Arkiv för Blod

Kill Command

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 19 juni, 2016 by fearnotthedark

affiche-kill-command-2016-

Scifi-skräck från 2016. En militär-övning blir till brutal verklighet när maskiner som möter människor inte agerar som dem väntat sig. Vilka överlever, maskiner eller människan?

Handling Imdb: ”Set in a near future, technology-reliant society that pits man against killing machines.”

Något så ovanligt som en bra scifi-skräckis, en sådan som jag gillar har jag inte mött på sedan Alien och The Thing men denna imponerade faktiskt. Det finns vissa missar men i stort är det en riktigt bra film. Spänningen håller i sig länge. Maskinerna och cgi:n är fantastiskt bra gjord. Skådespelet är helt ok, inte på topp men helt ok. Thure Lindhardts engelska är superb, enda internationellt kända skådisen i filmen, och han är egentligen dansk.

Det enda som gör att filmen tappar lite är att sista halvtimmen är lite för seg och handlingsfattig. Det är som att man har byggt upp något helt fantastiskt men sen inte vet riktigt hur man ska binda ihop det historiemässigt. Slutet var ok men lite för klyschigt för min del. Dem skulle ha utvecklat vissa bitar i historien så att storyn blir mer fyllig, lite för många frågetecken lämnas, antagligen i hopp om att få göra en uppföljare.

Men ack så skrämmande maskinerna är som ser ut som gigantiska spindel-robotar och rör sig mer som djur än som mekanisk manick. Äckligt realistiskt utformade bots där. Och den biten vinner dem mycket på. Bra cgi idag är svårt att hitta. Men här har ni det.

I stort en väldigt lyckad scifi-skräckis om en kamp mellan maskin versus människa. Och jag kan rekommendera den varmt 🙂

4 spindel-lika robotar av 5

kc

kc7

kc6

kc4

kc2

kc3

kc5

 

 

Goddess of Love

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 22 maj, 2016 by fearnotthedark

gol

Skräckdrama från 2015. En mentalt instabil kvinna förlorar vettet när en man lämnar henne för en annan. Men stämmer det eller vad har egentligen hänt?

Handling Imdb: ”A mentally unstable woman begins a volatile descent into madness when she suspects her lover has left her for another woman. ”

En psykologiskt intressant resa med surrealistiska element i en ung kvinnas mardröms-psyke. Huvudrollsinnehaverskan, Alexis Kendra, gör sin roll som ångestfyllda & arga strippan Venus riktigt bra. En arg och instabil kärleksgudinna. Det var både en intressant och läskig upplevelse. Skräcken är alltid närvarande i filmen på ett krypande sätt. Det jag tycker om med Venus är att trots instabiliteten är hon väldigt stark och låter sig inte hunsas med. Hon kan fysiskt försvara sig mot folk och klarar sig fint. Och med tanke på pratet innan om dagens svaga kvinnliga huvudroller så har vi här ett exempel på hur man gör rätt: en kvinna som både är färgstarkt kraftfull i sin emotionella rolltolkning samt ser bra ut på duken. Och förmodligen tycker jag hon ser bra ut mycket pga att hon är så bra i sin roll.

Övriga roller spelas mycket bra också och produktionen är bra. Något rörigt manus och förutsägbart slut men i stort ändå en intressant & annorlunda skräckdramatisk film. Något för dig som vill ha mycket drama i kärleksväg fast med en touch av skräck.

3,5 kärleksgudinnor av 5

gol1

gol22

gol222

gol2

gol3

gol44

gol4

 

Good Neighbours

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , on 10 maj, 2016 by fearnotthedark

gn

Mörkt kanadensiskt skräckkomedidrama från 2010. Grannarna Victor, Louise & Spencer lever runt varann i skuggan av en seriemördare som härjar runt dem. Vem är egentligen mördaren och vem kommer dö härnäst?

