Arkiv för giallo

The Bird with the Crystal Plumage

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 26 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1970. Ett vittne till mordförsök blir förföljd av en seriemördare.

Handling Imdb: ”A witness of an attack, a writer becomes stalked by a serial killer.

Den sista Argento-filmen jag såg denna månad blev denna The Bird with the Crystal Plumage. Och den var hyfsad i sina partier. Första mordförsök-scenen är verkligen intressant men mordgåtan som följer blir långrandig och småtråkig enligt mig. Snygg, som alltid i dessa filmer, men monoton. Däremot blev jag överraskad i slutet där historien blev mycket mer fängslande och där skådisen Eva Renzi verkligen lyser starkt i sin rolltolkning! Spännande början, välskrivet & fascinerande slut men en tråkig mitt alltså enligt mig. Dock alltid snygg scenografi. Och fint soundtrack. Mina favoriter i Argento-genren är just nu alltså: Suspiria, Deep Red & The Cat o’Nine Tails. Och Phenomena var hyfsad.

Trivia: Fågelsorten ”Hornitus Nevalis” som nämns existerar inte i verkligheten, fågeln som används i en scen är Grå krontrana. Man spelade in allt på bara 6 veckor. Inte den första giallo-filmen men detta var filmen som gjorde Giallo-genren mer känd och startade trenden för fler giallo’s därefter.

Något för dig som gillar giallo och mordgåtor. Sevärd.

3,5 kristallfåglar av 5

Annonser

The Cat o’Nine Tails

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 24 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1971. En reporter och en blind pensionerad journalist löser en serie mord ihop som har att göra med hemliga genetiska experiment.

Handling Imdb: ”A newspaper reporter and a retired, blind journalist try to solve a series of killings connected to a pharmaceutical company’s experimental, top-secret research projects and in so doing, both become targets of the killer.

Den tredje Argento-filmen denna månad blev denna The Cat o’Nine Tails. Och den var mycket bättre än de två andra tyckte jag. Karaktärerna var mer fylliga och nyanserade. Scenografin var ordentligt snygg. Mordgåtan var välplanerad och riktigt spännande. Fascinerande dialog även. Jag tyckte om den väldigt blygsamma sexscenen också, ovanligt att se nuförtiden och även ovanligt för just det öppensinnade 70-talet! 😀 Själva motivet för morden är också fängslande intressant kan jag säga, vetenskap och genetikforskning i all sin tjusning. Något så ovanligt som en både vacker och välskriven giallo, inget tomt skal här inte. Riktigt duktiga skådisar: James Franciscus, Karl Malden, Catherine Spaak, Pier Paolo Capponi, Rada Rassimov, Horst Frank och många fler. Jag hoppas att resterande giallos av Argento är lika bra som denna. Mönstret verkar hittills vara: ju äldre giallo, desto bättre film.

Lite rolig trivia: Denna film var den Dario Argento själv tyckte minst om. På en gravsten vid kyrkogården står det Di Dario som står för Dario’s.

En film för dig som gillar giallos, mordgåtor och vackra miljöer. Mycket sevärd.

4 mordgåtor av 5

Tenebre

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 23 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1982. En amerikansk författare i Rom förföljs av en seriemördare som mördar enligt författarens senaste bok.

Handling Imdb: ”An American writer in Rome is stalked by a serial killer bent on harassing him while killing all people associated with his work on his latest book.

Ännu ett Argento-verk har avnjutits. En vacker men rörig film dock. En intressant idé som inte fungerar så bra som historia men som ser bra ut. En våldsam och snygg giallo med klar potential. Det finns något kallt över stämningen och även extra mörkt i berättelsen. Stegrande men vacklande och halvspännande dramaturgi. En pusseldeckare blandat med lite skräck, noir och action. En tomhet känns av dock filmen igenom, något fattas enligt mig. Karaktärerna är inte tillräckligt starka och historien inte tillräckligt fängslande. När den borde vara det och jag vill att den ska vara det men den funkar inte helt för mig bara. Så blir det ibland. Kanske väntade jag mig för mycket och kanske var jag inte med i alla svängar men nej, det räckte inte för mig. Snyggt men tomt tyckte jag. Föredrog Phenomena framför denna. Får hoppas att jag gillar The Cat o’ Nine Tails mer som står näst i listan på osedda Argento’s 🙂

En film för er som gillar Argento, italiensk skräck och giallos. Sevärd.

