Italiensk skräck från 1971. En reporter och en blind pensionerad journalist löser en serie mord ihop som har att göra med hemliga genetiska experiment.
Handling Imdb: ”A newspaper reporter and a retired, blind journalist try to solve a series of killings connected to a pharmaceutical company’s experimental, top-secret research projects and in so doing, both become targets of the killer.”
Den tredje Argento-filmen denna månad blev denna The Cat o’Nine Tails. Och den var mycket bättre än de två andra tyckte jag. Karaktärerna var mer fylliga och nyanserade. Scenografin var ordentligt snygg. Mordgåtan var välplanerad och riktigt spännande. Fascinerande dialog även. Jag tyckte om den väldigt blygsamma sexscenen också, ovanligt att se nuförtiden och även ovanligt för just det öppensinnade 70-talet! 😀 Själva motivet för morden är också fängslande intressant kan jag säga, vetenskap och genetikforskning i all sin tjusning. Något så ovanligt som en både vacker och välskriven giallo, inget tomt skal här inte. Riktigt duktiga skådisar: James Franciscus, Karl Malden, Catherine Spaak, Pier Paolo Capponi, Rada Rassimov, Horst Frank och många fler. Jag hoppas att resterande giallos av Argento är lika bra som denna. Mönstret verkar hittills vara: ju äldre giallo, desto bättre film.
Lite rolig trivia: Denna film var den Dario Argento själv tyckte minst om. På en gravsten vid kyrkogården står det Di Dario som står för Dario’s.
En film för dig som gillar giallos, mordgåtor och vackra miljöer. Mycket sevärd.
4 mordgåtor av 5
Fear Not The Dark 