Handling Imdb: ”Victor is new to Montreal and attempts to make friends with the wheelchair-bound Spencer and the cat-loving Louise, but everybody is on edge with a serial killer terrorizing the neighborhood. ”

En mycket intressant historia färgat av svart komik, djupa karaktärsskildringar och brutala mord-scener. Välskrivet manus, perfekt komisk timing och laddat med spänning helt igenom. Underbara skådespelarinsatser från Scott Speedman, Emily Hampshire, Jay Baruchel & Anne-Marie Cadieux.

Jag blev förvånad av den mörka & sjuka betoningen på filmen, hur dem gjorde hemska mord-scener till något mörkt komiskt istället för dramatiskt. Och dem gör det bra. Det blir en unik ton på det hela. Man kan kalla filmen för en modern film noir i kanadensisk miljö med en sjuk twist. Jag fann mig både gapandes, skrattandes och huttrandes åt temat 😀

Det mest komiska i filmen står kattälskande Louise för, som klagar på sina egensinniga katter men som också avgudar dem. Den elaka grannen Valérie är också hejdlöst rolig som skriker på Louise’s katter, kedjeröker överallt och svär grovt på franska. Mest spännande karaktären var för mig rullstolsbundne Spencer, mörkare typ får man leta efter. Victor hade också sina mörka sidor som förvånade mig faktiskt. Allas kemi med varann är mycket bra och laddad. Och Scott Speedman vinner kategorin: elakast leende 😀

Jag har inga klagomål faktiskt. Det var en utmärkt skräckthriller som både chockade och gladde mig och jag rekommenderar den starkt till dig som gillar att bli förvånad 😉 Fler filmer i den här stilen, tack!

5 katter av 5

still-of-emily-hampshire

gn3

gnn

gn2

Before I Go To Sleep

Posted in Thriller/Scifi/Fantasyfilm with tags , , , , , , , , , on 26 april, 2016 by fearnotthedark

before-i-go-to-sleep

Thrillermystik från 2014. En kvinna vaknar varje dag utan att minnas något om sig själv eller sitt liv men en dag händer något som skapar en kedjereaktion och hon börjar minnas saker. Frågan är om hon minns rätt och vem hon kan lita på.

Handling Imdb: ”A woman wakes up every day, remembering nothing as a result of a traumatic accident in her past. One day, new terrifying truths emerge that force her to question everyone around her.”

Välproducerat, lysande skådespeleri och spännande. Nicole Kidman är alltid lysande och detta är inget undantag. Jag trodde att filmen skulle hamna i en slentrian-cykel i början. Att hon kommer vakna upp och leva samma dag om och om igen tills hon inser att: 1) allt sker i hennes huvud, inte irl (som i så många thrillers), 2) hon lever med minnesförlust pga förträngning och märker en dag vad som egentligen hänt ( som i ”Premonition” 2007). Men till min glädje vände det i sista halvan av filmen och blev något helt annat. Något intressant och mer annorlunda. Och det var det som gjorde den här filmen mycket bättre än vad jag förväntat mig. En långsam, vek thriller blev till en skräckthriller med en krydda mystik & en twist. Bra jobbat, regissör Rowan Joffe.

Alla bitar fick ett svar och historien hade ett tillfredsställande slut. Så jag blev nöjd. Intressant också att se Colin Firth göra en annan typ av roll än den han vanligtvis gör. Detsamma om Mark Strong också faktiskt som gör något mer främmande än han brukar. Alla skådisar levererade stort utan att någon sken mer än den andra.

I stort en mystisk skräckthriller med drama-toner för dig som vill ha en annorlunda thriller och gillar Nicole Kidman. Den är klart sevärd.

4 minnesluckor av 5

BIGTS_01893.jpg

before-I-go-

Before-I-Go-To-Sleep-2

nicole_kidman

Cherry Tree

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , on 24 april, 2016 by fearnotthedark

ct

Irländsk skräck från 2015. Faith’s far är döende och hon ingår ett farligt samarbete med en häxkult för att rädda honom.

