Archive for the Recensioner – Skräckfilm Category

Dark Crimes

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 17 juni, 2018 by fearnotthedark

TrueCrime-skräck från 2016 med Mr Jim Carrey. En mordutredning som baseras på ledtrådar ur en roman, verkligt mord eller bara en påhittad historia?

Handling Imdb: ”A murder investigation of a slain businessman turns to clues found in an author’s book about an eerily similar crime. Based on the 2008 article ”True Crimes – A Postmodern Murder Mystery” by David Grann.

Efter ett litet uppehåll är jag tillbaka igen med mer udda skräckfilm! Här en ny truecrimeskräckis med vår egna humormästare Jim Carrey! Vi får se den mörkare sidan av hans skådespel nu igen som vi så sällan får se. Senast var ju i ”The Number 23” som jag kommer recensera framöver också. Jag är ett stort Jim Carrey-fan och har varit länge. Sett nästan allt han gjort och jag tillhör den skaran som gillar hans utveckling från komedi till mer mörka filmer även om han inte alltid får erkännandet för dem. Antagligen blir det så för att folk helst ser honom i komedier och även jag underhålls även nu av filmer som t.ex. ”The Pet Detective” och ”The Mask” men jag gillar att se skådisar blomma ut och prova nya roller. Carrey fortsätter utmana sig själv med nya roller då och då och jag gillar det. Även om denna film ”Dark Crimes” (går också under namnet ”True Crimes”) inte är en dundersuccé så bär den ändå på intressanta budskap och tankeväckande scener. Filmen bygger på en sann historia till att börja med. Och vi får möta mörk och hemsk realism i en kriminell värld här. Det handlar mycket om hur grym vår värld kan vara på insidan och hur rättvisan inte alltid blir lika viktig som hur saker ska se ut. Vi får se hur rättvisa byts ut mot behovet av en snabb utredning men också hur även välmenande duktiga poliser kan ha fel.

Filmen har en väldigt mörk ton och långsamt tempo. Skådisarna verkar ha fått instruktionerna att vara mer dämpade än att leva ut alla känslor till fullo. Att det skulle bidra till en slags noir känsla och ge mer djup, men det blir tvärtom, det ger mer tomhet. Jag ser hur Jim Carrey konstant håller tillbaka mycket av det han är på väg att uttrycka och det känns frustrerande att se då han ju bär på så mycket mer talang än så. Jag måste beskylla regissören för det eller manuset då jag inte tror på att Jim kan göra någon roll dålig. Även Charlotte Gainsbourg håller tillbaka i sin roll, speciellt i sista scenen där hon hade behövt uttrycka sig rejält för att scenen helt ska funka men inget händer och det faller platt. Marton Csokas tillåts mer uttryck och gör en bra roll som Kozlov, den mordmisstänkte författaren. Även om Carrey är stundvis dämpad så känner jag ändå att hans karaktär är intressant och genomgår fascinerande övergångar. Den mörka blicken han emellanåt förmedlar gör att jag önskar att se honom i rollen som seriemördare en dag. För det hade klart varit mäktigt att se!

En film med mycket potential men som blir stundvis medelmåttig på grund av möjligtvis otillräcklig regissör eller tunt manus. Men jag gillade delar av den ändå. Kanske inte alltid för historien men för att se mer av Jim Carreys mörker och förmåga.

Något för dig som gillar Jim Carrey, hårdkokta teman och true crime. Klart sevärd enligt mig.

3 sanningssökande skäggiga poliser av 5

 

 

 

Annonser

The Bird with the Crystal Plumage

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 26 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1970. Ett vittne till mordförsök blir förföljd av en seriemördare.

Handling Imdb: ”A witness of an attack, a writer becomes stalked by a serial killer.

Den sista Argento-filmen jag såg denna månad blev denna The Bird with the Crystal Plumage. Och den var hyfsad i sina partier. Första mordförsök-scenen är verkligen intressant men mordgåtan som följer blir långrandig och småtråkig enligt mig. Snygg, som alltid i dessa filmer, men monoton. Däremot blev jag överraskad i slutet där historien blev mycket mer fängslande och där skådisen Eva Renzi verkligen lyser starkt i sin rolltolkning! Spännande början, välskrivet & fascinerande slut men en tråkig mitt alltså enligt mig. Dock alltid snygg scenografi. Och fint soundtrack. Mina favoriter i Argento-genren är just nu alltså: Suspiria, Deep Red & The Cat o’Nine Tails. Och Phenomena var hyfsad.