3 röda höga klackar av 5

The Red Queen Kills Seven Times

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , on 11 november, 2017 by fearnotthedark

Giallo-skräckfilm från 1972. Två systrar ärver ett slott inom familjen och en kvinna med röd cape börjar mörda många runt dem. Kan det vara den gamla legenden om ”The Red Queen” dem hörde om som små eller någon annan?

Handling Imdb: ”When two sisters inherit their family castle, a string of murders committed by a mysterious dark haired woman in a red cloak decimates their circle of friends. Is the killer their ancestor, the ”Red Queen” whom legend says claims seven lives every hundred years?

En klart annorlunda film men också en typisk film inom giallo-genren. Ett bra skrivet manus, fram till slutet där historien blir väldigt rörig och onödigt komplicerad. Men utöver det: vackra kläder, fagra kvinnor och män, snygga miljöer och en spännande samt fyllig deckarhistoria med denna fantastiska ”Red Queen” i centrum. Väldigt art-house och stilfullt gjord film. Gamla hederliga sminkmetoder vad gäller mord-scenerna. Jag kan gilla det gamla sättet mer för det ser mer handgjort ut så att säga. I och med det känns det också mer äkta, även om det ser mer oäkta ut, för man verkligen har ansträngt sig och gjort något till just den här filmen.

Det finns specifikt två riktigt mäktiga scener i den här filmen. Den första är när ”Red Queen” springer i en lång korridor med dramatiskt fladdrande lång röd cape och sedan blir genomskinlig när hon försöker mörda en karaktär där. En fantastisk dröm-sekvens. Den andra scenen är där man får se ”Red Queen” lite mer i closeup och därmed upptäcka att hon bär en latex-aktig mask som ser väldigt creepy ut. Mänsklig men ändå omänsklig, nästan dock-lik mask. Dem två scenerna var stora wow-faktorer för mig, dem höjde filmen ett helt poäng. Och skrattet ”Red Queen” gör när hon dödat någon är klart svårt att glömma: högt, ihåligt och föråldrat. Rätt läskigt! I stort en riktigt snygg och spännande giallo-film som är högst sevärd 🙂

Något för er som gillar giallo och konstnärligt, klart sevärd! 🙂

4 röda capes av 5

 

 

The Editor

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 23 juli, 2017 by fearnotthedark

Skräckkomedi från 2014. En filmredigerare dras in i en mordhärva och har svårt att ta sig ut.

Handling Imdb: ”A film editor gets embroiled in a string of murders.

En välgjord giallo-parodi har vi här! Rätt estetik, rödrosa belysning, smygande mördarperspektiv, det extraröda blodet, långsamma spänningsscener, vackra kvinnor, märklig dialog och hjärtskärande skrik. De har fångat rätt stämning indeed på många fronter, men mer överdrivet då. Och det må vara en skräckkomedi men inte den typen där man skrattar högt hela tiden utan morbid humor som långsamt byggs upp och för att förstå helt lär du ha sett en del klassiska giallo-filmer såsom ”Suspiria”, ”Blood and Black Lace” eller ”Deep Red” som exempel.

Filmen må starta lite trögt men är inne i ett flow efter en halvtimme cirka och jag tyckte ändå att det var väl värt tiden. Den är helt absurd men nog så underhållande ändå enligt mig som är stort giallo-fan. Skådisarna är bra, produktionen är snygg och manuset är absurt med några twists. Matthew Kennedy gör en oförglömlig insats som den galna polisen Peter Porfiry, hans sex-scener är bland det mest roliga jag sett på ett tag! Conor Sweeney gör en rolig roll som den nya blinkande aktören Cal och har många roliga repliker och scener så håll koll! Udo Kier är naturligtvis mad doctor på ett mentalsjukhus (vad annars 😉 ) och gör det fint som alltid. Adam Brooks är helt ok som redigeraren men hans fru som spelas av Paz de la Huerta gör ett fattigt jobb och bör klippas ut kan jag tycka. Hon har en större roll men ja, hon är varken roande eller elak nog för att passa i den här filmen. Så synd på Huerta, men resten: klart underhållande. Adam Brooks och Matthew Kennedy står för regi, manus samt skådespelar själva i filmen och har även gjort filmen ”Manborg” som även den är klart underhållande för den som vill kolla in det 😉 Den filmen går dock under scifi/action/komedi-genren.

