Posted in Halloween with tags Halloween on 31 oktober, 2021 by fearnotthedark
”Adam Maitland: What are your qualifications?
Betelgeuse: Ah. Well… I attended Juilliard… I’m a graduate of the Harvard business school. I travel quite extensively. I lived through the Black Plague and had a pretty good time during that. I’ve seen the EXORCIST ABOUT A HUNDRED AND SIXTY-SEVEN TIMES, AND IT KEEPS GETTING FUNNIER EVERY SINGLE TIME I SEE IT… NOT TO MENTION THE FACT THAT YOU’RE TALKING TO A DEAD GUY… NOW WHAT DO YOU THINK?!?!?!?!? You think I’m qualified?”
”Betelgeuse: I’m the ghost with the most, babe.”
”Betelgeuse: [after kicking down a model tree] Nice fucking model!”
Happy Halloween nr 2 från BeetleVicky! 😀 Hoppas ni haft en fabulös halloweenhelg 🙂 Och ta en till titt på ”Beetlejuice”, en oförglömlig goth-klassiker med Michael Keaton i sitt livs roll ❤
Skräckdrama från 2020. Det är år 1990. 40-åriga David tar hand om sin demenssjuka mor och känner sig ensam. Han hittar ett udda videoband via sin datingservice och får en ny vän.
Handling Imdb: ”1990: David, 40, looks after his dementia mom. He uses a video dating service to no avail. He buys a ”Rent-A-Pal” video tape and things change.”
Ett riktigt intressant typ av skräckdrama med tema ensamhet, demens och depression. David är riktigt ensam och behöver en vän, och en flickvän. Ingen svarar på hans video i datingservicen. Under tiden sysselsätter han sig med ett videoband han hittar inne i datingservice-lokalen, Rent-a-pal. Äntligen har han en vän, vännen Andy, som vill hitta på saker med honom och lyssnar. Äntligen. Och så svarar en tjej äntligen på hans video-annons. Han får gå på dejt. Och hon är riktigt bra för honom på många sätt. Men Andy blir svartsjuk och saker börjar trassla ihop sig.
Lysande skådis-insatser, främst av Brian Landis Folkins som David och Wil Wheaton som Andy. Andy kunde ha varit ännu lite mer creepy är en del av min kritik. Men han funkar bra ändå. Och historien kunde varit lite mer fyllig. Men ändå en mycket tänkvärd och engagerande film. Klart bättre än ”The Banishing”. Och nostalgi-faktorn finns där med. Videobutiker, vhs och gamla tv-apparater, gamla telefoner. 80-talet och början på 90-talet. Spänningen flöt på bra och man ville inte missa en minut. Det är en långsamt stigande spänning där allt tar sin tid. Men det hände mycket ändå vad gäller stämning och Andy höll en på helspänn. Ser att Folkins inte varit med i så mycket film, mest kortfilmer. Så jag ser fram emot att se mer av hans rolltolkande, för han agerar riktigt fängslande. Riktigt bra film enligt mig.
Något för dig som gillar 80- och 90tals-nostalgi samt skräckdramer. Mycket sevärd.
Spökskräckis från 2020. På 1930-talet flyttar en ung präst med fru och barn in i ett mystiskt hemsökt slottsgods.
Handling Imdb: ”The Banishing tells the story of the most haunted house in England. In the 1930s, a young reverend, his wife and daughter move into a manor with a horrifying secret.”
Jessica Brown Findlay (Downton Abbey) spelar bra i denna klassiska spökhistoria men resten är väldigt långdraget, rörigt och märkligt. Jag uppskattar den vackra estetiken i filmen. Hemsökt gammalt gods, läskiga dockor och leksaker, stort gammalt dammigt bibliotek, det religiösa samt Findlays look och rolltolkning. Men manuset är väldigt långrandigt, utdraget och själlöst. Spänningen är inte så närvarande här. Och historien är inte så intressant. Så som den presenteras. Men vacker scenografi i multum. Otroligt fint. Tyvärr räcker det inte för att klassas som en bra skräckfilm. Men den är helt okej att se om man är ute efter något fint. Dock otillräcklig för mig som sett mycket och kräver mer av en skräckis. Findlay är sevärd, resten är nja. För lång film, för handlingsfattigt, för rörigt men stiligt.
En film för dig som gillar hemsökta hus och läskiga leksaker. Knappt sevärd.