Trivia: Fågelsorten ”Hornitus Nevalis” som nämns existerar inte i verkligheten, fågeln som används i en scen är Grå krontrana. Man spelade in allt på bara 6 veckor. Inte den första giallo-filmen men detta var filmen som gjorde Giallo-genren mer känd och startade trenden för fler giallo’s därefter.

Något för dig som gillar giallo och mordgåtor. Sevärd.

3,5 kristallfåglar av 5

The Cat o’Nine Tails

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 24 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1971. En reporter och en blind pensionerad journalist löser en serie mord ihop som har att göra med hemliga genetiska experiment.

Handling Imdb: ”A newspaper reporter and a retired, blind journalist try to solve a series of killings connected to a pharmaceutical company’s experimental, top-secret research projects and in so doing, both become targets of the killer.

Den tredje Argento-filmen denna månad blev denna The Cat o’Nine Tails. Och den var mycket bättre än de två andra tyckte jag. Karaktärerna var mer fylliga och nyanserade. Scenografin var ordentligt snygg. Mordgåtan var välplanerad och riktigt spännande. Fascinerande dialog även. Jag tyckte om den väldigt blygsamma sexscenen också, ovanligt att se nuförtiden och även ovanligt för just det öppensinnade 70-talet! 😀 Själva motivet för morden är också fängslande intressant kan jag säga, vetenskap och genetikforskning i all sin tjusning. Något så ovanligt som en både vacker och välskriven giallo, inget tomt skal här inte. Riktigt duktiga skådisar: James Franciscus, Karl Malden, Catherine Spaak, Pier Paolo Capponi, Rada Rassimov, Horst Frank och många fler. Jag hoppas att resterande giallos av Argento är lika bra som denna. Mönstret verkar hittills vara: ju äldre giallo, desto bättre film.

Lite rolig trivia: Denna film var den Dario Argento själv tyckte minst om. På en gravsten vid kyrkogården står det Di Dario som står för Dario’s.

En film för dig som gillar giallos, mordgåtor och vackra miljöer. Mycket sevärd.

4 mordgåtor av 5

Tenebre

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 23 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1982. En amerikansk författare i Rom förföljs av en seriemördare som mördar enligt författarens senaste bok.

Handling Imdb: ”An American writer in Rome is stalked by a serial killer bent on harassing him while killing all people associated with his work on his latest book.

Ännu ett Argento-verk har avnjutits. En vacker men rörig film dock. En intressant idé som inte fungerar så bra som historia men som ser bra ut. En våldsam och snygg giallo med klar potential. Det finns något kallt över stämningen och även extra mörkt i berättelsen. Stegrande men vacklande och halvspännande dramaturgi. En pusseldeckare blandat med lite skräck, noir och action. En tomhet känns av dock filmen igenom, något fattas enligt mig. Karaktärerna är inte tillräckligt starka och historien inte tillräckligt fängslande. När den borde vara det och jag vill att den ska vara det men den funkar inte helt för mig bara. Så blir det ibland. Kanske väntade jag mig för mycket och kanske var jag inte med i alla svängar men nej, det räckte inte för mig. Snyggt men tomt tyckte jag. Föredrog Phenomena framför denna. Får hoppas att jag gillar The Cat o’ Nine Tails mer som står näst i listan på osedda Argento’s 🙂

En film för er som gillar Argento, italiensk skräck och giallos. Sevärd.

3 röda höga klackar av 5

Phenomena

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 22 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1985. Unga Jennifer flyttar till en exklusiv skola där hennes unika förmåga att kommunicera med insekter hjälper till att lösa en serie mord.

Handling Imdb: ”A young girl, with an amazing ability to communicate with insects, is transferred to an exclusive Swiss boarding school, where her unusual capability might help solve a string of murders.

World Goth Day till ära måste matchas med lite mystisk italiensk skräck och därför valde jag att se denna Phenomena som jag länge hört ska vara bra men som jag inte hade sett än. Nu är den sedd och den var verkligen annorlunda.