Handling Imdb: ”Faith’s world is turned upside down after she finds out that her beloved father is dying. When the mysteriously alluring Sissy Young becomes her field hockey coach, Faith finds a compassionate spirit and much-needed mother figure. Little does she know that Sissy is the head of a centuries-old witches’ coven that uses the fruit of an ancient cherry tree in a secret ritual that restores life to the dead and dying. Offering to cure her father in exchange for a child, Sissy strikes a bargain with Faith, who suddenly finds herself pregnant with a baby that’s growing at an alarming rate. But with the clock to the child’s birth ticking down and the true intention of Sissy’s plans for humanity becoming more apparent, Faith and her father must stand together in order to save both their lives.”

Från änglar till häxor alltså. En väldigt köttig skräckhistoria är detta, en del splatter och äckligheter men i stort ändå en intressant historia. Helt ok produktion om än något budgeterad men dem lade pengar på rätt scener tycker jag. Splattereffekterna är bra gjorda. Manuset är något tunt men fylls ut bra av dem mystiska ritualerna och tonårsliv samt familjeliv. Ok okända skådisar. Kunde ha funnits mer bakgrundshistoria kring häxkulten men dem ville nog behålla en del mystik antar jag. Här fungerade inte det dock, storyn hade behövt mer bakgrundshistoria för att helt kunna leverera bra skräck. Ändå en helt ok skräckis enligt mig. Och jag förstår inte riktigt varför så få sett den och att de som sett satt så lågt betyg på Imdb. Filmen var bättre än så iaf. Inte lysande men bättre än väntat.

Intressanta detaljer var att tusenfotingar var undersåtar till häxorna samt att körsbären blandat med blod återupplivade de döda. Två saker som kryddade upp en tunn historia. Men också det att Faith hade så god & kärleksfull relation med sin far, var väldigt gulligt & värmde att se faktiskt. Och slutet var för en gång skull riktigt kul faktiskt, oväntat kul!

En köttig skräckis om en häxkult som förråder en flicka & hennes far i nöd för dig som gillar Irland, splatter och häxor. Den var helt ok 🙂

3,5 körsbär av 5

cherrytree-stills-

cherrytree-st

cherry-tree-51

cherry tree-img

cherrytree-still

mct

 

Dario Argento’s The Phantom of The Opera

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , , , on 11 april, 2016 by fearnotthedark

po

Klassisk gotisk Argento-skräck från 1998. En mer våldsam, splatterfylld & erotisk version av den klassiska historien, med ändringen att The Phantom inte är missbildad utan en man som uppfostrats av råttor i kloaken under Paris-operan.

Handling Imdb: ”Gory remake of the Gaston Leroux classic story, only this time, the phantom is not disfigured, but a man who was raised by rats deep under the Paris Opera House.”

Il fantasma dell’opera som den heter på italienska, av italienske legendariske regissören Dario Argento som gör mycket film inom filmgenren Giallo som är italienska elegant skräckbetonade thrillers. Dem innehåller mycket våld, avklädda donnor och kan ses som tidiga former av slasher-genren. Och här har vi en typisk Giallo-film. Vi har mycket våld, blodsplatter, naket och elegans. Som en snygg blandning av film noir & splatter kan man säga. Det bästa av två filmvärldar skulle jag säga!

Bra produktion, helt ok skådisar, snygga gotiska majestätiska miljöer, ok manus. Men som i en typisk Argento-film är alla reaktioner överdrivna och det kan bli mer humoristiskt än spännande emellanåt. En tår i en vanlig film blir i en Argento-film som tre floder rinnandes nerför kinderna 😀 Ett vanligt skratt blir till ett galet det-här-är-enda-gången-jag-får-skratta-i-hela-mitt-liv-så-jag-ger-allt-nu-skratt 😀 Och ja, ni förstår grejen 😉

Splatter-effekterna är riktigt old school. Vi snackar Nosferatu-Dracula-skräckfilm från 20 & 30tal-old school där sminket (huvud/kroppar m.m.) snarare smular sönder i splatter-scener än spricker/exploderar som i t.ex. 80talsskräck. Och i och med att det är old school så går det hem hos mig med 🙂

Skådespeleriet kanske inte är på topp hos varken Julian Sands som The Phantom eller från Asia Argento som Christine men det är klart underhållande ändå. Något lite läskigt är att regissören ju är Asia’s far i verkligheten och att hon visar brösten rätt mycket, samt har sex, i många filmer han regisserar (hon brukar ofta vara med i faderns filmer). Jag kan tycka det är lite..osmakligt. Men ja, dem är antagligen så pass professionella att det inte gör dem något. Det är fortfarande rätt udda..

