Arkiv för drama

Relic

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 8 augusti, 2021 by fearnotthedark

Dramaskräck från 2020. Tre generationer kvinnor hemsöks av något i deras familjehem.

Handling Imdb: ”A daughter, mother and grandmother are haunted by a manifestation of dementia that consumes their family’s home.

Då har även jag sett denna ”Relic” från 2020. När jag såg trailern för ett bra tag sedan tänkte jag att själva stämningen i historien tilltalade mig, men inte helt temat demens i historien. Kanske för att jag ser det som ett allvarligare ämne än som något som ska spela en central roll i en skräckfilm. Jag hade låga förväntningar på filmen men blev ändå onöjd efter den tyvärr. Kanske är det för att den bara inte låg i min smak. Eller kanske för att den inte helt levererade som den skulle.

När jag beskriver ”Aftermath” som ett skräckdrama så är det för att skräcken är det centrala i den filmen. Men här i ”Relic” är dramat mer centralt än skräcken, därav benämner jag den som en dramaskräckfilm. Jag skulle kanske inte heller kalla den för en skräckfilm heller. Utan mer som ett thrillerdrama möjligtvis. Demens är en horribel sjukdom som jag finner svårt att uppfatta som spännande eller underhållande i en skräckfilm. Därför tycker jag inte att det hör hemma där. Med det sagt så förstår jag också att regissören försökt göra dels något djupt och symboliskt av en demensutveckling och i den aspekten är det intressant för den som intresseras av det. Men förvandlandet till en skräckfilm av det temat blir problematiskt. Man slänger in ett fåtal klassiska jumpscares samt lite CGI med de typiska knyckande, trevande, krypande rörelserna och voila; en skräckfilm. Mestadels är det ju en krypande, obehaglig stämning så de plötsliga typiska skräckscenerna blir störningsmoment kan jag tycka. Jag hade också velat att de skulle utveckla skräckdelen, när de väl är inne på det. Att göra mer av det mörka, monstruösa. Men man håller en rätt diskret, lowkey ton kring det. Och där blir jag återigen onöjd. Slutet är ju vackert dramatiskt på sitt sätt, men lämnar också många frågetecken. Detta med mystik igen. Jag gillar en något mer fyllig förklaring eller åtminstone ett mer spännande avslut. Men det blev så oavslutat och avhugget. Jag försökte att uppskatta filmen mer men det blev tyvärr inte så. Kan förstå varför folk kan gilla den dock. Långsam, ryslig spänning och vacker symbolik. Men det bara funkade inte för mig. Snygg produktion däremot och bra skådisar. Men resten blir ett nja.

Något för er som intresseras av demens samt obehaglig stämning och mystiska hus. Knappt sevärd i mitt tycke.

4 blåmärken av 10

The Rental

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 22 december, 2020 by fearnotthedark

Thrillerskräckis från 2020. Två par hyr ett hus för att fira sina företagsframgångar men semestern tar en märklig vändning när oförutsedda händelser sker.

Handling Imdb: ”Two couples rent a vacation home for what should be a celebratory weekend get-away.

Jag brukar vara nyfiken när jag ser att Dan Stevens är med i en film, just för att han brukar göra intressanta och bra roller av det jag sett. Och denna film var även en debutregi av Dave Franco, James Francos bror. Samt att temat saker-går-snett-ute-på-vischan-i-skumt-hus tilltalade mig. Så jag hade en del förväntningar när jag såg denna.

En helt ok film men med många luckor. Också en väldigt slarvigt ihoptryckt film som försöker för många olika saker och glömmer att knyta ihop säcken helt. Är det en dramathriller, en skräckis eller en slasher? Den försöker sig på dessa tre närliggande koncept och lyckas nog bäst som en dramathriller skulle jag säga. För det mer skrämmande i filmen, skräcken, känns så obearbetat och ofärdigt. Visst, man har velat köra på en mystisk grej, men ändå, man lär knyta ihop den historia som påbörjats. Det knyts inte ihop något och blir rörigt mot slutet. Jag blev onöjd, med tanke på att filmen faktiskt börjar bra, mycket bra till och med. Man går dock för djupt in i relationsdramat och mindre runt skräcken. Så det är en svår film att recensera och kommentera. Men ett snyggt tidsfördriv med viss spänning i början är det. Är man ute efter en skräckig slasher blir man tyvärr besviken. Så ja, jag känner mig något förvirrad efter att ha sett denna. Så den får ett slätstruket betyg. Hoppas Dave Franco gör ett mer noggrannt jobb nästa gång, för det finns stor potential ändå här.

