa motivet i morden också (morden är baserade på de sju dödssynderna) som kryddar upp historien och ger serien olika spännande nyanser av rött 😉

Det finns här inga typiska olika roller på samma sätt som i Scream, utan mer blandat ”vanligt folk med vanliga jobb”. Sarah, huvudrollsinnehaverskan, jobbar som gallerist samt hobbymålar lite på fritiden. När hennes föräldrar mördades i huset skars magen upp och räddade lilla Sarah som nu är vuxen och i behov av att vara nära sin familj igen. Därav tar hon med sin man Dylan, som jobbar som journalist, till sin hemstad och dem flyttar in i hennes mördade föräldrars hus. Staden är dock fylld med udda karaktärer med udda hemligheter och får Sarah att känna sig minst sagt ovälkommen. Sarah har en udda hemlighet också, att hon besöker och samtalar med sina föräldrars mördare i fängelset då och då, för att få ur honom varför han gjorde det. När de nya morden börjar ske runt henne i barndomsstaden misstänker hon givetvis honom igen som hjärnan bakom, men han nekar. Samtidigt missköter flera poliser sina jobb och prästen i staden verkar alltför syndig för sitt valda yrke.. Intressanta intriger dyker upp mellan dessa olika karaktärer och mönster formas kring deras olika leverne, men också mönster med kopplingar till mordet på Sarahs föräldrar. Allt binds dock ihop för hastigt mot slutet dessvärre. Man borde ha tagit sig mer tid att binda ihop säcken på ett finare sätt.

I stort då: En nervpirrande och underhållande serie med slasher-tema för dig som är intresserad av djupare kriminalpsykologi samt gillar slasher-genren. Den är helt ok, men av genren i fråga föredrar jag faktiskt ”Scream- the tv series”. Denna underhåller dock en del, men på andra djupare sätt. Enjoy it med din vän ”skräck-fantasten som också gillar deckare/thrillers” så kan det nog bli en intressant resa 🙂

3 seriemördare av 5

2 Comments »

Lights Out

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags ande, ångest, depression, Familj, gammalt hus, ljuskänslighet, Mentalsjukhus, rädsla, spöke, svensk regissör on 24 augusti, 2016 by fearnotthedark

Spökskräck från 2016. En mor har inte bara problem med en långtgående depression, hon har också ett väsen nära inpå som plågar henne när hon mår som värst. Men vad är det för väsen och vad vill den egentligen?

Handling Imdb: ”When her little brother, Martin, experiences the same events that once tested her sanity, Rebecca works to unlock the truth behind the terror, which brings her face to face with an entity that has an attachment to their mother, Sophie. ”

Såg denna film på bio igår kväll då jag sett fram emot att se den ett tag efter att rätt tidigt ha sett när trailern kom ut. Har även sett kortfilmen som denna längre film baseras på. Jag kan säga att kortfilmen var bättre än denna längre version. Av flera anledningar.

Nackdelar börjar vi med. För det första var ljudeffekterna överdrivet höga och nästan gjorde en döv. Ljudet överröstar hela handlingen, man blir less och distraherad. För det andra var Cgi:n för identiskt Guillermo del Toro’s stil, vi har sett det förut, många ggr nu. Det jag fortfarande inte förstår är att: varför lägger man på så överdrivet mycket cgi när man redan har en modell därunder som gör rörelserna, det blir bara hemskt orealistiskt, man köper det inte, det blir inte skrämmande. Dem gjorde detsamma i ”Crimson Peak” och förlorade mycket på det. För det tredje får vi inte svar på alla frågor som uppstår. Varför inte lägga ner mer tid på manus än på Cgi? Antagligen för att dagens publik vill ha mer yta än innehåll nuförtiden, vilket är en sorglig utveckling inom film tycker jag. Varför har det blivit så egentligen?