I stort en klassisk gotisk skräckfilm med överdrivna lidelser & eleganta miljöer för dig utan krav på superbt skådespel som vill ha något underhållande & gotiskt, enjoy 🙂 Jag fann den lagom underhållande och fin att se på.

3 operor av 5

phantomoftheopera

fxg

phpe

1998-4

fsg

arg

ph

phantomoftheopera31

phgif

 

1007 av Johannes Pinter

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , , , , , , , on 15 mars, 2016 by fearnotthedark

1007

Skräckroman från 2015 av Mr Johannes Pinter! Anton vaknar upp i sin lägenhet i Gällivare och känner sig annorlunda, smittad av något. Något som gör att han inte kan äta vanlig mat. Något som gör att han inte tål solen eller silver. Vem smittade honom, vad är han och kan han bli botad?

Handling: ”Du har just blivit biten och smittad av någon form av… virus. Du kan inte äta vanlig mat. Silver bränner mot din hud. Dagsljus är direkt dödligt.

Du bor i Gällivare. Ovanför polcirkeln. Samtidigt som du blev smittad så inträdde sommarsolståndet.

Nu är du fånge i din lilla lägenhet. Du kan inte jaga efter mat. Det frätande dagsljuset blir alltmer outhärdligt.

Det enda du behöver göra är att överleva en dag.
Problemet är att dagen är 1007 timmar lång…”

Pinter satte ribban högt med den fantastiskt bra debutromanen ”Vackra kyrkor jag besökt – och de fruktansvärda väsen jag där mött” och detta är alltså hans andra skräckroman ”1007”. Och den är härligt nyskapande! Pinter är riktigt bra på att producera älskvärda karaktärer, huvudkaraktären ”Anton” i ”1007” är inget undantag. Anton är en vanlig ung kille, superintresserad av skräckfilm, haft otur med vänner och tjejer, inte lyckats hitta rätt jobb, dålig kontakt med familjen och vilsen i sin identitet. Man får veta hans bakgrund med en krävande far och en psykiskt sjuk mor, om hans trevande blyghet med vännen Xiri (hans stora kärlek som försvann) och hur den jobbiga psykopat-vännen Erling gör Antons liv till ett helvete. Kan själv knappt förstå varför ingen verkar tycka om Anton som verkar så sympatisk och god som människa 🙂 Dock är det så tyvärr i historien men nog kan vi läsare ändå relatera till hans livsdilemman. Antons relation med systern är speciellt rörande tycker jag, där får man en sann känsla för hans empati & godhet, något han fortfarande kan känna trots all sjukdom.

Intressant att se utvecklingen av denna smitta också. Även engagerande med alla obehagligt bra detaljer av symptom, blodhunger och döden. Det är aldrig en tråkig stund. Ett konstant spännande flyt i både språk och tempo. Drömsekvenserna är fängslande fina och bär på mycket symbolik för vad som händer/ska hända i historien. Men det som är mest genialiskt är att varelsen aldrig får en artbenämning utan att man får lista ut själv vad för typ av väsen det gäller. Och den biten finner jag nyskapande på ett bra sätt. En fräsch fläkt i den svenska skräckgenren. Mer sånt, tack!

Något för dig som gillar skräckromaner om en smitta som ger blodad tand 😉

Bra jobbat igen, Mr Pinter! 🙂

5 bloddroppar av 5

http://www.adlibris.com/se/bok/1007-9789188185105

 

The Canal

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , on 12 mars, 2016 by fearnotthedark

The_Canal-

Irländsk skräckfilm från 2014. Arkivarien David får märkliga filmer skickat till sig från 1902, fyllda med mord-scener runt ett vattendrag nära hans hus. Samtidigt anar han att hans hustru har en affär. Han börjar se spöken och märkliga händelser börjar avlösa varann.