En film för dig som gillar långsam spänning. Helt ok men kunde blivit så mycket bättre enligt mig.

5 obskyra hus med pool av 10

Villains

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 5 april, 2020 by fearnotthedark

Skräckkomedidrama från 2019. Ett par på glid bryter sig in i ett hem där de möter ett annat par som till och med är mer udda än de själva är.

Handling Imdb: ”After a pair of amateur criminals break into a suburban home, they stumble upon a dark secret that two sadistic homeowners will do anything to keep from getting out.

En klart underhållande film! Men dock en film med lite identitetskris. Det är en komedi och ett drama och en skräckfilm. Men lyckas inte superbra i något av det. En rörig historia. Men en grymt underhållande historia nonetheless tyckte jag 😀

Jag gillar Maika Monroe, hon har gjort bra roller i ”The Guest”, ”It Follows”, ”Greta”. Och hon gör ett bra jobb också här. Bill Skarsgård gillade jag inte alls i nya ”It”-filmerna, för mig är bara Tim Curry rätt i den huvudrollen. Men jag tyckte han gjorde bra ifrån sig i ”Simon och ekarna” och ”Himlen är oskyldigt blå”. Och Bill Skarsgård gör faktiskt en bra roll i denna ”Villains”, en bad guy som man tycker bra om till och med. Det fanns en rätt sjuk scen mellan Kyra Sedgwick och Bill Skarsgård som fick mig att gapa lite av förvåning och äckel, hemsk scen men minnesvärd kan man ju lugnt säga! Den gjorde dock sitt och underhöll oavsett 😀 Och visst är manuset lite rörigt och något svagt emellanåt men road blir man tack vare underbara rolltolkningar av fantastiska skådisar! Så jag tyckte ändå om den i stort. Kommer ihåg den hemska scenen liite för bra ännu men det försvinner med tiden 😀 Vrickat, elakt och dramatiskt. Tummen upp!

En film för dig som gillar det udda och galna. Klart sevärd! 🙂

7 kofötter av 10

Hounds of Love

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 22 februari, 2020 by fearnotthedark

Seriemördarskräckfilm från 2016. Unga Vicki Maloney blir kidnappad av ett farligt par och måste hitta sätt att överleva fångenskapen samt möjligheter att fly.

Handling Imdb: ”Vicki Maloney is randomly abducted from a suburban street by a disturbed couple. As she observes the dynamic between her captors she quickly realises she must drive a wedge between them if she is to survive.”

Detta var en riktigt obehaglig crimedramaskräckis. Skrämmande rolltolkningar av det störda paret White, som spelas av Emma Booth och Stephen Curry. Mest imponerad blev jag av Ashleigh Cummings som spelar Vicki. Jag hade innan bara sett henne i serien ”Miss Fisher’s murder mysteries” som oskuldsfulla glada ”Dot”. Och i ”Hounds of love” spelar hon så trovärdigt livrädd och skakad att jag tappar hakan. Alla tre ger ett sådant realistiskt intryck att jag nästan får för mig att jag sitter och ser på en skruvad dokumentär/realityshow. Och en riktigt otäck och monstruös sådan. En ruskig inblick i den kusliga dynamiken och sjuka psykologiska problematiken mellan ett seriemördarpar. Den var både jobbig att se men samtidigt mycket intressant och välgjord. Soundtracket var också riktigt bra och scenografin effektfull. En film man inte glömmer.

En film för er som intresserar er för seriemördare. Mycket sevärd.

6 modiga Vicki Maloneys av 10

Solace

Posted in Thriller/Scifi/Fantasyfilm with tags , , , , , , , , , , on 9 juli, 2017 by fearnotthedark

Thrillerskräck från 2015. Ett medium samarbetar med FBI för att fånga en seriemördare, men mördaren besitter samma förmågor som mediet och är därför svårfångad. Vem hinner först och vem överlever?

Handling Imdb: ”A psychic works with the FBI in order to hunt down a serial killer.