Fördelar då. Bra skådespelare faktiskt. Maria Bello, Teresa Palmer, Gabriel Bateman & Alexander DiPersia gör alla ett superbt jobb. Gabriel Bateman skiner lite extra som lillebrodern Martin som verkligen uppvisar alla typer av rädsla, vilka mardrömmar den pojken måste ha haft efter att ha gjort den filmen, huga Teresa Palmers rädsla är mer krypande, hon hade gjort ett bättre spöke för hennes starka ögon och ryckiga ängsliga rädsla hade varit guld i rollen som spöket och gjort det mer realistiskt. Maria Bello är otroligt uttrycksfull som den deprimerade modern också, hon ser verkligen plågad ut. Kul också att regissören är svensk och kommer från Jönköping! Och att vi får se en massa planscher med svenska rockband på väggarna i filmen, som en hint kring vart filmidén kommer ifrån 🙂

Det är ingen usel film men den är inte heller en storsuccé, mer en medelmåttig skräckfilm som inte lyckats lika bra som kortfilmen den baserats på. Men denna film hade kunnat bli otrolig med justeringarna att dra bort all överdriven cgi, sänka ljudeffekterna något och att besvara alla frågor kring spöket. Synd på en intressant idé som sagt! Dock så är den det bästa en svensk regissör kommit med i skräckgenren vad gäller film på ett bra tag iaf. Fortsätt jobba med manusen säger jag, vi vill ha mer cool svensk skräck! 🙂

Något för dig som gillar spökskräck med mycket cgi och högt ljud. Mitt betyg går till skådespelarna och idén bakom manuset.

3 spöken av 5

5 Comments »

Scream, The TV-Series

Posted in Recensioner - Tv-serier Skräck with tags filmhistoria, kärlek, Mord, pusseldeckare, Scream, slasher, spänning, Tv-serie, ungdom on 21 augusti, 2016 by fearnotthedark

Nya tv-serien Scream, från 2015, är alltså baserad på Scream-filmerna. En oskyldig youtube-video utlöser en våg med mord i den fördömda staden Lakewood. Vem dör först och vilka överlever? Regler bryts och nya tillkommer.

Handling Imdb: ”What starts as a YouTube video going viral soon leads to problems for the teenagers of Lakewood and serves as the catalyst for a murder that opens up a window to the town’s troubled past. ”

Så har jag nu sträck-kollat den nya tv-serien Scream baserad på Scream-filmerna och jag kan säga att den är högst underhållande, faktiskt. Man har verkligen ansträngt sig i manus, skådespeleri och dramaturgi. Det syns att det legat mycket jobb och omtanke bakom projektet för allt är snyggt, smart och spännande. Man är trogen Scream-filmerna vad gäller stämning, händelseförlopp samt regelsystem. Dock är det yngre ungdomar som drabbas samt att man har gett en djupare ton till historien. Den djupare tonen är väldigt på modet just nu och fungerar inte alltid. Här fungerar den utmärkt. Fascinerande karaktärsutveckling, intensiva känsloutbrott och komplex kärleksintrig. Man har även vågat sig på att ge nyare perspektiv genom att våga bryta gamla regler och skapa nya, och även det flyter på rätt bra.

Intressanta karaktärer finns det gott om, klart det finns de typiska rollerna här: sportkillen Jake, skräcknörden Noah, gotharen Audrey, journalisten Piper, outsidern Kieran och populära tjej-gänget Brooke & Emma m.fl. Emma är den allt cirkulerar kring, seriens ”Sidney”. Och alla ger verkligen allt i sitt skådespel, vi har rejäla skrik, känsloutsvävningar och vredesutbrott. Som det ska vara i skräck!

Det är dessvärre skillnad i kvalité vad gäller säsong ett & två. Säsong ett är som en färgsprakande spännande ångvält medan säsong två snubblar lite över sig självt och färgskalan samt spänning är desto svagare. Synd när ju första säsongen är så dunderbra! Säsong två har man tänkt ska vara mer i mord, karaktärer och spänning men dem lägger till för mycket nya personer och handlingen går emellanåt fram för långsamt. Det är dock fortfarande underhållande från och till men svagare än första säsongen som sagt. Trots detta svalnar inte mitt intresse och jag kommer gladeligen sätta mig att se säsong tre när den väl är ute, men nog med mer kritiska ögon nu när säsong två drog lägre betyg på skalan. När man är ett stort fan av Scream-filmerna som jag är, så är det också otroligt roligt bara att få se intrigerna tätna i Lakewood och gissa vem mördaren är 😀 Vilket inte alltid är förutsägbart här förrän kanske minuten innan det avslöjas 😀 Och det är en konst i sig!

Men se serien som en underhållande slasher-serie och inte som en hel ny Hitchcock-succé. Med det menar jag att se serien för vad den är, ha inte orimligt höga förväntningar. Slasher är slasher och har aldrig vunnit mycket oscarsgubbar. Men det kan vara nog så underhållande för oss som är fans av genren i fråga 😉

Så summa summarum: en iögonfallande & smart skräck-serie baserad på och trogen Scream-filmerna för dig som gillar slashers & gissa-mördaren-lekar 🙂 Kan varmt rekommendera den!