Handling Imdb: ”Film archivist David (Rupert Evans) has been having a rough time lately, as he suspects that his wife Alice (Hannah Hoekstra) has been cheating on him with Alex (Carl Shaaban), one of her work clients. This stress is compounded when David’s work partner Claire (Antonia Campbell-Hughes) gives him a reel of to-be-archived footage that shows that his house was the setting for a brutal murder in 1902. Becoming progressively more unsettled and unhinged, David begins to believe that a spectral presence is in his house and ends up following his wife to a nearby canal, where he discovers that she is indeed having an affair with Alex. When Alice goes missing shortly afterwards, David contacts the police- only to become the prime suspect in her disappearance. As the police grow more convinced that David has murdered his wife, he struggles to find proof of his growing suspicion that something otherworldly was instead responsible. ”

Förvånande bra ny skräckfilm, klart underskattad. Fyllig historia med intressanta bakgrundsfakta. Välskrivet manus. Snygga smutsiga miljöer i sepia-toner. Ruskigt bra produktion. Spöken är filmat mest med riktiga människor, krypande ryckigt skrämmande rörelser och skickligt redigerade. Rupert Evans är lysande i huvudrollen som skräckslagna David. Davids son som spelas av Calum Heath är riktigt charmig och duktig också faktiskt. Även övriga skådisar är väldigt bra.

En skicklig spänningsuppbyggnad och riktigt skrämmande film. Få filmer idag kan skrämmas på riktigt men denna gjorde tricket kan jag säga. Varning för visst äckel framåt slutet, en riktigt obehaglig scen med barnafödande där, onödigt detaljerad. Hemskt jobbig scen om man inte är rätt magstark! Annars är filmen fylld av riktigt snygga spökscener och fascinerande gamla filmer. Jag känner inte att jag har några klagomål och nästan överanvänder alla synonymer för ”lysande” här 😀 Därför för att undvika onödig upprepning och spoilers så avslutar jag recensionen lite snabbare än vanligt. Kan starkt rekommendera denna film. En härligt skrämmande upplevelse för dig som gillar fängslande spökhistorier och psykologisk skräck, två i ett! 🙂

4,5 spöken av 5

Canalcouple

The.Canal.2014.

the-canal

FangoTheCanal

59

gif

I Spit On Your Grave

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , on 21 februari, 2016 by fearnotthedark

i_spit_on_your_grave_2010

En kvinna åker till en avsides stuga för att skriva klart sin roman men blir brutalt överfallen och söker sedan hämnd på gärningsmännen.

Handling Imdb: ”A writer who is brutalized during her cabin retreat seeks revenge on her attackers, who left her for dead. ”

Jag fick ett tips av en väldigt kritisk bloggarkollega att se denna och jag tänkte att: gillar han den så lär jag också ta en titt 🙂 Jag möttes av varningstexter när jag läste lite om filmen. Många varningstexter. Jag tänkte: om det blir för hemskt kan jag pausa eller stänga av. Såg faktiskt det mesta, men vände bort i ett par tortyrscener, går in på vilka sen utan för mycket detaljer, när det blev för mycket. Det är en remake detta och jag har inte sett originalet bör nämnas först.

En kvinna åker alltså till en stuga ute i ödemarken för att avsluta sin roman, lite skrivarstuga-dags. Hon har rätt mysigt med vin, bad och skrivandet. Plötsligt dyker några unga män upp som hon träffat som hastigast vid macken när hon tankat. Dem har spionerat på henne, filmat och tagit bilder och nu är dem dumma nog att genomföra det som blir en gruppvåldtäkt. En brutal sådan. När är en sådan handling inte brutal förresten? Men ja, för att poängtera att det är en riktig hemsk händelse. Hon lyckas efter ett tag springa ifrån dem, hoppa i en flod och försvinna. Männen söker efter henne varje dag efter det, i syfte att döda henne, men inga spår alls. En dag kommer hon tillbaka och tar sin hämnd. Med råge.