Wow! En sådan där film som tog andan ur mig faktiskt. Lysande och insiktsfullt manus. Superba skådisar som levererar sann kvalitet. En spektakulärt vacker scendesign och produktion. En historia om tröst, smärtlindring och döden. En historia om den enorma makt ett medium besitter och hur många olika grå nyanser rätt och fel kan ha. Via iögonfallande slowmotion-scener och annorlunda vinklar reser vi genom mediernas syner. Och vilken intressant resa det är! Jag är rätt förvånad att den här filmen inte fått mer uppmärksamhet då kvaliteten är rätt hög vad gäller alltihop verkligen. En ren gåta för mig…

Anthony Hopkins spelar mediet John Clancy som polisen anlitar för att få fast en seriemördare. Hopkins är så naturlig och äkta i sin roll att det nästan gör ont. Underbart att han fortfarande kan spela så bra trots sin höga ålder, 78 år då denna kom ut! Colin Farrell är en bra matchning som den synske seriemördaren Charles Ambrose och jag brukar inte alls gilla Farrell i film, men han gör ett bra jobb här. Han och Hopkins har en intressant kemi. Jeffrey Dean Morgan är mycket bra som polisen Joe men Abbie Cornish lyser starkare som polisen Katherine. Cornish har en härlig naturlighet också och får även hon en bra kemi med Hopkins. Och historien är både spännande och rörande. Den innehåller flera olika genrer: drama, skräck, thriller, deckare. Och allt flyter på med ypperlig smidighet och harmoni. Jag tycker också om att det sentimentala anas mer än visas hela tiden, det ger ett ytterligare djup till berättelsen. Man får känna det lite mer själv än att se det så att säga. Och nej, jag har inga klagomål. Alls. Längesen någon film förvånade mig på detta sätt. Jag stod handfallen, med ny insikt och inspiration.

En film för dig som tycker om thrillers, medium, seriemördare och psykologi. Rekommenderas varmt 🙂

5 syner av 5

 

Always Shine

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 28 mars, 2017 by fearnotthedark

Psykologisk skräck/thriller-film från 2016. Ex-best-friends Anna och Beth åker på semester ihop i hopp om att återskapa sin skadade vänskap men verkligheten visar sig bli en helt annan och förändrar deras liv gravt…

Handling Imdb: ”Best friends Anna and Beth take a weekend trip to Big Sur, hopeful to re-establish a bond broken by years of competition and jealousy. Tensions mount, however, leading to an unexpected yet inevitable confrontation, changing both of their lives…forever.

En smart och nyskapande form av skräckthriller där nya typer skapas samt där allt inte är så svart och vitt utan också bär flera nyanser av grått. Vi har en god människa som gjort onda saker och en ond människa som färgats av sin hårda omgivning men som vill gott. Dessa två möts och krockar totalt mest för att de pratar helt olika språk, psykologiskt sett, men också för att dem kommer från en trygg plats i livet versus otrygg plats i livet. Det intressanta i filmen är det som bygger upp inför det stora grälet och även det som händer strax efter. Vi får insikt i de mörkare sidorna hos människan samt hur svår en vänskap faktiskt kan vara. Mackenzie Davis & Caitlin FitzGerald gestaltar vännerna Anna och Beth med säkerhet och naturlighet. För mig var Anna den mest intressanta karaktären då hennes kamp är den som står i centrum men också för att Mackenzie Davis briljerar så fantastiskt i den rollen. En underskattad pärla verkligen den här filmen, för er som uppskattar psykologi och mystik i filmsammanhang.

Något för er som gillar psykologisk skräck & vänskapsdraman. Kan starkt rekommendera den!

4 mordiska semestrar av 5

I Am Not a Serial Killer

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 29 januari, 2017 by fearnotthedark

iamnotaserialkiller

Seriemördarskräck från 2016. En sociopatisk tonåring brottas med sina mordiska tendenser medan han också upptäcker en udda seriemördare nära sitt hem. En seriemördare som må se ut som en människa men som är allt annat än mänsklig inuti…

Handling Imdb: ”In a small Midwestern town, a troubled teen with homicidal tendencies must hunt down and destroy a supernatural killer whilst keeping his own inner demons at bay.

