Arkiv för maj, 2022

De Oskyldiga

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , , on 16 maj, 2022 by fearnotthedark

Norsk skräckfilm från 2021. I den norska sommaren upptäcker några barn att de besitter övernaturliga krafter och leken blir plötsligt riktigt farlig.

Handling Imdb: ”During the bright Nordic summer, a group of children reveal their dark and mysterious powers when the adults aren’t looking. In this original and gripping supernatural thriller, playtime takes a dangerous turn.

En film som förvånade mig rejält och tog mig med storm. Otroligt välgjord film med smart manus och så duktiga barnskådisar. Ett fantastiskt fokus på detaljer. Man är så nära dessa små mäktiga individer och känner deras smärta och glädje. Ångestfyllt och intensiva känslor hela filmen igenom. Finurliga förklaringar till lekar barn leker som små och hur de kan ha en sanning bakom sig. En stark påtaglig realism genomsyrar filmens olika element och gör den ännu mer skrämmande. Och den lilla CGI:n som används är subtil och precis lagom, så att det nästan ser verkligt ut. Filmens andra titel är ”The Innocents”. Och nog är flera av barnen oskyldiga men en av dem har svårt att hantera sitt inre mörker och blir ordentligt farlig. De vänskaper som skapas under historiens gång är så fina, speciellt den mellan Anna och Aisha. Anna med grav autism och Aisha med vitiligo, superfina på sina speciella sätt ❤ Känsliga varnas för att djur skadas i filmen, givetvis inte på riktigt, men det ser verkligt ut så vill varna lite för det.

Oerhört kul att fler bra nordiska skräckfilmer kommer fram och får erkännande i internationell filmkultur ❤ Inflytelserikt, våldsamt, obehagligt, känslostormande, lekfullt, godhet vs ondska, insiktsfullt, kreativt, vackert. En högst sevärd skräckfilm som bearbetar så många saker. Av regissör och manusskribent Eskil Vogt som också bl.a. skrivit en film som heter ”Thelma” (2017) som jag definitivt måste kolla in framöver. Så skicklig och intressant skribent. En film som gjorde intryck och kommer kommas ihåg länge.

Något för dig som gillar stillsam nordisk skräck, psykologisk skräck samt övernaturligt. Rekommenderas varmt.

8 övernaturliga krafter av 10

X

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , on 16 maj, 2022 by fearnotthedark

Retroskräckis från 2022. Det är år 1979. Unga filmmakare ska spela in en erotisk film på en gård i Texas men ägarna är inte så välkomnande som man hoppats på.

Handling Imdb: ”In 1979, a group of young filmmakers set out to make an adult film in rural Texas, but when their reclusive, elderly hosts catch them in the act, the cast find themselves fighting for their lives.

Så jag var tvungen att se den omtalade filmen som många pratar om just nu. Både hyllad och hatad tydligen. Denna ”X”. Jag tyckte inte om den alls tyvärr. Inte ens litegrann. Men jag kan se på den objektivt också och jag kan förstå varför den kan tilltala en viss publik. Det är en hyllning till 70talsfilm-eran så det finns en estetisk konst-känsla i filmen. Men jag tyckte ändå inte att det var särskilt snyggt ändå. Smaken låg nånstans mellan äckligt och smakfullt enligt mig. Sexscenerna är mest tråkiga och skrattretande. Det finns en motsats i filmen vad gäller kvinnans roll också. Man vill visa kvinnan både som ett sex-objekt och som en stark individ som gör vad hon vill. Det funkar inte något av det tyckte jag. Det framgår inte helt vilket som filmen står för. Och det äldre paret visas dels som några man ska frukta och dels två mänskliga känsliga varelser som älskar varandra. Men inget av det funkar heller, det blir så splittrat. Känns som att filmen vill visa olika dualiteter och jämföra dem bredvid varandra. Men i vilket syfte? Så att vi som publik ska avgöra vad det handlar om? Eller för att tolka in det vi själva föredrar att se? Vad ville filmmakarna förmedla utifrån deras synvinkel? Känns som att estetiken var det man ville visa allra mest och strunta i ploten. Visst är estetiken betydande i film, men utan en bra handling till blir det livlöst för mig. Historien blev intressant först i slutet för mig, när en twist görs. Innan dess var allt totalt ointressant.

