Arkiv för dramaskräck

A Good Woman is Hard to Find

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 9 juli, 2022 by fearnotthedark

Hämndskräckis från 2019. En ung mor försöker skydda sina barn till varje pris men samtidigt hitta den som mördat hennes man.

Handling Imdb: ”A recently widowed young mother will go to any lengths to protect her children as she seeks the truth behind her husband’s murder.

Jag tycker om att hitta de där dolda guldkornen i ett hav av massproducerad medioker skräckfilm. Och då och då hittar jag något. Något bra. Något äkta. Detta är just en sådan typ av film.

Sarah Bolger spelar en ensamstående mor som själv måste försörja samt skydda sina barn efter att hennes man blivit mördad. Hon är gudfruktig och godhjärtad. Men livet i den fattiga brittiska förorten testar hennes tro och tålamod. En man bryter sig in och använder hennes hem för att förvara droger som han säljer vidare. Hon går inte med på det till en början men hans hot tvingar henne att acceptera, för att skydda sina barn från hans våld. Men saker går snett rätt snabbt och hon tvingas att ta till våld för att försvara sig. Samtidigt som hon försöker hitta sanningen bakom vem hennes man var och varför han blev mördad. Och hantera andra män som på olika sätt försöker hota eller övertala henne på olika sätt. Hon får nog en dag och påbörjar en plan.

En rå och diskbänksrealistisk typ av revengehorror. Välspelat, välskrivet, välplanerat. Spännande, gripande och engagerande. Inte den flashiga typ av skräckfilm med mycket snygg scenografi och spektakulära fights. Men en äkta förortsskildring med en äkta människa som försöker försvara sig själv när allt och alla hotar hennes och barnens liv. Sarah Bolger gör en riktigt stark roll och hoppas få se henne i mer bra huvudroller framöver. Regissören och manusskribent är relativt okända, Abner Pastoll och Ronan Blaney, men lär nog få genombrott med denna. Hoppas jag. En så underskattad film som borde få mer uppmärksamhet. Det enkla men effektiva soundtracket ger handlingen en fin boost, förhöjer intensiteten bra. Härligt slut. Ordentligt sevärt. Det är smutsigt. Det är grått. Det är grymt. Och lysande.

En film för dig som diggar revengehorror och realism. Rekommenderas varmt ❤

8 blodiga yxor av 10

The Hole in the Ground

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 17 juni, 2022 by fearnotthedark

Mystik-skräckis från 2019. En ensamstående mor som bor med sin son ute på den irländska landsbygden misstänker att hennes son blivit farlig efter att ha varit försvunnen vid ett mystiskt hål mitt i skogen. Vad har hänt och är det verkligen hennes son?

Handling Imdb: ”A single mother living in the Irish countryside with her son begins to suspect he may not be her son at all, and fears his increasingly disturbing behavior is linked to a mysterious sinkhole in the forest behind their house.

En långsam och stillsam typ av skräckfilm. Med vackra irländska miljöer, fantastisk skog och bra karaktärsskådespel från modern som spelas av Seana Kerslake och sonen som spelas av James Quinn Markey. En intressant och fascinerande historia byggs upp bit för bit om en son som försvunnit in i skogens mörka vrår som nu beter sig helt annorlunda. Vad har hänt i skogen och är det egentligen hennes son? Historien passar så bra i just den mörka och mäktiga skogsmiljön på Irland. Riktigt stämningsfullt och spännande. Men ja, den är ju som mest intressant vid slutet då det verkligen händer grejer och då är det gastkramande verkligen. Innan dess något långsamt. Och jag hade velat, som vanligt, veta mycket mer om hålet i skogen just. Men det där med mystik är poppis, på gott och ont. I stort ändå en intressant och stämningsfull dramaskräckis som bjuder på fin action mot slutet. Jag gillade den.

Något för er som gillar långsamt tempo, mystik och inte för läskig skräck. Klart sevärd.