En unik och intressant historia om en flicka som kan kommunicera med insekter. Jag tyckte dock att det som sker runtom henne var väldigt rörigt, morden och mobbningen och läkarundersökningarna. Och slutet var lite för underväldigande och märkligt. Men scenerna med karaktärsutvecklingen av Jennifer (briljanta Jennifer Connelly) och Donald Pleasence (från bl.a. legendariska ”Halloween”) biroll som insekts-experten John McGregor är fängslande. Mycket av miljöerna är vackra: huset, skogen och vattnet. En historia med mycket potential men som fick ett halvdant utförande enligt mig. Soundtracket är däremot lysande, hårdrock blandat med mer harmonisk musik: Iron Maiden, Motörhead och Goblin m.fl. Och måste erkänna att jag gillade soundtracket mer än filmen, även om filmen hade sina coola ögonblick också. En Argento-film som kunde blivit bättre tycker jag. Gillade Suspiria och Deep Red mer. Men en helt okej skräckis med mycket fint att se på och desto mer vackert att lyssna på.

Något för dig som gillar Argento, italiensk skräck, insekter och bra soundtrack. Klart sevärd.

3,5 flugor av 5

 

Varulvspecial! Innehåller:recensioner av film,böcker,expertintervju och lite till!

Posted in Recensioner - Skräckfilm, Recensioner - Skräcklitteratur, Recensioner - Tv-serier Skräck with tags , , , , , , , , , on 29 april, 2018 by fearnotthedark

En varulv är enligt folktron en människa som förvandlas till en varg eller något vargliknande väsen. I vissa fall har det skett frivilligt via magi och i andra fall ofrivilligt via en förbannelse. Utseendet på detta väsen kan variera men det brukar gestaltas som en blandning mellan varg och människa. En stor varg som går på två ben till exempel.

Varför jag alltid fascinerats av just varulvar är en intressant fråga. Delvis för att jag beundrar dess enorma styrka, något jag själv alltid velat ha. Delvis för att jag gillar att de drivs av en säkerhet i i sina känslor, ingen tvekan någonstans. Delvis för att de är vackra djur med mycket hår och päls, jag har alltid gillat hår och mjukt material då jag förknippar känslan av sådant till trygghet.

Och vidare skrider vi in i varulvens värld so hold on to your fluffy tails, here we go! 😉

 

NY VARULVSFILM: LYCAN

Varulvskräckfilm från 2017.

Handling Imdb: ”When six college kids in a sleepy Southern town are assigned a group project to rediscover a moment in history, one of them sets in motion a horrific fate when he proposes they head into the Georgia backwoods to tackle the legend of Emily Burt, the Talbot County werewolf.”

En hyfsad indieskräckis med en kvinnlig varulv i amerikanska södern. Inga stora förvandlingar men en roande monster-aktig scen finns. Det är ett okej manus med helt okej skådisar och jag har klart sett värre filmer. Den kunde nog varit kortare med tanke på att storyn inte har så mycket att bjuda på som man hade önskat. Men som sagt, jag har sett värre. Gail O’Grady är den mer kända skådisen som man fått med här och hon har en intressant roll faktiskt. Den kvinnliga varulven spelas rätt bra av Dania Ramirez. Harmoniskt och fint soundtrack blev jag överraskad av. Sex-scenen i introt är rätt rolig också 😀

Ingen succé men en hyfsad liten indieskräckis om det bestialiska varulvsfenomenet. Men jag hoppas ju på mycket bättre varulvsfilmer i framtiden! Varför görs det så lite varulvsfilmer men desto mer vampyrfilmer undrar jag lite också? Samt bristen på bra ny skräckfilm, varför har kvaliteten minskat så avsevärt?

2,5 lycans av 5

 

ÄLDRE VARULVSFILM: THE BEAST MUST DIE

Varulvskräckfilm från 1974. 8 individer har bjudits in till ett gods över helgen. En av dem är varulv, kan du gissa vem?

Handling Imdb: ”Eight people have been invited to an island estate for the weekend. One of them is a werewolf. Can you guess which one?