Det förekommer också en slasher-handling i filmen. Så lite köttigheter dyker upp här och var. Blandat med kass 70tals-porr och däremellan dramatiska, långdragna scener med den äldre kvinnan och paret. Det är rörigt, splittrat, för långdragna scener. Jag diggar 70tal. Jag kan tycka att erotiska teman i skräck kan vara kul. Jag älskar en god slasher. Jag borde gilla filmen ”X”. Men..det händer liksom inte. Filmen händer inte för mig. Synd tyckte jag. Jag försökte gilla den. Men nej. Jag tycker inte om den alls. Därför kommer den få ett lågt betyg av mig.

En film för dig som gillar 70-tal och slashers. Inte min kopp thé dock.

3,5 filmkameror av 10

In the Mouth of Madness

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 12 maj, 2022 by fearnotthedark

Fantasyskräck från 1994. John Trent fångas in i en skrämmande värld när han upptäcker en speciell författare vid namn Sutter Cane.

Handling Imdb: ”An insurance investigator begins discovering that the impact a horror writer’s books have on his fans is more than inspirational.

John Carpenter regisserar en Lovecraft-historia med Sam Neill och Jürgen Prochnow i huvudrollerna. Kan det bli ett mer säkert recept på en bra skräckfilm? En otrolig historia med så många olika bottnar och symbolik. Sam Neill visar upp ett sådant nyanserat register av känslor med sitt briljanta agerande, en oerhört skicklig skådis, ännu mer så just i den här filmen enligt mig. Och Prochnow passar utmärkt som den skräckinjagande och allvarligt stillsamma Sutter Cane. De fantastiska bokvärldarna är något alldeles särskilt spektakulärt. Olikt annat man ser. Unikt och intressant. Något rörigt emellanåt och vissa saker som inte helt passar ihop i handling. Men i stort ändå en medryckande och grandiös Carpenter-klassiker eller Lovecraft-klassiker, vad man än vill kalla den. Och slutet är det mest unika jag sett i en skräckis på länge. Härligt udda. En film om hur böckernas värld kan fånga in dig i något du inte visste fanns. Eller en film om hur böcker kan göra en upplyst såpass att man snuddar vid galenskap. Allas tolkning äro olika och tur är väl det. Tråkigt vore det annars. En skräck-klassiker som passar fint i ens filmsamling for sure. Mycket sevärd.

Något för den som gillar Lovecraft, Carpenter och fantastik. Rekommenderas varmt.

And also… :

”Do you read Sutter Cane?”

7,5 galna Sam Neills av 10

Candyman

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 11 maj, 2022 by fearnotthedark

Skräckfilm från 1992. Candyman framkallas oavsiktligt när en student undersöker myten om monstret.

Handling Imdb: ”The Candyman, a murderous soul with a hook for a hand, is accidentally summoned to reality by a skeptic grad student researching the monster’s myth.

Jag fortsätter med 90talsskräckisar. Här är ett guldkorn jag äntligen tagit tag i att se från början till slut, istället för sedda glimtar här och där innan. Och vilken otroligt fyllig och välgjord skräckfilm. Man tar upp samhälleliga frågor om klass, rasism samtidigt som man bearbetar myter och trauman och relationer. Skräckdrama, psykologisk skräck och övernaturlig skräck, tre i ett. Och det vävs ihop fint till en utmärkt helhet. Clive Barker, Virgina Madsen och Tony Todd är en treenighet som gör sig riktigt bra här. Virginia Madsen har jag sett i mindre roller innan men hon gör sig toppenbra i huvudroller ser man här. Likaså Tony Todd med sin silkeslena och mystiska röst. Mäktigt till max. Engagerande, storartat, roande, hårresande är orden jag väljer att beskriva denna film med. Mindblowing är ett till ord. Tyckte mycket om den. En bastant och betydande klassiker. Se den om ni inte sett den än. Kanske blir att jag ser den nya Candyman också sen, men den slår nog inte denna hit.