6 abnormalt starka söner av 10

In the Mouth of Madness

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 12 maj, 2022 by fearnotthedark

Fantasyskräck från 1994. John Trent fångas in i en skrämmande värld när han upptäcker en speciell författare vid namn Sutter Cane.

Handling Imdb: ”An insurance investigator begins discovering that the impact a horror writer’s books have on his fans is more than inspirational.

John Carpenter regisserar en Lovecraft-historia med Sam Neill och Jürgen Prochnow i huvudrollerna. Kan det bli ett mer säkert recept på en bra skräckfilm? En otrolig historia med så många olika bottnar och symbolik. Sam Neill visar upp ett sådant nyanserat register av känslor med sitt briljanta agerande, en oerhört skicklig skådis, ännu mer så just i den här filmen enligt mig. Och Prochnow passar utmärkt som den skräckinjagande och allvarligt stillsamma Sutter Cane. De fantastiska bokvärldarna är något alldeles särskilt spektakulärt. Olikt annat man ser. Unikt och intressant. Något rörigt emellanåt och vissa saker som inte helt passar ihop i handling. Men i stort ändå en medryckande och grandiös Carpenter-klassiker eller Lovecraft-klassiker, vad man än vill kalla den. Och slutet är det mest unika jag sett i en skräckis på länge. Härligt udda. En film om hur böckernas värld kan fånga in dig i något du inte visste fanns. Eller en film om hur böcker kan göra en upplyst såpass att man snuddar vid galenskap. Allas tolkning äro olika och tur är väl det. Tråkigt vore det annars. En skräck-klassiker som passar fint i ens filmsamling for sure. Mycket sevärd.

Något för den som gillar Lovecraft, Carpenter och fantastik. Rekommenderas varmt.

And also… :

”Do you read Sutter Cane?”

7,5 galna Sam Neills av 10

Antlers

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , on 28 december, 2021 by fearnotthedark

Monsterskräckfilm från 2021. Pojken Lucas bär på en stor familjehemlighet som leder en lärare och en polis till en skrämmande varelse i skogen.

Handling Imdb: ”In an isolated Oregon town, a middle-school teacher and her sheriff brother become embroiled with her enigmatic student, whose dark secrets lead to terrifying encounters with an ancestral creature.

Hoppas er jul blev mysig och att ni sett en och annan skräckis med allt julgodis som är kvar. Jag önskar att nya året bär med sig mer bra ny skräck givetvis. Vad önskar ni för ny skräck? Monster, övernaturligt, psykologiskt? Jag tror jag önskar mig bra monsterfilmer och kvalitativ psykologisk skräck. Får se hur det blir med det dock 😛

Denna vända blev det en ny monsterskräckis som såg riktigt lovande ut i trailern. Skog, behornad varelse, märkliga teckningar gjort av en udda pojke. En god början på en bra skräckfilm. Och filmen börjar bra. Mörk stämning runt den lilla pojken Lucas och läraren försöker luska ut vad han döljer. Smart skådespel från läraren (Keri Russell), polisen (Jesse Plemons) och pojken Lucas (Jeremy T. Thomas). Men vad som börjar som en spännande, mörk, djup skräckfilm förvandlas efter runt trekvart till ett slarvigt ihopkokat försök till en halvdan monsterskräckis. De träffar plötsligt på en expert som vet exakt vad det är för varelse de dealar med och efter det byter filmen ton till en handlingsfattig monsterfilm med otillräcklig CGI och många logiska luckor. Det blev ett riktigt dåligt resultat. Synd på en god idé och bra skådespeleri. Känns som att manuset är det som sabbar filmen, inte skådisarna. Och special-effekterna. Grymt besviken tyvärr.

Något för dig som gillar monsterskräck, men det finns mycket bättre därute. Knappt sevärd enligt mig.

4,5 horn av 10

Violation

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , on 8 december, 2021 by fearnotthedark

Dramaskräckfilm från 2020. Miriam åker till sin syster för att stärka deras band igen men när plötsliga hemskheter inträffar sviker alla Miriam och hon tar sin hämnd.