Wow, den här filmen förvånade mig, på ett bra sätt. En enkel film men med ett intressant och nytänkande manus. Christopher Lloyd, allas vår Doc Emmet Brown, får här spela seriemördare och det förvånade mig allra mest. Han gör det otroligt bra, naturligt men bestämt. Sedan det han döljer inuti var det som fick mig att jubla desto mer! Det var en annorlunda twist måste jag säga, en välkommen twist! CGI:n som används är fantastiskt bra, jag gapade faktiskt då och då av förvåning utan att jag kunde kontrollera det 😀 Den sociopatiska tonåringen är ett stjärnskott också, skådisen Max Records, vars agerande är så naturligt och oforcerat men samtidigt också så bubblande av karaktär och personlighet att jag nästan tror att jag sitter och tittar på en dokumentär om två seriemördarpersonligheter…

Vi får följa unga, mobbade John Cleavers mördartankar och Crowleys hänsynslöshet när han mördar som motsats till hans kärleksfulla relation till sin fru i en liten dyster, grå stad. Det är superintressant även när ingen säger något utan bara stirrar i någon ockult bok eller tittar på något i snön, så pass laddad är historien. Vi får känna av Johns grubblande, farliga psyke samt Crowleys desperata jakt efter balans mellan mördare och normalitet. Det finns inte en tråkig minut. Snyggt dokumentär-likt filmat, lysande skådespeleri, olidlig spänning, fräscht manus med en liiten gnutta svart humor och cool twist. Utmärkt!

En film för dig som gillar Christopher Lloyd, seriemördare och udda twists. Sannerligen en film jag kan rekommendera!

4,5 mördande övernaturligheter av 5

fvhgfu

i-am-not-a-serial-kille

serial-killer-6

ianask-bully

iamnotaserialkiller2

i-am-not-a-serial-killer

i-am-not-a-serial-killer-4

panda

_i-am-not-a-serial-killer-2016

Rupture

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , on 29 januari, 2017 by fearnotthedark

rupture

Scifi/thriller/drama/action/skräck från 2016. En mystisk organisation kidnappar en ensamstående moder och utsätter henne för märkliga vetenskapliga experiment. Vad vill dem?

Handling Imdb: ”A single mom tries to break free from a mysterious organization that has abducted her.

En film som verkligen inte kunde hålla sig till en och samma genre. Det var ett drama en stund som analyserar hennes relation till sin son och ex-pojkvän. En skräckfilm när kidnappandet tar plats. En scifi-film när de vetenskapliga experimenten äger rum.  En action-film när hon ska försöka fly. Som exempel på situationer, de varvar mellan känslor och toner konstant i filmen. Historien är inte helt klar heller. Det ska vara mystiskt varför de experimenterar och vilka dem är och när det väl kommer fram någon förklaring är det rätt vagt förklarat. Rörigt manus som inte vet vad det vill vara. Vill det vara en insiktsfull scifithriller med onda framtidsutsikter kring vart världen är på väg? Vill det vara ett relationsdrama med thriller-twist? Vill det vara en actionfilm med känslor och scifi-twist? Jag vet fortfarande inte…

Bra skådisar är med men de agerar inte bra här. Peter Stormare är helt ok. Percy Hynes White är riktigt bra som sonen, den enda som kan leverera naturliga och trovärdiga känslor. Michael Chiklis är tyvärr rätt blank i sen scen-tid. Kerry Bishé är ok men blank. Lesley Manville är ok men intetsägande. Men ingen gör något speciellt för att utmärka sig. Sedan har vi då huvudrollsinnehaverskan Noomi Rapace som försöker ge känslor men det kommer liksom inget. Millennium-trilogin var fantastisk, hon briljerade i smärt-lidande och aggression men där hade hon sitt eget språk plus att hon skulle spela en inåtvänd, tyst, aggressiv typ och det var nog desto lättare att känna empati på sitt eget språk. Har hört att det var rätt nyligen som hon ens lärde sig engelska och kanske därför har desto svårare än att ta till sig nya världar samt roller. Prometheus var ok i de partier då hon får gestalta smärta men aldrig när hon pratar, i övrigt ingen bra film enligt mig. Samma här i Rupture, hon är bra på smärta/lidande men när hon pratar eller ska gestalta en annan känsla blir det blankt. Synd, för Millennium-trilogin var lysande och hon var den som gjorde den lysande.