En film för dig som gillar giallo och parodier med svart humor. Klart sevärd! 🙂

3 svarta handskar av 5

 

Blood and Black Lace

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 27 april, 2017 by fearnotthedark

Giallo-skräckfilm från 1964. En maskerad mördare klädd i svart härjar runt i ett modehus och mördar modeller, en efter en.. men varför?

Handling Imdb: ”A shadowy killer in black brutally murders fashion models.

Dags för en giallo-klassiker! Skulle säga som inledning att detta är lyxpralinen bland eldoradochokladen av skräckfilmer! Det finaste och snyggaste inom skräck, som ändå har hyfsat skådespel och en intressant handling. Och jo, mördandet av vackra damer är det som står i centrum, men det är hemskt snyggt oavsett. Och det finns även starka damer som slår tillbaka samt inte är så oskyldiga som de verkar och det är intressant. Dialogen är emellanåt banal och kliché-aktig ja men det var i sin tid att prata så i film på 60-talet. Men åh, miljöerna och modet är så pampigt 60-tal, ja nästan kungligt 60-tal så det känns som en hel modevisning av Christian Dior. Man har klart designern Christian Dior som förebild här också, observera skylten i början som lyder: ”Christian Haute Couture”!

Skådisarna är hyfsat bra och spänningen är hög. Skickligt filmat som en lek med olika färgglada ljussättningar och mörka skuggor. Allt sker så stillsamt och långsamt emellanåt för att öka spänningen och det funkar bra. Jag gillar att man faktiskt får se mördaren frakta liken efter morden också, ovanlig företeelse! Brukar vara så att liken magiskt försvunnit strax efter mordet annars! Så kul med lite variation. Gillar också slutet där det blev en intressant twist ang historien kring motivet. Och varje scen är minsann som ett vackert fotografi, lovely! Inte en tråkig minut enligt mig. En stilig skräckklassiker. Inte ett snyggt tomt skal alltså utan ett snyggt skal med saftigt innehåll!

Något för dig som gillar giallo, italienskt och mode! Rekommenderas varmt och starkt!

4 eyelinerprydda lösögonfransar av 5

 

 

Giallo

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 7 mars, 2017 by fearnotthedark

Argento-skräckfilm från 2009. En kvinnas syster blir kidnappad av en seriemördare och hon påbörjar ett samarbete med en polis för att få reda på vad som hänt. Mördaren går under namnet ”Yellow”…

Handling Imdb: ”In Italy, a woman fears her sister may have been kidnapped. Inspector Enzo Avolfi fears it’s worse. They team up to rescue her from a sadistic killer known only as Yellow.

Ett senare verk av Dario Argento alltså. Med det sagt så menar jag att det är ett sämre verk ja, men dåligt nej. Det finns fortfarande en stämningsfull mystik över det som ju är Argentos specialitet. Handlingen är rätt förutsägbar och Brodys karaktärstolkning av mördaren ”Yellow” är delvis blek. Men Adrien Brody gör istället en helt ok rollprestation som polisen Enzo med ett mörkt förflutet och Emmanuelle Seigner gör en bra roll som offrets lidelsefulla syster Linda. Och det finns vackra scener att finna lite här och där i filmen. En viss spänning infinner sig ändå och lite intressanta bakgrundshistorier/flashbacks dyker upp som ger mer krydda till en annars fattig handling. Så jag skulle ändå säga att den är sevärd. Slutet var dock väldigt platt, hade behövt mycket mer utfyllnad där. Men i stort ändå en underhållande film för er som gillar det stämningsfulla i skräckfilm.

Något för er som tycker om stämningsfull mystik, Argento-filmer och thrillerskräck. Rätt sevärd ändå tyckte jag.

3 Argentoblodfärgade kockknivar av 5