Smart manus, spännande upplägg och kul varulvsomvandling. Även om Peter Cushing syns på omslaget så är huvudrollen här Calvin Lockhart som den som driver denna detektivgåta om vem som är varulv framåt. Och han gör det bra. Resterande skådisar är bra också men Calvin skiner desto mer. En klassisk whodunnit-historia som även har det skräckbetonade temat varulv inblandat och det flyter på bra. Den typiska 70tals-musiken, som i 70talsaction, stör mig något emellanåt då det hela blir komiskt där det inte ska vara komiskt. Samt att varulvsomvandlingen fick otroligt lite utrymme, jag behövde mer. När vill man inte ha mer varulvstransformationer tänker jag? 😉 Det var i övriga scener mest en varg man fick se, desto mindre varulv och det gjorde mig också lite onöjd. Jag vill ju ha den där varulven som går på två ben med humaniserad varg-överkropp á la ”Dog Soldiers” m.m. Och det var bara en scen som antydde den formen. Men i stort en kul och annorlunda deckarhistoria med varulvs-identiteten i fokus. Klart sevärd!

3,5 hemliga varulvar av 5

 

VARULV-TVSERIE: SHE-WOLF OF LONDON

Varulv-tvserie från 1990. En amerikansk kvinnlig student blir biten av en varulv i London och möter kort efter en engelsk professor för att undersöka övernaturliga omständigheter tillsammans.

Handling Imdb: ”A female American graduate student in London is bitten by a werewolf, then teams up with an English professor to investigate supernatural occurrences.

En sådan härlig tv-serie precis i min smak! Varulv + London + professor + bibliotek & bokhandlar + romantisk plotline + övernaturliga fenomen… kan det bli bättre? Inte för mig 😉 Underbara skådisar, både Kate Hodge och Neil Dickson är så karismatiska i sina roller och har en fantastisk rolig kemi ❤ Riktigt coolt oldschool varulvssmink får vi också här á la ”The Howling”, ordentliga praktiska effekter med andra ord. Lika roligt som det är snyggt. Intressanta fall arbetar de med också, allt från zombies till svart magi till vampyrer och många fler ockulta företeelser. Samtidigt som de försöker hitta ett botemedel till Randis (Kate Hodge) varulvsförbannelse. Och som ett fint rosa skimmer över allt superspännande som händer har vi den sockersöta kärlekshistorien mellan Randi och Ian. Och visst, vissa episoder är ju mer intressanta än andra men i stort är det ändå en riktigt cool och annorlunda varulvsserie som bara vann mig direkt. Miljöerna är faktiskt rätt spektakulära emellanåt och karaktärerna de möter likaså. Spännande, skrämmande, romantiskt och oldschool i en exceptionell blandning. Needless to say, I loved it! Högst sevärt och ett måste för ett varulvsfan! Glad att jag hittade den på Discshop och chansade, en box jag aldrig kommer sälja 😉

5 charmiga shewolfs av 5

 

VARULVSROMAN: DÄR UTE I MÖRKRET AV MARKUS SKÖLD

Svensk varulvsskräcklitteratur från 2017. Vad som skulle blivit en avslappnad och äventyrlig vildmarksweekend i Mossfors blir istället till en kamp på liv och död när något bestialiskt hotar med sin närvaro.

Handling baksidan: ”Micke är deppig. Han har precis gjort slut med sin flickvän efter sju år tillsammans. För att muntra upp honom ordnar hans kompisar en vildmarksweekend i den lilla byn Mossfors, djupt inne i Norrlands inland.Snart börjar de inse att allt inte är som det ska i de norrländska skogarna. De ser saker de inte kan förklara. Husdjur försvinner för att senare hittas döda.Medan fullmånen lyser över trädtopparna hörs ylanden på avstånd, och sakta men säkert blir det uppenbart att det finns något där ute i mörkret. Något som jagar dem. När mörkret faller måste de samarbeta med ortsbefolkningen för att överleva mot en fasa som ingen av dem kunnat föreställa sig. ‘Där ute i mörkret’ är en reviderad nyutgåva av Markus Skölds debutroman från 2012.