Är filmen spännande, nja. Är filmen medryckande, nej. Är filmen intressant, nja. Manuset hade någon intressant idé gömt någonstans djupt inne i filmen men den kommer inte helt fram och den utvecklas inte särskilt mycket heller. Man försöker hotta upp filmen genom cgi-inslag men i och med att den inte ens är välgjord utan ser hemskt falsk ut i denna filmvärld blir det inget bra heller.

I stort ett stort nja för mig. En film för dig som gillar Noomi Rapace och Peter Stormare, scifi/thriller/skräck och har låga förväntningar. Jag rekommenderar den dock inte 😦

1,5 spindelfobier av 5

rup

ruture

rupture_

peterstormare

rupture-movie-1

nope

Witches of East End

Posted in Recensioner - Tv-serier Skräck with tags , , , , , , , , , , , on 20 december, 2016 by fearnotthedark

witches-of-ee

Tv-serie om häxor från 2013. En moder, en moster och två döttrar lever häx-livet i ett modernt samhälle i North Hampton. De träffar på allt från trollkarlar och demoner till fördömda föremål som beprövar deras krafter så livet är inte helt lätt och inte heller livet därefter…

Handling Imdb: ”Centers on the adventures of a mother and her two adult daughters, both of whom unknowingly are their family’s next generation of witches, who lead seemingly quiet, uneventful modern day lives in Long Island’s secluded seaside town of North Hampton. When one of the daughters becomes engaged to a young, wealthy newcomer, a series of events forces her mother to admit to her daughters they are, in fact, powerful and immortal witches.

En utförlig och intressant serie fylld av magi, trollformler, ritualer, exorcism, olycklig kärlek och massa förtrollande finurligheter. Jag tyckte om hur de hade mycket bakgrundsfakta hela tiden om vart häxorna kommer ifrån, vilka de varit och vilka de är nu samt vilka olika krafter de har. Som en mer vuxen version av den gamla häx-serien ”Charmed” från 1998, som jag också tyckte om men växte ifrån dessvärre.

Alla skådisar gör riktigt bra ifrån sig men några utmärker sig lite extra. Mädchen Amick (från Twin Peaks) i rollen som moster Wendy briljerar, bl.a. när hon förvandlas från katt till människa och tillbaka hela tiden, grymt roande! Julia Ormond som moder Joanna är passionerad och mäktig i sin roll som överstehäxa. Eric Winter gör också en nyanserat bra roll som Doktor Dash, han som inte alltid är den han verkar vara. Produktionen är också påkostad med riktigt lysande cgi-effekter faktiskt. Samt att manuset är välskrivet och spännande. Med små brister. Dotter Freyas kärleksdilemman blir lätt uttjatade och dotter Ingrids blåögdhet kan gå en på nerverna emellanåt. Och enda gången som skådisen Daniel DiTomasso levererar något bra är de korta scenerna som Edgar Allan Poe när häxorna är fångade i en helt annan tid. Men utöver det så är serien helt briljant. Den hann sändas i 2 säsonger men avbröts i den 3:dje på grund för få tittare tyvärr. Vilket är så oerhört synd på stora talanger enligt mig! Jag har sett säsong ett och två och är helnöjd med dem iaf, det jag ville skulle hända hände, så jag slipper undra. Fick helt klart mersmak för häxerier också! Så invänta mer sådant framöver 😉

En underbar serie för dig som älskar magi, häxor och det spektakulärt övernaturliga. Kan varmt och hjärtligt rekommendera den!

4,5 katt-halsband av 5

witches_of_east_end_ep1

woee_sfv

brothers

woee

witches-east-end-s

witches-east-en

dash

witchesd

witchesofeastend

Bride of Frankenstein

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 23 november, 2016 by fearnotthedark

bride-of-frankenstein-movie-p

Skräckklassiker från 1935 där Frankensteins monster vill ha en livspartner, en odöd brud..

Handling Imdb: ”Mary Shelley reveals the main characters of her novel survived: Dr. Frankenstein, goaded by an even madder scientist, builds his monster a mate.” 