Denna skådespelerska, Sarah Butler, måste vara en otroligt stark människa som klarar att vara med i sådan här film. All tortyr som hon måste uppleva i sin karaktär och sedan att utföra i hämnden är verkligen extremt våldsamt och äckligt. Kan tycka att hon förtjänar en Oscar-statyett för allt hon upplevt och visat.. Jag tycker om hur hennes karaktär Jennifer verkligen visar på ett rakt och tydligt sätt att hon inte vill när dem ska våldta henne. Hon är så modig som sparkar, slår bort dem, skriker, markerar på alla sätt hon kan att hon verkligen inte vill. Att hon vågar det, trots vetskapen om att det kan bli värre övergrepp. Modigt. Även hennes hämnd är rak och tydlig. Hon ger tillbaka med vad de gjort henne. Något mer utstuderad tortyr men ändå samma i grunden. Jag var tvungen att titta bort vid delar av våldtäkten i skogen, för svårt att titta på, men jag hörde och tyckte att det räckte.. Sedan var det för jobbigt med utdragna tänder och fiskkrokar i ögonlocken så jag tittade bort där med men såg resultatet iaf, huga.. But they had it coming.. Det som också var bra här är att det blir väldigt klart vilka som är bad guys, man har ingen som helst empati för dem efter deras vidriga handlingar, därför var det lättare att se gärningsmännen dö.

Bra produktion, fantastisk Sarah Butler & bra manus. En rejält våldsam hämndberättelse där den våldtagna kvinnan faktiskt överlever och tar sin hämnd. Så: en svår film att se men den var riktigt bra. Och jag kan klart rekommendera den om du är magstark och gillar hämnd-filmer. Från 2010.

4 häcksaxar av 5

isoyg

i-spit-on-your-grave-2010

i-spit-on-your-grave

sbutler

I-Spit-on-Your-Grave-

Tale Of Tales

Posted in Thriller/Scifi/Fantasyfilm with tags , , , , , , , , , , , , , , on 17 februari, 2016 by fearnotthedark

tale-of-tales-poster

En fantasyskräck-saga med tre historier om en barnönskande drottning, en kung av lustar och en kung besatt av sitt abnorma husdjur. A Tale of tales från 2015.

Handling Imdb: ”Once upon a time there were three neighboring kingdoms each with a magnificent castle, from which ruled kings and queens, princes and princesses. One king was a fornicating libertine, another captivated by a strange animal, while one of the queens was obsessed by her wish for a child. Sorcerers and fairies, fearsome monsters, ogres and old washerwomen, acrobats and courtesans are the protagonists of this loose interpretation of the celebrated tales of Giambattista Basile. ”

Tre historier som ska vävas ihop på ett bra sätt blir aldrig ihopvävda tyvärr men funkar bra som tre enskilda historier. Salma Hayek är bra som drottningen som till varje pris ska ha ett barn. Hon får sitt barn, till ett högt pris. Vincent Cassel är som alltid brutal i sin roll, här som en sexmissbrukande kung som frustrerat söker en fru. Toby Jones är som alltid märklig i sin roll, en kung som hittar ett annorlunda djur och övermatar det så den får abnorma proportioner. Under tiden som han är fascinerad av sitt djur försummar han sin dotter och hon försöker förtvivlat lösa situationen när hon blir bortgift med ett odjur till man.

Bra producerat, snygg film och vackra kostymer. Helt ok skådespeleri. Dock så fungerar inte dialogen som den ska. Det är 1600-tal och man försöker låta som dem gjorde då men det låter bara fjantigt och forcerat. Speciellt med Salma Hayeks spanska dialekt som hon har svårt att skaka av sig. De tre historierna funkar ok som enskilda historier men har inte vävts ihop mot slutet som man väntar sig. Hade det varit en bok så hade jag kallat detta en novellsamling för det är mer en antologi än en enda sammansatt film. Dock så är temat fint. Denna mörka, mustiga fantasyskräck-saga fylld av häxkonst, bestar, kärlek, besatthet och kungadömen.

I stort: en snygg men rörig film som dock ändå är sevärd för er som gillar mörka sagor 🙂

3 slott av 5

tot

vc

the-tale-of-tales

tale of tales_

tale-of-tale-movie-images-2015