Arkiv för dockskräck

M3gan

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 18 januari, 2023 by fearnotthedark

Dockskräckis från 2022. En ingenjör bygger en realistisk docka som blir mer levande än planerat.

Handling Imdb: ”A robotics engineer at a toy company builds a life-like doll that begins to take on a life of its own.

Jag hade låga förväntningar på filmen i och med att den blivit så hypead överallt. Det kan antyda att filmen kommer bli halvbra, halvdålig. I detta fall blev det en halvdålig film, låt oss gå in på varför.

Lilla Cady förlorar sina föräldrar i en olycka och blir omplacerad till sin släkting Gemma. Gemma jobbar som ingenjör på en leksaksfabrik och designar robotar. Gemma har inte så god hand med barn så hon skapar en realistisk typ av docka som ska bli Cadys kompis. Hon jobbar upptaget med att förbättra dockan för att kunna lansera den till allmänheten också. Under tiden skapar Cady ett band med dockan som blir ohälsosamt från båda hållen. Både Cady och dockan förändras och snart börjar en riktig kamp på liv och död.

Filmen börjar spännande och intressant med att påbörja designen av dockan och dess beteende. Intressant också hur kemin utvecklas mellan Cady och dockan M3gan. Dockan ser lagom läskig ut och historien blir allt mörkare. Men sedan förändras filmen och blir förutsägbar samt förlitar sig på att slänga in jumpscares, klassiska skräckfilmsknep såsom krypande och udda danser. De klassiska knepen som vi alla sett många ggr förut gör sig inte så bra i denna historien. Det blir nästan som en parodi. Man förklarar inte helt heller varför M3gan växer till den varelsen hon blir. Det ligger något tomt och fantasilöst i sättet som hon framhävs i filmen. Det drar ner filmens spänning tycker jag. Vilket är synd på en så fantastisk idé som har potential att bli riktigt majestätisk. Filmen hade blivit bättre med mindre klassiska knep, addera mer mystik och mindre jumpscares för en mer realistisk, allvarligare och mörkare ton. Jag hade hoppats på mer tyvärr. Cady spelas ok av barnskådis Violet McGraw, och Gemma, som spelas av Allison Williams, funkar också ok. Men kemin mellan Gemma och Cody är inte så bra samt att Violet McGraw inte helt övertalar i sin roll när hon förändras av M3gan. Alltför många brister i en film som kunde blivit mycket bättre resulterar alltså i ett medelbetyg.

Något för dig som gillar dockskräck. Men ha låga förväntningar. Halvdålig och knappt sevärd tyckte jag tyvärr.

4,5 dansande robotdockor av 10

Chucky

Posted in Recensioner - Tv-serier Skräck with tags , , , , , , , , , , on 8 juli, 2022 by fearnotthedark

Slasher-serie från 2021. Unge Jake hittar en vintage Chucky-docka på en loppis och en idyllisk småstad förvandlas till ett helt mord-center.

Handling Imdb: ”After a vintage Chucky doll turns up at a suburban yard sale, an idyllic American town is thrown into chaos as a series of horrifying murders begin to expose the town’s hypocrisies and secrets.

År 1988 kom en film ut som Don Mancini skrivit och Tom Holland regisserade. Brad Dourif gjorde den legendariske rösten till seriemördaren Charles Lee Ray fångad i den ikoniska skräckdockan Chucky. Filmen heter ”Child´s play” (1988). Dockor blev direkt senaste modeflugan inom skräckkulturen. Voodoo och mördardockor fick en frontfigur, Brad Dourif’s Chucky. En mängd uppföljare kom därefter, några bra, några sämre, som det alltid blir när man följer upp en första succéfilm. Personligen gillar jag första mest, sen kommer ”Child’s play 2” (1990), ”Bride of Chucky” (1998) och ”Curse of Chucky” (2013). Övriga uppföljare var jag inget fan av dessvärre.