4 skrik av 5

4 Comments »

5 kassa filmer jag snabbspolade mig igenom-listan!

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags bad horror, Dålig skräck on 8 augusti, 2016 by fearnotthedark

I brist på mer ny skräck så ger jag er en lista på skräckfilmer jag sett det senaste som inte riktigt hållit måttet. Jag har alltså efter cirka en kvart/20 min behövt snabbspola mig igenom vad som händer för att orka se resten.. Så, förbered er på riktigt.. dålig.. skräck 😀

CLOWNTOWN (2016) – Ett gäng vänner blir strandsatta i en märklig stad där en psykopatfamilj klär ut sig till clowner och terroriserar dem. De som spelar clownerna ger ändå en underhållande show tycker jag, de kan roa tittaren. Dock så är de strandsatta vännernas skådespelarinsatser samt produktionen så dålig att jag vill krypa in i ett hörn och gråta. För clowner är ett tacksamt ämne för en kul skräckis, men här misslyckas dem i katastrofala proportioner. Filmen känns mer som ett dåligt examensarbete i en filmkurs.. på gymnasiet..i en mycket liten by..
SWEET HOME (2015) – En mäklare planerar en romantisk kväll med sin pojkvän i en gammal övergiven byggnad, men inneboende mördare uppenbarar sig och paret måste hitta en väg ut. Dålig budget, ok produktion trots dålig budget, mediokert skådespel men framför allt kasst..åh-så-kasst manuskript. Det finns inget spännande i handlingen, mördarna jagar paret och man vet inte helt varför. En meningslös katt-och råtta-lek som inte leder någonvart förutom en och annan jumpscare och många dumma beslut samt korkade dialoger. Nej, bara nej.
GHOSTHUNTERS (2016) – Ett team med ghosthunters ska rädda andarna av en mördad familj så att dem kan vila i frid men nya hemligheter upptäcks och faror lurar. The Asylum står för produktionen så ja, en kass film var jag beredd på men temat gjorde mig nyfiken. Jag är nu efter att ha snabbspolat mig igenom filmen mindre nyfiken.. Süperkasst skådespeleri, kass produktion, hemskt manus. Inte ens värt att gå in på detaljer här. Synd på en kul idé! En idé som, om den gjorts av någon som kan sin skräck, kunnat vara en hyfsad film. Men i nuvarande skick: nej.
SMILEY (2012) – Taglines som ”Evil wears a smile” & ”The new face of horror” känns redan där som löjeväckande desperata trick att vilja locka till sig mer desperata tittare. Någon upptäcker en urban legend kring en seriemördare som karvat in ett stort leende i ansiktet och måste undvika att bli nästa offer. Det som drog mig till filmen var skådisen Roger Bart som spelade härligt psykopatisk i ”Desperate Housewives”. Men tyvärr spelar han här en korkad professor med ännu mer korkad monolog. Och filmen är fylld med icke-roande ungdomar som försöker vara roliga och som gör ypperligt dumma beslut. Det ska vara en skräckkomedi men allt dem försöker med blir bara mos.. dåligt potatismos..som har en skarp syntetisk smak.. Inget är roligt och få frågor blir besvarade. Se den inte. Diskning är en bättre syssla än detta.
FEBRUARY (eller The Blackcoat’s Daughter) (2015) – Två flickor brottas med en ondska när dem blir lämnade själva på ett internat under vinterlovet. Produktionsmässigt är ju denna bättre än dem andra filmerna i listan. Men den är såå låångrandig. Det är ett himla massa väntande, stirrande ut i intet, hår-lekande, sovande och sittande.. Never-ending-waiting-story verkligen.. Samt att skådespelerskan Kiernan Shipka som spelar flickan ”Kat” är så irriterande i beteende och röst att jag inte ens vill se mänskan efter bara tio minuter in i filmen. Om detta var regissörens intention med hennes roll så lyckades han stort, om inte så var det otroligt jobbigt dåligt skådespel bara. I vilket fall så var det en högst irriterande faktor som gjorde att jag tappade lusten att se filmen. Ok soundtrack, snygg produktion men über-uselt manus och sömnigt tråkiga skådisar.