Handling Imdb: ”A troubled woman on the edge of divorce returns home to her younger sister after years apart. But when her sister and brother-in-law betray her trust, she embarks on a vicious crusade of revenge.

En avskalad, avklädd, realistisk och rå berättelse om samtycke skulle jag säga att denna film handlar om. Så det är ingen vanlig rape-revenge-film. Inget är förkortat, ingen bit utelämnas, allt är med. Vi får följa historien från början, i olika scener fram och tillbaka, som pusselbitar i det stora hela. Och det säger mycket om vad samtycke faktiskt är och innebär. Och vi får också lära känna dessa olika karaktärer litegrann men våldtäkten är ändå det som är det största fokuset. Miriams hämnd är rå, brutal och utelämnar inget det heller. Berättelsen är filmad med ett otroligt fokus på detaljer som ger den där realistiska känslan av att tittaren nästan är där och kan känna den där flugan krypa runt på handen eller känna vattnet skvalpa mot huden. Fantastiskt foto, bra filmat och bra ihopklippt. Sättet filmen är ihopklippt på symboliserar också olika skeden i händelserna. Välgjort, välskrivet, väl uttänkt, välspelat. Som en realistisk och mer avskalad form av ”A Promising Young Woman” ungefär. ”Violation” känns dock unik och viktig i sin undergenre. En kanadensisk produktion skriven av en man och en kvinna, Dusty Mancinelli och Madeleine Sims-Fewer, varav kvinnan också spelar huvudrollen Miriam och det väldigt bra. Filmen känns också som att det är från bådas synvinklar, ett kvinnligt och ett manligt, vilket gör det nyanserat och mer intressant. Bra jobbat.

Något för dig som gillar hämnd och dramaskräck. Rekommenderas varmt.

7 blodiga rep av 10

Relic

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 8 augusti, 2021 by fearnotthedark

Dramaskräck från 2020. Tre generationer kvinnor hemsöks av något i deras familjehem.

Handling Imdb: ”A daughter, mother and grandmother are haunted by a manifestation of dementia that consumes their family’s home.

Då har även jag sett denna ”Relic” från 2020. När jag såg trailern för ett bra tag sedan tänkte jag att själva stämningen i historien tilltalade mig, men inte helt temat demens i historien. Kanske för att jag ser det som ett allvarligare ämne än som något som ska spela en central roll i en skräckfilm. Jag hade låga förväntningar på filmen men blev ändå onöjd efter den tyvärr. Kanske är det för att den bara inte låg i min smak. Eller kanske för att den inte helt levererade som den skulle.

När jag beskriver ”Aftermath” som ett skräckdrama så är det för att skräcken är det centrala i den filmen. Men här i ”Relic” är dramat mer centralt än skräcken, därav benämner jag den som en dramaskräckfilm. Jag skulle kanske inte heller kalla den för en skräckfilm heller. Utan mer som ett thrillerdrama möjligtvis. Demens är en horribel sjukdom som jag finner svårt att uppfatta som spännande eller underhållande i en skräckfilm. Därför tycker jag inte att det hör hemma där. Med det sagt så förstår jag också att regissören försökt göra dels något djupt och symboliskt av en demensutveckling och i den aspekten är det intressant för den som intresseras av det. Men förvandlandet till en skräckfilm av det temat blir problematiskt. Man slänger in ett fåtal klassiska jumpscares samt lite CGI med de typiska knyckande, trevande, krypande rörelserna och voila; en skräckfilm. Mestadels är det ju en krypande, obehaglig stämning så de plötsliga typiska skräckscenerna blir störningsmoment kan jag tycka. Jag hade också velat att de skulle utveckla skräckdelen, när de väl är inne på det. Att göra mer av det mörka, monstruösa. Men man håller en rätt diskret, lowkey ton kring det. Och där blir jag återigen onöjd. Slutet är ju vackert dramatiskt på sitt sätt, men lämnar också många frågetecken. Detta med mystik igen. Jag gillar en något mer fyllig förklaring eller åtminstone ett mer spännande avslut. Men det blev så oavslutat och avhugget. Jag försökte att uppskatta filmen mer men det blev tyvärr inte så. Kan förstå varför folk kan gilla den dock. Långsam, ryslig spänning och vacker symbolik. Men det bara funkade inte för mig. Snygg produktion däremot och bra skådisar. Men resten blir ett nja.

