Southbound

Skräckfilmsantologi från 2015. Fem olika sällskap irrar runt en öde motorväg i söderns öken. Dem träffar på sina hemskaste farhågor, mörkaste hemligheter och måste hitta ett sätt ut ur dem.

Handling Imdb: ”Five interlocking tales of terror follow the fates of a group of weary travellers who confront their worst nightmares – and darkest secrets – over one long night on a desolate stretch of desert highway.”

En antologi som förvånade mig med sin sammanlänkning med varann, väl genomtänkt backgroundstory, samt de riktigt coola specialeffekterna. En bra grundhistoria i varje liten berättelse. Vi har ockulta sällskap, dödsänglar, demoner, magi, ökenvandrare och udda barställen. En intressant skara folk och storylines. Cgi:n på vad jag kallar dödsänglarna i öknen är fantastiskt bra och något som bär upp hela antologin i ett nytt ljus faktiskt. Intressant också hur man framgångsrikt blandat olika genrer i en och samma antologi (scifi, skräck, thriller, fantasy) och att det ändå fungerar, det finns en röd tråd så att säga. Och soundtracket är så härligt 80tals-nostalgiskt.

Jag kunde vara utan storyn där en man kör på en tjej med bilen (bilolycka) som han sedan måste försöka rädda på sjukhuset, kändes som en jobbig orgie i äckelsplatter samt att historien var för utdragen utan mycket fyllighet. Men de andra berättelserna var bra. Dödsänglarna var som sagt fantastiska att se i olika formationer. Även det demoniska sällskapet från den sliskiga baren mot slutet, där de kan se sina egna via ett tatuerat öga inuti en formel på handen, hade välgjord cgi och en intressant bakgrund. Men ja, man vill ju alltid veta mer om dessa olika udda varelser som väcker ens nyfikenhet på dessa sätt. Men vi får nöja oss med det som nämns helt enkelt. Och det duger allt bra det med! 😉 Klart en av de bättre skräckfilmerna från senaste året jag sett.

En skräckantologi för dig som gillar det övernaturliga, ockulta och udda. Mycket sevärd!

4 dödsänglar av 5