Men så återvänder Mancini till Chucky igen, till oss skräckfans stora glädje, år 2021 med denna tv-serie ”Chucky”. Och vi introduceras till en liten småstad vid namn Hackensack (härligt namn 😀 ) och pojken Jake som hittar en vintage Chucky-docka på en loppis. Han tar hem den för att användas i sitt konstprojekt. Men så märker han rätt snabbt till sin förvåning att Chucky lever och pratar. Han låter sig charmas av Chuckys övertalande förmåga och blir mer och mer mordisk. Men samtidigt är han ju också en god människa som gillar att vara kreativ, lyssna på truecrimepoddar och hänga med vänner. Speciellt sin nyfunna vän Devon som snabbt blir ett kärleksintresse. Och så börjar morden. Och också en mörkare ton. Vi får flashbacks av hur Charles Lee Ray kom att växa upp och stegvis utvecklas till den mördare han är idag. Samt hur han träffade Tiffany och hur deras romans blev till. Det är fascinerande och superintressant verkligen. Flera twists, nya typer av kills och mycket lgbt-vänlig handling i flera former ❤ . Jennifer Tilly är tillbaka som Tiffany, Fiona Dourif är tillbaka från de nyare filmerna (Brad Dourifs dotter), klassiska Andy är tillbaka med (Alex Vincent) och även Christine Elise som Kyle som dök upp första gången i franchisen i ”Child’s play 2”. De nya barnskådisarna är briljanta allihop, speciellt Zackary Arthur, Carina Battrik, Alyvia Alyn Lind, Bjorgvin Arnarson. Scenografin är helt otroligt snygg och passande till storyn. Good ol’ slasher80s-feeling med modern touch. Enda minuset är att de två sista episoderna går från det mörka och tillbaka till det simpla komiska och det brister lite där för mig. Men bland de sista scenerna blir det spännande återigen och däribland lite rolig hommage till Tales of the Crypt 😀 I stort tycker jag ändå mycket om den här nya ”Chucky”-serien och ser fram emot en säsong 2, och vad de kan tänkas hitta på där 😀 En sådan guld-serie hade jag ärligt talat inte väntat mig.

En serie för er som gillar 80tal, dockskräck, slasher. Rekommenderas varmt! Mycket sevärt! ❤

7,5 seriemördarbesatta dockor av 10

Brahms: The Boy II

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , on 5 januari, 2021 by fearnotthedark

Dockskräckis från 2020. Uppföljare till ”The Boy” från 2016. En familj flyttar in i Heelshire Mansion och deras son finner en ny vän i en docka kallad Brahms.

Handling Imdb: ”After a family moves into the Heelshire Mansion, their young son soon makes friends with a life-like doll called Brahms.”

Må detta nya år 2021 bli bättre än det förra vad gäller pandemier. Hoppas ni håller er friska därute, ta hand om er, håll avstånd, stanna hemma vid covid-symtom och sprita händer. Har själv överlevt covid-19 och för mig var det som en starkare långdragen influensa ungefär. Tyvärr är smittan hög nu men om vi alla hjälps åt så kan vi bromsa spridningen. Så please, låt oss alla göra det vi kan, massa love och kraft till vårdpersonal samt anhöriga som tar hand om sina riskpersoner och andra sjuka ❤ ❤ Och massa love till alla skräckfans därute, tack för att ni läser min lilla skräckblogg, Gott Nytt År ❤ ❤

Några spoilers följer här nedanför.

Jag tyckte mycket om ”The Boy”, första filmen om Brahms. Men jag gillade inte helt att dockan då inte var så rörlig och att sonen i väggen flyttade runt honom. Det var intressant på ett sätt, ur en psykologisk skräck-vinkel. Men mindre intressant för oss som gillar dockskräckisar. Jag ville ha en mer rörlig och farlig docka liksom. Tyckte däremot om filmen ändå, för att den var riktigt spännande och fylld med bra skådespelar-insatser samt innehöll en fin och realistiskt gjord docka.