Något för er som intresseras av demens samt obehaglig stämning och mystiska hus. Knappt sevärd i mitt tycke.

4 blåmärken av 10

The Lodge

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 6 december, 2020 by fearnotthedark

Skräckdrama från 2019. En blivande styvmor blir ofrivilligt isolerad p.g.a. snöoväder med sin fästmans två barn i en öde semesterstuga och vardagen därute blir allt mörkare. Både ute och inne.

Handling Imdb: ”A soon-to-be stepmom is snowed in with her fiancé’s two children at a remote holiday village. Just as relations begin to thaw between the trio, some strange and frightening events take place.

En påkostad produktion som ser väldigt bra ut. Varje scen är som ett fotografi. Men manuset är otillräckligt. Man har velat väldigt mycket med historien och därav är det många trådar som lämnats lösa. Ordentligt spännande i första halvan men den senare halvan blev otroligt rörig, långsam och tom. Man har fokuserat på den psykologiska skräcken och den mörka tonen men glömt att fylla i med mer motiv, bakgrundshistoria. Hur gjordes tidningsartikeln som pojken visar upp senare t.ex? Och mer förklaringar behövdes kring dockhuset. Med mera. Undviker att peka på mer luckor för att undvika spoilers. Men gillar man snygg psykologisk skräck med långsam spänningsuppbyggnad och kan bortse från luckor i manus, är det här en film för dig. Jag blev besviken på den tyvärr. Men estetiskt är den njutbar.

En film för dig som diggar psykologisk skräck med långsamt tempo. Knappt sevärd tyckte jag p.g.a. bristande manus med stor potential. Den kunde blivit så mycket bättre.

5 insnöade villor av 10

The Witch in the Window

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 8 mars, 2020 by fearnotthedark

Spökskräckfilm från 2018. När Simon tar med sin son till ett hus han ska renovera träffar dem på oväntade spökliga motgångar.

Handling Imdb: ”When Simon brings his twelve year-old son, Finn, to rural Vermont to help flip an old farmhouse, they encounter the malicious spirit of Lydia, a previous owner. And now with every repair they make – she’s getting stronger. 

En bättre film än ”Tragedy Girls” tyckte jag. En realism och äkthet genomsyrar denna film. Det är ett familjedrama på samma sätt som det är en spännande skräckfilm. Skickliga skådisar, enkel men effektiv grundidé och klockren scenografi. Haunted house-genren älskar jag så detta passade mig som handen i handsken. Jag tål spök-filmer rätt dåligt så det var ofta jag faktiskt hoppade till och blev skrämd 😀 Så spänningen fanns ju helt klart där. Men det som var mest intressant var dynamiken mellan far och son, deras duktiga och äkta rolltolkningar lyfte filmen mycket tyckte jag. Spök-scenerna var duktigt diskreta oftast, man har gått efter principen ”less is more” och lyckats bra med det. Inga alltför hemska CGI-ögonblick, spöket funkade mycket bra. Så jag blev glatt överraskad av den här filmen som inte utger sig för att vara så mycket men som faktiskt har ett gott innehåll. Man fattade till och med tycke för häx-spöket. Klart sevärd!

En film för er som gillar spöken och långsam spänning. Rekommenderas!

7 häxspöken av 10

 

Who’s Watching Oliver?

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , , , on 8 september, 2018 by fearnotthedark

Serialkillerhorrormovie from 2017. A mentally unstable man named Oliver lives a loner life by day and goes on a brutal killing spree by night. Will the beautiful Sophia be able to change him?