Posted in Halloween with tags Halloween on 30 oktober, 2021 by fearnotthedark
Happy Halloween alla skräckfans! ❤
Jag kommer fira Halloween både denna helg och nästa helg (hemma mest) och halloween-skräckfilmstittandet börjar idag så det kommer upp recension imorgon eller inatt. Jag får sällan tillfälle att klä ut/upp mig så jag bjuder här på min halloweenoutfit nr 1: broken doll Vicky! 😀 Ha en fin kväll alla och se något riktigt läskigt nu 😀
Krokodilskräckis från 2007. Ett nyhetsteam skickas till Burundi för att fånga in en gigantisk krokodil men uppdraget blir snart på blodigt allvar.
Handling Imdb: ”A news team is sent to Burundi to capture and bring home a legendary 25-foot crocodile. Their difficult task turns potentially deadly when a warlord targets them for death.”
Då var vi tillbaka i genren monsterskräck! Och krokodiler! Senaste croc-filmen jag såg var ”Crawl” och den var svårslagen i sitt slag. Men denna ”Primeval” är hyfsad ändå och en av de bättre i monsterträsket ( 😛 ) Klart bättre än ”Anaconda” iaf 😛 Även om ”Anaconda” hade sina roande moments också 😀
Denna creature feature byggs på en sann historia om den enorma människoätande krokodilen Gustave som ingen kunnat fånga än. Spekulationen kring Gustaves storlek är ungefärlig och har inte helt kunnat bekräftas men det faktum att man inte kunnat fånga honom än är sann samt hur de försökt locka in honom i en bur med en get är också sant.
Filmen är en blandning av det inbördeskrig som pågick i Burundi och jakten på Gustave och hans offer längs vägen. Så det är både politik och monsterskräck blandat. Men monsterskräcken är det centrala och krokodileffekterna är hyfsade faktiskt. Inte jättedåligt och inte i klass med ”Crawl” men helt okej. Och rätt saftiga och köttiga mordscener också. Spänningen är bra upplagd. Orlando Jones i rollen som comic relief Steven Johnson funkar inte så bra enligt mig. Blir tröttsamt ofta. Resten av rollerna görs okej. En biroll som verkligen ger allt är urinvånaren Jojo som spelas av Gabriel Malema. En skådis som inte gjort så mycket inom film. Vilket är synd, för man diggade honom och kände för/hejade på honom. Jag hade låga förväntningar på den här filmen men den visade sig vara ett okej tidsfördriv ändå tyckte jag.
Något för er som gillar krokodiler och monsterskräck. Sevärd.
Rebootskräckis från 2021. Vänner som vandrar i bergen kommer i kontakt med ett folk som har bott där länge och kallar sig ”The Foundation”.
Handling Imdb: ”Friends hiking the Appalachian Trail are confronted by ‘The Foundation’, a community of people who have lived in the mountains for hundreds of years.”
En reboot på Wrong Turn-filmerna. Jag minns första Wrong Turn som hyfsad och väldigt köttig/gorey. Men denna reboot går verkligen in på djupet och gör en helt ny grej av konceptet. Och de tjänar på det för de gör det riktigt bra.
Det börjar med ett gäng som ska ut och vandra kring farliga områden. De går trots att de blir varnade. Någon blir infångad i en fälla och man antar att dessa behornade, förklädda människor är ute efter att mörda dem. Men saker vänds och vrids på när vi får se bergsfolkets syn på det hela också. Och det blir rätt filosofiskt. Avskalat och råbarkat, men filosofiskt. Man får tillfälle att förstå deras sida också. De är ju inte goda människor för det, men man får mer insyn i hur de tänker.
Spänningen byggs upp bra och en intressant historia fortlöper med ett bestialiskt folk ur bergen vs vanliga stadsmänniskor. Skådisarna gör riktigt bra ifrån sig allihop. Men huvudrollsinnehaverskan Jennifer Shaw som spelas av Charlotte Vega lyser allra starkast. Hon är kvicktänkt, agerar starkt och strategiskt. Hon gör så många rätt man kan i en skräckfilm enligt mig. Filmen börjar väldigt mörkt och jobbigt men blir till en intressant survival-resa för Jennifer. Bill Sage spelar bra som bergfolkets överhuvud Venable. Enda jag störde mig på där var dock att han var märkbart mer finpolerad än de andra i stammen och att det inte helt passade sig. Men det funkade ändå. Hur det slutar är spektakulärt och fantastiskt i sig, kanske inte helt trovärdigt på vissa sätt men ändå bland de bästa filmsluten jag sett faktiskt. Så jag blev rätt nöjd ändå. Filmen var en glad överraskning, ett guldkorn som förhöjer och förädlar redneckhorror-genren en hel del.
En film för dig som gillar survivalhorror samt nya synsätt. Mycket sevärd.
Slasherskräckfilm från 2021. Ett lesbiskt par åker ut till en öde stuga för att fira sina vänners bröllop men blir jagad av mördare i skogen istället.
