Fear Not The Dark

Svensk skräcklitteratur från 2016. Landsbygdsfantasy och fasansfull postapokalyptisk framtidsvision blandas där en sten hittar sin väg in i Viktors liv.

Handling baksidan: ”Så blir handen iskall. Ytan slutar bölja. Den ändrar mönster. Sipprar fram och upp över hans hand som mjuka istappar. Viktor är för fascinerad för att kunna röra sig. Han ser hur ytan böjer sig och trevar som långa ormar kring hans arm. Trevar över hans hud. Det är vått och bedövande kallt. Och så ser han naglarna.

Kroppen av en kvinna hittas vid Malmjärn i Gästrikland. Har det något med den illegala sprithandeln att göra? Eller stölden av den värdefulla madonnan i Ovansjö kyrka? Något har förändrats i bygden under den här helvetesvarma sommaren. Det känns i själva luften. Som ett elektriskt stråk av begär och desperation. Det som legat dolt i hundratals år har vaknat igen.

Vattnet drar är första delen i en trilogi.”

Det råa och enkla språket är det som drabbar mig först. Det andra är en fundering kring om boken är riktad till ungdomar eller vuxna. Språket är obscent och historien splittrad. Det handlar delvis om denna hemska framtid med ökad brottslighet, ökad våldskultur m.m. och dels om denna sten som Viktor hittar när hans gäng ska råna en kyrka på en madonna-figur. Men historien om ungdomarna är desto mer central än berättelsen om stenen. Och när det väl pratas om stenen får man mest veta väldigt kort vad den gör med folk, mer det än dess ursprung och vad det egentligen är. Därav känns berättelsen mer som en ungdomsroman i en postapokalyptisk framtid med lite toner av mystik och inte en första del i en trilogi om en uråldrig naturmystisk tingest. Men kanske det kommer desto mer i nästa del, vem vet. Cliffhanger-stuket.

Karaktärerna kändes endimensionella och ointressanta, kunde inte känna sympati eller känna igen mig i något. Och precis när det berättas något om stenen så slutar det lika fort som det börjat och jag sitter kvar med ett stort frågetecken i blicken. Men ja, kanske det är en passande bok för ungdomar om en dyster framtid men om man söker efter mer utvecklad fornnordisk tro och naturmystik i denna bok blir man nog besviken. Mer naturmystik säger jag och mindre ungdomsdramer. Men det är bara min åsikt. Läs den och avgör själva 🙂 Tyvärr blev jag besviken.

2,5 stenar av 5

This entry was posted on 27 februari, 2017 at 21:58 and is filed under Recensioner - Skräcklitteratur with tags natur & kultur, svensk skräcklitteratur. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.