En härlig och spännande varulvsroman som känns som en intressant blandning av filmerna ”Fredag den 13:de”, ”Jägarna”, ”Bad Moon” och ”En amerikansk varulv i Paris”. Stämningen är väldigt oldschool slasherfilm och varulvarna kommer från oväntade håll så man alltid måste sova med ett öga öppet. Cool kemi mellan grabbgänget och övriga karaktärer. Men min favoritkaraktär måste vara Angelica, denna starka kvinna som leder killarna runt vildmarken och lär de bergsklättring, forsränning m.m. Och som visar sig vara starkare än hon själv trott också. Köttiga mord och detaljerade varulvsomvandlingar får vi också här i sin råaste form, precis vad jag ville läsa. Gillade de oväntade vändningarna kring vilka varulvarna var och hur de blev så. Och även slutet var alldeles perfekt, hade inte velat ha det på annat sätt. Skriver jag mer blir det spoilers så jag lär stoppa mig här 😉

Välskrivet, mysig stämning, hög spänningsfaktor, goa varulvsbeskrivningar, tuff överlevnad och varm vänskap är nyckelorden till denna Mossfors-upplevelse som heter duga! En av de bästa svenska skräckromanerna jag läst utan tvekan. Mycket läsvärd, läs den nu! 🙂 Finns bl.a. på Adlibris.

https://www.adlibris.com/se/bok/dar-ute-i-morkret-9789198411812

4 Mossfors-varulvar av 5

 

VARULVSHANDBOK: THE WEREWOLF’S GUIDE TO LIFE – a manual for the newly bitten AV RITCH DUNCAN & BOB POWERS

Varulvshandbok från 2009. En informativ och fascinerande bok med glimten i ögat om allt du måste tänka på när du precis börjat bli en varulv! Allt ifrån The stages of Lycanthropy till What you need in your safe room till Werewolf-diet och of course How to werewolf sex 😉 Vi får också lära oss hur vi bäst hanterar vampyrer, hur man hittar lämpligt arbete och hur man aktar sig för att bli sedd i bestialiskt tillstånd och mycket, mycket mer. En av de mest underhållande manualerna jag läst 🙂 Skriven på ett realistiskt sätt också faktiskt. Högst läsvärt! Finns på Sfbokhandeln & Adlibris.

https://www.adlibris.com/se/bok/the-werewolfs-guide-to-life-9780767931939

5 modern lycanthropes av 5

 

MINA TOPP TIO VARULVSFILMER (i ingen speciell ordning, bara de bästa & mest underhållande enligt mig)

  • THE HOWLING (1981)
  • THE WOLF MAN (1941)
  • THE COMPANY OF WOLVES (1984)
  • DOG SOLDIERS (2002)
  • WOLFCOP (2014)
  • WOLVES (2014)
  • GAME OF WEREWOLVES (2011)
  • GINGER SNAPS (2000)
  • FULL MOON HIGH (1981)
  • WEREWOLF OF LONDON (1935)

 

MIN VARULVSFILMSAMLING, so far (Mycket mer ska inköpas)

 

MIN TOPP FEM VARULVSROMANER ( mycket mer ska läsas och inköpas här också)

  • THE WOLF GIFT AV ANNE RICE
  • VAD GÖR DINA BARN NÄR DU SOVER? AV MIKAEL STRÖMBERG
  • DÄR UTE I MÖRKRET AV MARKUS SKÖLD
  • BITTEN & UPPFÖLJARNA TILL DEN AV KELLEY ARMSTRONG
  • THE PARASOL PROTECTORATE-SERIEN AV GAIL CARRIGER

 

EXPERTINTERVJU MED MIN VÄN HANS VAN DEN BROECK

Hur länge har du samlat på varulvsrelaterade filmer och böcker?

I 20 år ungefär, skulle jag säga. Det hela började väl någon gång när jag var 16-17 år och jag och mina kompisar började spela rollspelet Vampire The Masquerade. Eftersom vi inte ville spela med samma karaktärer och samma gamesmaster hela tiden, bestämde jag mig för att köpa Werewolf The Apocalypse och leda detta spel. Jag hade under min barndom utvecklad en kärlek för vargar efter att ha läst Farley Mowat’s Never Cry Wolf så detta spel passade mig som handen i handsken. Några år senare, när jag pluggade på högskolan, blev jag även intresserad av skräckfilmer och kombinationen med rollspelet förorsakade väl det stora intresset för allting som är relaterat till varulvar, antar jag.

Hur många varulvsartiklar äger du? Hur stor är samlingen?

