Arkiv för dockskräck

Brahms: The Boy II

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , on 5 januari, 2021 by fearnotthedark

Dockskräckis från 2020. Uppföljare till ”The Boy” från 2016. En familj flyttar in i Heelshire Mansion och deras son finner en ny vän i en docka kallad Brahms.

Handling Imdb: ”After a family moves into the Heelshire Mansion, their young son soon makes friends with a life-like doll called Brahms.”

Må detta nya år 2021 bli bättre än det förra vad gäller pandemier. Hoppas ni håller er friska därute, ta hand om er, håll avstånd, stanna hemma vid covid-symtom och sprita händer. Har själv överlevt covid-19 och för mig var det som en starkare långdragen influensa ungefär. Tyvärr är smittan hög nu men om vi alla hjälps åt så kan vi bromsa spridningen. Så please, låt oss alla göra det vi kan, massa love och kraft till vårdpersonal samt anhöriga som tar hand om sina riskpersoner och andra sjuka ❤ ❤ Och massa love till alla skräckfans därute, tack för att ni läser min lilla skräckblogg, Gott Nytt År ❤ ❤

Några spoilers följer här nedanför.

Jag tyckte mycket om ”The Boy”, första filmen om Brahms. Men jag gillade inte helt att dockan då inte var så rörlig och att sonen i väggen flyttade runt honom. Det var intressant på ett sätt, ur en psykologisk skräck-vinkel. Men mindre intressant för oss som gillar dockskräckisar. Jag ville ha en mer rörlig och farlig docka liksom. Tyckte däremot om filmen ändå, för att den var riktigt spännande och fylld med bra skådespelar-insatser samt innehöll en fin och realistiskt gjord docka.

Så jag var pepp på att se fortsättningen, hur de skulle gå vidare med historien från denna film. Blev glatt överraskad, för i denna uppföljare har man tagit en mer dockskräckig vinkling. Brahms rör på sig och har en egen ond agenda. Det var precis det jag sökte i ettan och fick i denna uppföljare. Återigen bra skådisar och snygga miljöer. En del onödig CGI men inte såpass mycket att det stör berättelsen tycker jag. Man binder ihop historien från ettan på ett trovärdigt sätt enligt mig och jag gillade hur de fyller ut ordentligt med en bra bakgrundshistoria. Och den slutade riktigt bra också. Jag blev fett nöjd faktiskt. De serverade precis det jag var ute efter när jag ser bra dockskräck. Samma regissör till uppföljaren som till första filmen, William Brent Bell. Han har innan detta bl.a. regisserat kvalitativa och briljanta varulvsfilmen ”Wer” (2013) som jag också varmt kan rekommendera.

Något för er som gillar dockskräck och övernaturligheter. Rekommenderas varmt, klart sevärd ❤

7 onda Brahms av 10

Annabelle: Creation

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 18 september, 2017 by fearnotthedark

Dockskräckfilm från 2017. Prequel till filmen ”Annabelle”. 12 år efter sin dotters bortgång välkomnar en dockmakare med fru in en nunna med föräldralösa barn till sitt hem. Men vad som skulle blivit en mysig och trevlig samvaro blir istället en ond cirkel av olyckor då de märker att dockan Annabelle faktiskt är besatt…

Handling Imdb: ”12 years after the tragic death of their little girl, a dollmaker and his wife welcome a nun and several girls from a shuttered orphanage into their home, where they soon become the target of the dollmaker’s possessed creation, Annabelle.

Denna kallas ”Annabelle 2” men den är alltså ingen fortsättning utan en prequel till ”Annabelle”. Det som hände innan ”Annabelle”, var dockan kom ifrån. Dess bakgrundshistoria. Och den förvånade mig. Jag gillade inte alls första filmen ”Annabelle” men denna ”Annabelle: Creation” är faktiskt hyfsad och rent ut sagt bra. Det är så sällan som typer av efterföljare överträffar ettan, men här hände det. Vi ska gå in på hur.

Det finns en intressant och fyllig historia här, ett välskrivet och välgenomtänkt manus. Skådisarna gör sina karaktärer bra, speciellt barnskådisarna Lulu Wilson (från Ouija – origin of evil) och Talitha Eliana Bateman. Miranda Otto och Anthony LaPaglia gör superba tolkningar av dockmakaren och hans sjuka fru. Och dockan Annabelle..RÖR..äntligen..på sig! Det jag önskade i ettan händer äntligen här! Det är inte mycket, det är subtilt med mycket mysticism men hon rör på sig banne mig! Och dem har vävt in så mycket action med just dockan och runt dockan att det nästan blir lite poetiskt för mig som är jätte-fan av just dockskräck! Annabelle-dockan är delaktig i mycket och man kan ana mer samspel med henne och omgivningen. Det samspelet som var dött i första filmen får liv här och det var det som gjorde mig mest glad. Dem gjorde äntligen det som krävdes för att leverera en bra dockskräckis. Ja, vissa CGI-scener är lite sisådär men i stort helt ok ändå och passar med historien. Och det fanns faktiskt, hör och häpna, partier där jag blev uppriktigt skrämd. Så ja, man kan lugnt säga att det blev en lyckad skräckfilm. Vilket är svårt att säga i dagens nya skräckklimat där allt hela tiden ska handla om yta och häftig cgi. Denna hade även innehållet. Mer sånt här, tack!

En film för dig som gillar dockor och övernaturligt, mycket sevärd!

4 onda Annabelles av 5