Arkiv för Ades Media

Malcolm Max – Gravskändarna av Peter Mennigen, Ingo Römling, Andreas Eriksson

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , , , , , on 28 maj, 2018 by fearnotthedark

Grafisk skräckroman från 2017. Vampyrjägaren Malcolm Max & halvvampyren Charisma löser mystisk mordgåta i Londons 1800tals-sfär.

Handling baksidan: ”En återuppstånden seriemördares grav, mystiska nattliga likstölder, romantisk frustration, mörka hemligheter, en farlig fiende, kallblodiga mord, svekfulla intriger, bisarra uppfinningar, exotiska dödsbesvärjelser, en mordmisstänkt stolt hjälte och en halvvampyrs allra första kyss förenas i denna viktorianska skräckberättelse.

Malcolm Max och hans våghalsiga följeslagerska Charisma kommer Anno Domini 1889 märkliga händelser på spåren i London, vilket hotar att ha en negativ inverkan på deras livslängd. I gaslyktornas flackande sken återupptas en serie av grymma mord på kvinnor, som borde ha tagit slut när den dödsdömde »Poeten« mötte sitt öde. Dessa blodiga dåd kan ha ett samband med de likstölder som Malcolm Max utreder på uppdrag av det hemliga sällskapet »Custodes Lucis«. Snart får vampyrjägaren och halvvampyren lära sig hur snabbt det kan gå från att vara jägaren till att bli den jagade.

Ett härligt mystiskt äventyr i pampiga men smutsiga London år 1889! Spännande historia utan en tråkig minut. Snyggt tecknat, viktorianskt strikt men ändå smutsigt och rått. Jag fattade snabbt tycke för halvvampyren Charisma Myskina, denna kaxiga och smarta och vackra individ. Hon underhåller mycket genom berättelsen. Speciellt i första scenen då hon tvunget vill prova och se vad en kyss innebär 😀 Likstölder och mystiska ritualer följer därefter i intressanta former. En fin blandning mellan Sherlock Holmes-viktorianskt, vampyrromantik och ångpunk. Välutvecklade karaktärer, både Charisma och Max, i detaljerade teckningar fulla med rafflande äventyr och som slutar i lite utav en cliffhanger! Ska bli spännande att se hur historien fortsätter sen. En annorlunda och cool berättelse helt klart.

Något för dig som gillar grafiska romaner, viktorianskt och ångpunk (steampunk). Klart läsvärt!

4 korsetter av 5

 

Annonser

Dylan Dog – Hjärta av sten

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , on 21 april, 2015 by fearnotthedark

IMG_3362

Dylan Dog, mardrömsdetektiven i London, får ett uppdrag att stoppa en okänd mördare på en mystisk kyrkogård fylld av speciella välgjorda statyer. Går mördaren att stoppa och vem/vad är mördaren?

Dylan Dog är en italiensk skräckserie skapad av Tiziano Sclavi (samme man står bakom novellen till filmen Dellamorte Dellamore som jag dessutom ska recensera vid senare tillfälle) år 1986 och här är serien Hjärta Av Sten från 2008 nytolkad på svenska av Catharina Odenkrantz, Johanna Lundberg som stod för översättning/textning och retuschering/handtextning, intrig och manus av Bruno Enna, teckningar av Nicola Mari, efterord av Johannes Pinter och redaktören för projektet är Andreas Eriksson. Varav alla namn nämnda plus några fler har gjort ett riktigt fint jobb! Romanen är utgiven av Ades Media år 2015. Så helt splitterny!

Beskrivning av seriens handling i stort och karaktärer, citat från Ades Media (http://adesmedia.se/dylandog/)  :

Dylan Dog är en före detta polis vid Scotland Yard som numera använder sina talanger som “mardrömsdetektiv” i London. Han är ökänd bland allmänheten som en skojare men har en lång rad evigt tacksamma klienter som bevis på att han faktiskt behövs. Dylan själv har inga övernaturliga krafter, men är mer mottaglig än de flesta för att komma i kontakt med väsen som andra människor aldrig lägger märke till. Det är ingen slump att det är på det viset – i hans släkt finns många kopplingar till andevärlden, och Dylan vet inte ens själv hela sanningen om sin familj och sitt ursprung.

Kommissarie Bloch vid Scotland Yard var en gång i tiden Dylans chef, men även efter att Dylan lämnade poliskåren har de en nära kontakt. Trots att Bloch oftast beklagar sig över att Dylan ställer till med stora problem som polisen får ordna upp, så är deras relation i det närmaste som far och son. Bakom ett bistert yttre klappar ett omtänksamt hjärta för Dylan, eller “Old Boy” som Bloch kallar honom.

Groucho är Dylans oberäknelige assistent. En gång i tiden försörjde han sig på att uppträda utklädd till filmkomikern Groucho Marx, men idag vet han inte längre vem han egentligen är och lever sig in i rollen på heltid. Det innebär att han sällan tar något på allvar och hela tiden irriterar omgivningen med sina skämt. Hans viktigaste uppgift som assistent brukar han dock sköta felfritt – nämligen att när situationen kräver det kasta en pistol till Dylan. ”

Jag har läst lite av de andra svenska utgivningarna av Dylan Dog, utgivna av Ades Media också, plus denna supernya ”Hjärta Av Sten” och kan säga att jag är imponerad. En gång i tiden läste jag italienska i skolan men mina kunskaper är inte så pass bra att jag kan läsa denna serie på italienska så jag är därför tacksam över att den finns på svenska nu 🙂

”Hjärta Av Sten” behandlar med fyllighet känslor kring döden. Den respekt vi bör ha inför döden och vad som kan hända om vi inte respekterar dödens allvarlighet. En spännande historia som tar en del vändningar emellanåt, man vet inte vart man har alla egentligen. Och det är bra, man ska undra och bli lite överraskad, det är bra skräck. Jag gillar temat med kyrkogårdar och den mäktiga konsten av dessa änglastatyer som Violet och Roman gör. Det ger en härlig gotisk stämning till historien. Jag tycker om den svenska översättningen, man känner varje ord. Speciellt fint är delarna med poesi. Dylans komplexitet är härlig att studera och Blochs ödmjukhet inför Dylan är festlig. Det enda jag kan störa mig på lite är Grouchos konstanta glättighet, den är lite för mycket men jag förstår att han ska fungera som en motpol till dessa allvarliga män runtom. Så jag låter det passera. För serien och denna historia är riktigt bra. En fyllig, härlig skräckroman med element av gotik, svart humor och mystik. Rekommenderar albumet varmt, läs den nu! 😀

Efterordet av herr Johannes Pinter är också mycket bra och fullt av insikt så missa inte det i slutet av historien heller! Jag gillar specifikt hans sista rad i efterordet: ”Att ”Dog” är anagram för ”God” gissar jag för övrigt är en ren tillfällighet.” 😉

5 änglar av 5

IMG_3363

IMG_3364