Filmen börjar med att Mary Shelley, Lord Byron och Percy Shelley (skådisar som spelar dessa fantastiska författare) sitter och diskuterar Marys senaste verk ”Frankenstein” där hon utvecklar den bakomliggande tanken med ”Frankenstein”: det går hemskt illa om du leker Gud, alltså en varning mot att skapa liv på ett vetenskapligt sätt. En mycket intressant diskussion tyckte jag som fyllde i en del frågetecken. Hon avslöjar plötsligt att berättelsen inte slutar med att monstret dör.. nej han överlever. Och där går filmen över till fortsättningen av monstrets resa som börjar med att han känner sig hemskt ensam och utstött. Alla skräms av hans trasiga yttre och flyr från honom förutom en person, en blind man som inte kan se honom och därav inte kan döma honom. Den blinda mannen lär honom att tala, dricka, äta, röka och uppskatta klassisk musik. Faktiskt en rörande vänskap som blåser liv ( 😉 ) i historien på ett fint sätt tycker jag. Det blir också en intressant motsats med det känslosamma/lidelsefulla versus det kalla/vetenskapliga. Dr Frankenstein har överlevt och Elizabeth, hans maka, har blivit starkt psykiskt påverkad av det hela och ser spöken överallt. Hon förutspår nästan vad som kan hända. Då kliver Dr Pretorius in, den långa och spensliga varelsen som avslöjar att han också lyckats skapa liv, liksom Dr Frankenstein. Därefter följer väldigt underhållande och intressanta händelser kan jag säga! Måste säga att den här filmen är både fylligare och mer intressant än ”Frankenstein” då den behandlar mer ingående det vetenskapliga i liv-skapandet, historien bakom, karaktärsutvecklingen och mer fördjupade komplexa relationer. Med ett stort misstag: Frankensteins brud får inte mycket scen-tid alls. Hon dyker upp i slutet först, en liten stund bara och gör ett fint jobb, men vi vill ha mer!

Rollprestationerna är fantastiska här. Elizabeth, Valerie Hobson, gör en glödande bra roll, hon lyser nog allra starkast. Boris Karloff som Monstret är fenomenal som innan, allt från stönet till en mer utvecklad och mer mänsklig varelse. Elsa Lanchester gör en energiskt skinande roll som Frankensteins Brud och en passionerad men blyg roll som Mary Shelley. Dr Pretorius spelas finurligt mystiskt av långa, smala Ernest Thesiger. Dwight Frye är med igen, här som mördande farliga Karl 😉 Dr Henry Frankenstein spelas igen av Colin Clive, dock för svagt igen, han försvinner bland alla storheter.. Gavin Gordon gör en god Lord Byron, Douglas Walton en bra Percy Shelley. Una O’Connor, den jobbigt skrikande kvinnan från ”The Invisible Man”, är här igen.. på gott och ont. Hon skriker för full hals igen naturligtvis, en av hennes specialiteter.. Men om vi bortser från min irritation över skådisen så var hon under denna tid en uppskattad och underhållande dam i filmvärlden. Något jag kunde vara utan i en sådan här fabulös film dock 😉

Vi måste gå in på intressanta detaljer i/runt filmen! Dr Pretorius samling med miniatyr-människor var en riktigt roande historia och även en välgjord specialeffekt! Den lilla sjöjungfrun spelades av Josephine McKim, medlem i 20-talets U.S. Women’s Olympic Swim Team som tog hem guldet år 1928. En mycket rolig biroll för en tävlingssimmerska! Bela Lugosi var också tänkt till rollen som Dr Pretorius. Claude Rains likaså. Elsa Lanchester’s hår som bruden hölls upp av trådbundet tagel för att stå rakt upp. Colin Clive var tydligen alkoholist privat och tillståndet hade förvärrats efter ”Frankenstein” men regissören ville ha med honom här ändå för att sjukdomen gav ett mer galet intryck som fungerade bra i berättelsen. För mig gjorde det tyvärr mycket liten skillnad. Elsa Lanchester tog inspiration av aggressiva, spottande svanar från Regent’s Park i London till sin roll som Frankensteins brud 😀

Som ni kan förstå uppskattade jag filmen hemskt mycket och kan varmt rekommendera den till er som gillar klassisk skräck med scifi-element och toner av passionerat drama samt svart humor 🙂

4,5 odöda brudar av 5

marygif

elizabethhenry

stillsfrankblind

drink-up-johnny

miniatyres

bride-of-frankenstei

brideoffrankensteinfull

the-bride-of-frankenstein-1935-movie-details

giphy