Handling Imdb: ”A lesbian couple with a rocky relationship goes to a pre-wedding retreat and ends up fighting for their lives when a group of militant serial killers tries to murder them.”
Den här filmen överraskade mig. I slutändan. På ett bra sätt.
När de var på väg till stugan och stannar vid en bensinstation uppstår den där situationen där de inte vågar visa att de är ett par pga rädd för homofobi. Jag blev lite irriterad direkt just för att jag skulle vilja se en film där ett par bara är ett par, oavsett kön och ras m.m. Utan att det ska gömmas/döljas/diskuteras. Men den scenen hade ett syfte märkte jag sedan. När mördare i skogen förföljer dem påbörjas kampen med homofober vs gays. En kamp som var riktigt jobbig men som faktiskt blir till en tänkvärd vändning. Jag blir glad när en sådan här film vänder och slutar hur jag vill. Samt hur den behöver sluta. För att visa hur sårbar man är som hbtqi-person. Och för att visa att det finns ett bättre slut än det som är det värsta.
Tjejerna slår tillbaka, hårt, starkt, snabbtänkt. Ingen tvekan någonstans. Ingen rape-revenge-film, men en god revenge-film. Utan naket eller objektifiering framställs det här lesbiska paret som ett par liksom alla andra. Det gillade jag. Nya synsätt, nya metoder. Dags att röra om i skräckfilmsgrytan och producera mer kvalitet än kvantitet. Ett oväntat guldkorn serverat på ett enkelt sätt. Men med mycket kvalitet. Spännande uppbyggnad, duktiga skådisar, vackra höstmiljöer, snyggt filmat, skrämmande till max, coolt soundtrack, tänkvärt och bra slut. En fin och enkel produktion från Canada. Mer sånt här.
En film för er som gillar hämnd och slashers. Mycket sevärd ❤
Övernaturlig skräckis från 2021. Camille anländer till Fairfield Academy som ny student och nystar upp ett olöst mord-mysterium.
Handling Imdb: ”Camille, a young woman who arrives at the Fairfield Academy following one of the student’s untimely and violent death.”
And now for something completely different igen. Studenter och seanser alltså. Jag hoppades på lite ”The Craft”-vibbar. Men något sådant infann sig inte alls. Manuset är väldigt slarvigt. Skådisarna är helt urusla med dålig tajming och kass kemi dem emellan. Ingen trovärdig känsla uppstår någonstans i filmen. Någon blir skadad och skriker långt efter skadegörelsen. Någon ska avslöja den stora sanningen men låter mest som att denne berättar om vad de gjort i helgen ungefär. En helt omotiverad kyss utan någon uppbyggnad. Inte alls lika värdig film som manusskribentens tidigare verk ”The Guest” eller ”You’re next”. Blev grymt besviken. Kan vara en av de sämsta filmerna jag sett på ett bra tag. Som en d-film. Det enda intressanta i filmen var de halvdåligt gjorda maskerna som de påbörjade en bakgrundshistoria till men som ebbade ut i ingenting. Tyvärr ett botten-napp. Kolla in ”The Craft” istället för bra ockult-magi-skola-skräck-feeling.
Något för dig som gillar skol-miljöer och det ockulta. Men det finns klart mycket bättre. Icke sevärd enligt mig.
Skräckfilm från 2021. Fortsättning på Halloween (2018) och fortsättning på samma kväll då Laurie med dotter och barnbarn åker mot sjukhuset och Myers återigen återuppstår.
Handling Imdb: ”The saga of Michael Myers and Laurie Strode continues in the next thrilling chapter of the Halloween series.”
Nu kommer det förekomma spoilers för att jag verkligen behöver gå in på detaljer.