Så jag var pepp på att se fortsättningen, hur de skulle gå vidare med historien från denna film. Blev glatt överraskad, för i denna uppföljare har man tagit en mer dockskräckig vinkling. Brahms rör på sig och har en egen ond agenda. Det var precis det jag sökte i ettan och fick i denna uppföljare. Återigen bra skådisar och snygga miljöer. En del onödig CGI men inte såpass mycket att det stör berättelsen tycker jag. Man binder ihop historien från ettan på ett trovärdigt sätt enligt mig och jag gillade hur de fyller ut ordentligt med en bra bakgrundshistoria. Och den slutade riktigt bra också. Jag blev fett nöjd faktiskt. De serverade precis det jag var ute efter när jag ser bra dockskräck. Samma regissör till uppföljaren som till första filmen, William Brent Bell. Han har innan detta bl.a. regisserat kvalitativa och briljanta varulvsfilmen ”Wer” (2013) som jag också varmt kan rekommendera.

Något för er som gillar dockskräck och övernaturligheter. Rekommenderas varmt, klart sevärd ❤

7 onda Brahms av 10

Annabelle: Creation

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 18 september, 2017 by fearnotthedark

Dockskräckfilm från 2017. Prequel till filmen ”Annabelle”. 12 år efter sin dotters bortgång välkomnar en dockmakare med fru in en nunna med föräldralösa barn till sitt hem. Men vad som skulle blivit en mysig och trevlig samvaro blir istället en ond cirkel av olyckor då de märker att dockan Annabelle faktiskt är besatt…

Handling Imdb: ”12 years after the tragic death of their little girl, a dollmaker and his wife welcome a nun and several girls from a shuttered orphanage into their home, where they soon become the target of the dollmaker’s possessed creation, Annabelle.

Denna kallas ”Annabelle 2” men den är alltså ingen fortsättning utan en prequel till ”Annabelle”. Det som hände innan ”Annabelle”, var dockan kom ifrån. Dess bakgrundshistoria. Och den förvånade mig. Jag gillade inte alls första filmen ”Annabelle” men denna ”Annabelle: Creation” är faktiskt hyfsad och rent ut sagt bra. Det är så sällan som typer av efterföljare överträffar ettan, men här hände det. Vi ska gå in på hur.

Det finns en intressant och fyllig historia här, ett välskrivet och välgenomtänkt manus. Skådisarna gör sina karaktärer bra, speciellt barnskådisarna Lulu Wilson (från Ouija – origin of evil) och Talitha Eliana Bateman. Miranda Otto och Anthony LaPaglia gör superba tolkningar av dockmakaren och hans sjuka fru. Och dockan Annabelle..RÖR..äntligen..på sig! Det jag önskade i ettan händer äntligen här! Det är inte mycket, det är subtilt med mycket mysticism men hon rör på sig banne mig! Och dem har vävt in så mycket action med just dockan och runt dockan att det nästan blir lite poetiskt för mig som är jätte-fan av just dockskräck! Annabelle-dockan är delaktig i mycket och man kan ana mer samspel med henne och omgivningen. Det samspelet som var dött i första filmen får liv här och det var det som gjorde mig mest glad. Dem gjorde äntligen det som krävdes för att leverera en bra dockskräckis. Ja, vissa CGI-scener är lite sisådär men i stort helt ok ändå och passar med historien. Och det fanns faktiskt, hör och häpna, partier där jag blev uppriktigt skrämd. Så ja, man kan lugnt säga att det blev en lyckad skräckfilm. Vilket är svårt att säga i dagens nya skräckklimat där allt hela tiden ska handla om yta och häftig cgi. Denna hade även innehållet. Mer sånt här, tack!

En film för dig som gillar dockor och övernaturligt, mycket sevärd!

4 onda Annabelles av 5