En film för dig som gillar myter, samhällsteman och kvalitetsskräckfilm. Mycket sevärd.

7,5 krokhänder av 10

Tremors

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 4 maj, 2022 by fearnotthedark

Monsterskräckkomedi från 1990. Invånare i en liten isolerad stad försvarar sig mot märkliga varelser under jorden som hotar dem.

Handling Imdb: ”Natives of a small isolated town defend themselves against strange underground creatures which are killing them one by one.

Vi fortsätter med 90tals-temat. Detta är en liten pärla jag alltid tänkt se. När den gått på tv. När man glömt och återupptäckt den. Men det har liksom aldrig blivit av. Så nu med 90tals-temat tog jag tag i uppgiften och såg den igår. Hela filmen för första gången. Och det är en roande film med världsklassiga monstereffekter.

Kevin Bacon är en favvo och levererar bra som alltid. Fred Ward är lika bra han. Historien börjar komiskt och fortsätter lite dramakomiskt kan man säga. Storylinen är enkel och dialogen likaså. Väldigt grabbig ton i hela filmen. Men starka kvinnor finns också och får utrymme. Skådisarna Finn Carter, Reba McEntire och en liten Ariana Richards som vi senare såg i bästa ”Jurassic Park” (1993).

Det som är det bästa enligt mig i filmen, är monstrena. Dessa fantastiska gigantiska sandormar som för mina tankar mot sandworms i ”Beetlejuice” (1988) men här gjort i mer realistisk ton, om man kan beskriva det så 😀 Mer som en varelse ur naturen, helt sandig och jordig..och bestialisk. Så all heder åt monstereffekterna och monstersminket/praktiska effekter. Vilket dunderteam! Forces of nature.. Ploten är något utdragen emellanåt och fylls ut med corny humor. Men det är tonen på denna jordiga kultfilm. Jag diggade det köttiga slutet med. Man får ta den för vad den är. Och den roar. Absolut.

En film för dig som gillar skräckkomedier och monster. Klart sevärd liten monsterklassiker.

6 blodtörstiga sandormar av 10

Misery

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 3 maj, 2022 by fearnotthedark

Psykopatskräckis från 1990. En känd författare räddas ur en bilolycka av sitt största fan. Men det han tror är fin beundran visar sig vara något ännu mer skrämmande och han måste hitta en väg ut.

Handling Imdb: ”After a famous author is rescued from a car crash by a fan of his novels, he comes to realize that the care he is receiving is only the beginning of a nightmare of captivity and abuse.

Jag blev sugen på att se 90talsskräckisar helt plötsligt, då jag redan recenserat mycket 80tal, och tänkte på denna pärla som jag såg en gång för längesedan och beslutade mig för att se om igår. Den var ännu bättre än jag minns den. Faktiskt. Trots att jag kan ha svårt för Stephen King-berättelser. Men Kathy Bates är klockren i rollen som största fanet Annie Wilkes. Pryd, konservativ, hämmad och oerhört skrämmande.

Jag har tyvärr inte läst boken men jag blir nyfiken på att göra det nu faktiskt, efter att jag sett om filmen. Är nyfiken på skillnader i boken och hur allt beskrivs där. Kathy Bates gör i vilket fall ett fint jobb att skrämmas riktigt ordentligt i filmen. Och James Caan är riktigt bra som författaren Paul Sheldon med sina berättelser om kvinnan Misery, och hans kamp ur Wilkes fasta järngrepp. Extreme fandom gone wrong i sammanfattning. Ett intressant tema som ofta gör sig bra i skräck. Inga effekter. Bara psykologisk upptrappning i hur ett fan med ett mörkt psyke spårar ur totalt. Effektivt och enkelt. Välfilmat och välspelat. Mot snöns kalla ton och stugans ensliga läge. Mycket bra. En fin återtitt.

Något för dig som diggar psykologisk skräck samt Kathy Bates. Mycket sevärd 🙂

7,5 släggor av 10