Nyss var man på premiär av ”Halloween Kills” alltså! 🙂 Något man peppat länge inför. Vi befinner oss vid samma kväll då skadade Laurie med dotter och dotterdotter åker i bil mot sjukhus efter att ha bränt ner Lauries hus med Myers instängd i källaren. Tror dem. Men Michael Myers återuppstår och mördar vidare. Tonen är som i förra filmen. 80tals-känsla med fantastiskt foto, scenografi och skådespel. Vi följer den äldre och råare Michael Myers, unstoppable, unbreakable Michael Myers. Morden är fler och köttigare. Fighterna blir mer ingående. Filosoferandet runt ondska och Myers likaså. En smutsigt skrämmande realism genomsyrar filmen. En kamp med Haddonfields alla invånare versus Myers där kampen mot ondskan även går ut över oskyldiga människor. Jag tyckte kampen Myers vs stadsfolket var riktigt intressant. Det var deras tur att få slå tillbaka, inte bara mot Myers och alla mord han begått utan också en kamp för fred, mot ondskan. Och intressant också att desperationen efter en syndabock kan göra en blind för den verkliga sanningen. Att inte kunna ta fast den som är den skyldiga på riktigt. Men när det plötsligt vänder mot slutet. När historien speglar tillbaka till att han är ett mysterium och att man inte kan besegra ondskan och han mördar av dem en efter en igen vid ögonblick då man tror att de har övertaget. Där förlorar historien mitt intresse en hel del. Man har sedan förra filmen byggt upp en väldig realism runt Myers, att han existerar och att han går i närkamp samt är en mördarmaskin men också en ordentligt ond person. Man visade upp en äldre, grymmare, omänsklig men ändå väldigt verklig person. Och betonade då att man inte alltid kan förklara vart ondskan kommer ifrån eller hur den uppstår hos en människa som mördar, vissa är bara onda. Men i denna fortsättning går man tillbaka till att han inte går att mörda för att han inte är en människa, utan en övernaturlig varelse som växer sig stark av andras rädsla. Man vill byta spår igen. Det blir förvirrande och rörigt och jag känner mig lite snuvad på konfekten. Jag vet inte helt vad jag ska göra av upplevelsen jag nyss fått. Dels tycker jag att första timmen och en kvart runt är lysande på så många sätt. Dels tycker jag att man i sista halvtimmen förstör mycket av vad som byggts upp i förra filmen och i denna fortsättning. Jag är kluven.
Men, oavsett min kluvenhet så var det ändå en högst sevärd film som på flera sätt är väldigt välgjord med mycket tanke bakom. Jag njöt av historien mestadels. Men slutet förvirrade mig tyvärr. Jag ville höja filmen till skyarna, liksom den förra, men det blir ett högre medelbetyg pga de brister jag nämnt. Jag ville ha mer. Som tillägg tyckte jag för övrigt att förra filmen var bra som den var, och att den egentligen inte behövde en fortsättning. Men som den Halloween-fan jag är kan jag ju inte neka att jag också blev exalterad av att det gjordes uppföljare. Men förra filmen var väldigt komplett och det borde på många sätt slutat där. Men kampen med folket vs Myers i denna ”Halloween Kills” var viktig. Synd att det rördes till bara.
Skådespelet är riktigt bra däremot. Där finns inget att klaga på. Jamie Lee Curtis gör en fantastisk insats som Laurie, som alltid ❤ Judy Greer spelar hennes dotter Karen så bra. Och Andi Matichack spelar Karens dotter och Lauries barnbarn riktigt förträffligt. Will Patton tolkar rollen som polisen Hawkins finfint. Likaså Kyle Richards som Lindsey, Nancy Stephens som Marion, Anthony Michael Hall som Tommy Doyle, mfl. Sist men inte minst de två som spelar The Shape/Michael Myers: Nick Castle och James Jude Courtney som gör ett alldeles sjukt, grymt, läskigt, skrämmande fint jobb.
Jag undrar hur det kommer fortsätta i nästa del ”Halloween Ends” och om det verkligen kommer vara den avslutande delen om Myers och Laurie. Kommer de byta spår igen eller fortsätter dem med denna mystik Myers fått nu? Time will tell. Nästa år 2022 14 oktober väntas den komma. Jag håller tummar att den kan reda ut saker mer och bli en bättre uppföljare som kan ge ett värdigt slut till en fantastisk saga om ondska vs godhet.
Jag kommer att posta lite mer sällan än jag lovat innan, varje dag hela oktober visar sig bli för mycket för mitt huvud och min ork 😦 Men jag tänker att runt 3 recensioner per vecka bör gå, så vi kör på detta 🙂 Nästa film att recensera blir en ny skräckis involverande seanser och studenter samt Halloween Kills, stay tuned 😀 Och tack för att ni läser och kommenterar, ni är guld 🙂 ❤
Är en skräckfilmsnörd som bor bland lyktor med levande ljus och ett stort bibliotek med film & böcker. Jag har alltid varit intresserad av skräck och närliggande teman som thrillers/deckare/mörkare dramer och känner ofta att sådana filmer och böcker också kan bära på djupare budskap. Sedan finns det ju de filmer som enbart är otroligt underhållande utan större tanke bakom och de behövs också :-) Här följer alltså mina recensioner och tankar där jag lägger mest fokus på skräck men även lite annat närliggande mörkt.
Hoppas dem kan underhålla eller väcka någon intressant tanke om film eller om livet, vad vet jag! Hursomhelst: Enjoy! :-)