Plotline from Imdb: ”Who’s watching Oliver tells the story of a mentally unstable loner lost in a life forced upon him. By night Oliver aimlessly wanders the streets and bars on what can only be described as a truly shocking and humiliating killing spree. His only savior and possible way out of a life he is desperate to escape comes in the form of the beautiful Sophia with her sweet eccentricity and naivety to the danger she has put herself in.

This review will be my first written review in english in this blog! So that the makers and actors of this movie and its fans also will be able to read it 🙂 So now translating my special swedish way of writing to this new english way, here we go!

I had the wonderful opportunity to watch this new different horrormovie thanks to the help of producer & writer Raimund Huber and the lead role actor & writer Russell Geoffrey Banks! Thanks again, I enjoyed it! 🙂

Let’s start by commenting on the looks of the production. Great looking production, fantastic scenery, good angles and interesting looking murder-scenes. The script feels well-written and fresh. The actors, in particular mr Russell Geoffrey Banks, who plays Oliver, are well-synced and plays their characters in captivating ways. Russell Geoffrey Banks gives a fascinating interpretation of Oliver and his complex psyche. The insane screams, the suffering, the killing and the love for Sophia all feels genuine and real, so well done there!

The sick relationship with his mother was what I will remember the most though. It was truly frightening and gruesome how she managed to brainwash him and it was quite brutal to watch, almost had to close my eyes from time to time! 😀 But that’s also how you know you’ve made an efficient and gripping horrormovie! 😉 Well done again! 😀 Like a modern and more brutal ”Psycho”!

Great script, colorful scenery, fascinating acting sprinkled with some psychotic sickness in summary 😀

A movie for the ones who likes serialkillers, insanity and that lovely british accent 🙂 I really recommend you watch it!

4 bloody aprons of 5

Mother!

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 10 december, 2017 by fearnotthedark

Skräckdrama från 2017. Ett pars relation testas när oinbjudna gäster rör om i deras harmoniska tillvaro.

Handling Imdb: ”A couple’s relationship is tested when uninvited guests arrive at their home, disrupting their tranquil existence.

Darren Aronofskys andra skräckfilm alltså (den första han skrev var ”Below”). Om man nu kan betrakta denna film som en skräckfilm egentligen. Jag såg den mer som ett drama med skräck-tendenser. Aronofsky har stora filmer bakom sig: ”Black Swan”, ”The Fountain”, ”Requiem for a dream” m.fl. ”Black Swan” tyckte jag mycket om. ”The Fountain” gillade jag delvis, det jag kommer ihåg. Men ”Mother!” tyckte jag inte alls om. Återigen ett vackert skal men istället för lite innehåll så har vi här för mycket innehåll. Många olika historier och massivt mycket symbolik som drar åt alla håll. Symboler för religiösa händelser, miljöpolitik, samhällspolitik, relationsproblem och familjekonflikter. Allt i form av detta par, huset och de oinbjudna gästerna runtom. Den börjar lite som ”Rosemary’s baby” men utvecklas till en hel invasion och förstörelse av huset och den centrala relationen. Varpå jag inte riktigt ser den centrala handlingen förrän i slut-scenen då allt avslöjas. Och det faller lite platt för vad var avsikten för allt det andra tänker jag. De oinbjudna, förstörelsen, attackerna och senare alla blodiga scener med branden och alltihop. Filmen lämnar mig med en förvirrad och obehaglig känsla. På ett dåligt sätt. Jag förstår inte riktigt sambandet mellan allt det jag sett. Så ja, i stort ett rörigt manus med snygg scenografi. Så stora skådisar med också som inte riktigt används. All fokus ligger på Jennifer Lawrence’s olika håruppsättningar och kropp. Men visst visar hon bra skådespel emellanåt men det utvecklas aldrig och blir till något mer. Synd på en lovande trailer tyckte jag!

Något för dig som gillar dramaskräck, symbolik och Jennifer Lawrence. Inte min smak men kanske sevärd för några av er iaf.

3 bränder av 5