Det här var lite av en utmaning, eftersom samlingen är så pass utspridd. Jag har filmer, böcker, comics, TV-spel, musik, affischer, leksaker, statyetter, m.m. och bara vissa saker har jag en database på, såsom filmer och TV-spel. Så jag har räknat ihop det jag har dokumenterat och sen kollat igenom huset och räknat lite mer, samt bedömt och uppskattat några volymer (ganska konservativt) och till slut kom jag fram till att jag har nog någonstans mellan 900 och 1,000 olika ’varulvsartiklar’. Fast det låter kanske nog mer imponerande än vad det verkligen är, eftersom två tredjedelar av det består utav filmer och comics.

Vad är det med just varulven som fascinerar dig?

Ärligt talat vet jag det egentligen inte… Tycker att de är oerhört vackra varelser bara. Sen attraheras jag kanske av det tragiska med en förbannelse som man inte lyckas skaka av sig. Fast så tycker jag mer om varulvarna som har full kontroll över sina handlingar och som kan styra förvandlingen. Kanske vill jag bara vara en varg, helt enkelt.

Vilken var den första varulvsfilmen du såg?

Det måste ha varit An American Werewolf In London, tror jag. Måste tillägga att jag blev nog lite kär i Jenny Agutter då också. Filmen håller fortfarande idag tack vare de otroligt välgjorda speciella effekterna, dock så gillar jag The Howling bättre.

Första varulvsromanen?

The Wolf’s Hour (Robert R. McCammon) är den första varulvsromanen som jag minns att jag läste hela vägen igenom. Boken handlar om en spion under andra världskriget som även råkar vara en varulv och som använder sina krafter för att bekämpa nazisterna. Jag hoppas fortfarande att någon vill göra en film av den, för att jag tycker att den har stor potential som actionrulle.

Topp-tio-lista på de bästa varulvsfilmerna du sett?

Jag tycker att det är oerhört svårt att välja ut en topp tio (eller topp-vad-som-helst egentligen) eftersom smaken förändras med tiden samt att den beror mycket på humöret. Men jag gör väl ett försök då:

  • The Howling (Joe Dante – 1980)
  • Ginger Snaps (John Fawcett – 2000)
  • Wolfen (Michael Wadleigh – 1981)
  • Bad Moon (Eric Red – 1996)
  • The Company Of Wolves (Neil Jordan – 1984)
  • Wolf Blood (George Chesebro – 1925)
  • Full Moon High (Larry Cohen – 1981)
  • Project: Metalbeast (Alessandro De Gaetano – 1995)
  • Full Eclipse (Anthony Hickox – 1993)
  • Dog Soldiers (Neil Marshall – 2002)

The Howling är en klar och tydlig nummer ett och är till och med en av mina favoritfilmer genom tiderna, oavsett genre. En perfekt blandning av spänning, humor och special effects samt att den har fått inte mindre än 7 uppföljare i skrivande stund. Alla de andra kan väl byta plats med varan beroende på mitt humör. Project: Metalbeast i sin tur har Barry Bostwick, Kim Delaney, Musetta Vander och en varulv med metalpansar (som gestaltats av Kane ’Jason Voorhees’ Hodder); vad mer kan man begära? Och Wolf Blood måste nog vara den äldste varulvsfilmen man kan få tag på nuförtiden. Filmen behandlar ämnet från ett mer psykologiskt perspektiv men är i mitt tycke mycket sevärd (om man nu står ut med stumfilmer såklart).

Topp-tio-lista på de bästa varulvsböckerna?

  • Howling Mad (Peter David)
  • The Wolf’s Hour (Robert R. McCammon)
  • The Wyld (Whitley Strieber)
  • Wilderness (Dennis Danvers)
  • The Wrath (David Robbins)
  • The Parasol Protectorate Books 1-5 (Gail Carriger)
  • Bitten – och alla dess uppföljare (Kelly Armstrong)
  • Varulven I Svensk Folktradition (Ella Odstedt)
  • The Book Of Werewolves (Sabine Baring-Gould)
  • The Illustrated Werewolf Movie Guide (Stephen Jones)

Här har jag inte tillämpat en särskild rangordning utan skrivit ner de 10 varulvsböcker (eller bokserier) som jag tycker mest om. Numren 8 till 10 är faktaböcker som jag tycker är mycket intressanta (även om de är ganska gamla nu). The Wrath handlar kanske inte om varulvar i den klassiska betydelsen utan mer om en förbannelse som förvandlar människor till vargliknande zombies som smittar alla de biter, men jag tycker att den är välskriven och spännande. Det intressanta med Howling Mad är att den handlar om en varg som blir biten av en varulv och förvandlas till en man under fullmånen. Och så träffar den en mänsklig kvinna… Mycket originell synvinkel på varulvsförbannelsen!

Hur har varulvsgenren utvecklats genom tiden?

Som för de flesta monster (vampyrer, mumier, Frankensteins monster, m.m.) har det väl börjat med renodlad skräck i Universal-filmerna, även om de verkar ganska tama enligt moderna kriterier. Under 70- och 80-talet kom det fler och fler monsterkomedier för att sedan utvidgas till allt från action och drama till romans och till och med erotik och porr. Varulvstemat har blivit lite av en metafor för puberteten coming-of-age, vilket också ofta innebär att kroppen förändras och att man inte styr över sina känslor och handlingar. Ett tag kändes det som att varulvarna enbart skulle hänvisas till hörnet med ’young adult romance’ (tack för det, Stephanie Meyer!) men tack och lov har det börjat vända sig igen.

Och till sist: Om du hade fått välja, hur hade den perfekta varulvsfilmen sett ut? Stil på varulv, vilken skådis i huvudrollen och historien i stort t.ex.

Jag har sedan länge tyckt att jag borde skriva ett filmmanus med varulvstema, men än så länge har jag inte fått tummen ur. Jag är dock ganska säker på att det skulle handla om en kvinnlig varulv eftersom det är ont om såna både i litteratur och film. Förmodligen blir det en varulv som kan kontrollera förvandlingen och som är berättelsens hjälte. Det blir i alla fall en så kallad ’biped werewolf’, alltså en som står på bakbenen (tänk The Howling, Bad Moon, Dog Soldiers). Och som skådis? Hmm… Kirsten Connolly kanske? Eller Yvonne Strahovski? Sen vore det kul att ha Christopher Walken med också som en äldre varulv som sitter inspärrad på ett mentalsjukhus efter att ha blivit galen av alla transformationer hans kropp ha varit med om.

 

Hoppas ni njutit av att få ta del av denna varulvspecial och mer varulvstitlar kommer i framtiden, var så säker! Många titlar som nämns kan ni söka på i min blogg för att se en mer detaljerad recension (förutom de recensioner jag redan har med i specialen)! Ha en fortsatt fin söndag och kommande vecka så hörs vi snart igen, wolf on! (insert howling sound here)

 

 

 

 

 

 

 

 

Winchester

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 21 april, 2018 by fearnotthedark

Haunted house-skräckfilm från 2018. Sarah Winchesters ståtliga hus sägs vara hemsökt och Dr. Eric Price sänds in för att undersöka saken.

Handling Imdb: ”Ensconced in her sprawling California mansion, eccentric firearm heiress Sarah Winchester believes she is haunted by the souls of people killed by the Winchester repeating rifle.

Jag hade länge peppat inför denna och trailern var lovande. Helen Mirren var namnet som drog in mig plus det gotiska temat. Filmen höll dock inte hela vägen och det gjorde mig lite besviken. Helen Mirren gör en bra roll, hon är intressant, fascinerande, lidande och mäktig som alltid 🙂 Men resten är så tunt känner jag. Ett svagt manus som inte tillåter mycket mer karaktärsutveckling än hos just Helen Mirrens karaktär Sarah. Läkaren Price är inte så karismatisk som man hade önskat och de andra rollerna flyter bara snabbt förbi. Kan tycka att James McAvoy istället hade gjort rollen som Price klockren och att det då hade blivit en mycket bättre film. Men i nuläget är det enbart Mirren som håller upp storyn och det blir rätt tunt. Blir besviken för upplägget är fint, ett haunted house i sent 1800-tal som hålls igång av den mäktiga Sarah Winchester som samtidigt driver vapenfirman hon ärvt och skyddar sin familj från spöken. Det finns fina och rörande partier med känsla och inlevelse absolut. Men i stort är det långdraget och lite småtråkigt enligt mig. Snyggt till max men tunn historia. Kanske skulle en dokumentär om huset Winchester vara mer intressant, som sägs vara det mest hemsökta godset som finns? En helt ok och fin skräckfilm men jag ville ha mer.

Något för dig som gillar spöken, 1800-tal och Helen Mirren. Sevärd men håll förväntningarna låga.

3,5 beslöjade damer av 5