Arkiv för Italiensk skräck

« Äldre poster

The Bird with the Crystal Plumage

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 26 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1970. Ett vittne till mordförsök blir förföljd av en seriemördare.

Handling Imdb: ”A witness of an attack, a writer becomes stalked by a serial killer.”

Den sista Argento-filmen jag såg denna månad blev denna The Bird with the Crystal Plumage. Och den var hyfsad i sina partier. Första mordförsök-scenen är verkligen intressant men mordgåtan som följer blir långrandig och småtråkig enligt mig. Snygg, som alltid i dessa filmer, men monoton. Däremot blev jag överraskad i slutet där historien blev mycket mer fängslande och där skådisen Eva Renzi verkligen lyser starkt i sin rolltolkning! Spännande början, välskrivet & fascinerande slut men en tråkig mitt alltså enligt mig. Dock alltid snygg scenografi. Och fint soundtrack. Mina favoriter i Argento-genren är just nu alltså: Suspiria, Deep Red & The Cat o’Nine Tails. Och Phenomena var hyfsad.

Trivia: Fågelsorten ”Hornitus Nevalis” som nämns existerar inte i verkligheten, fågeln som används i en scen är Grå krontrana. Man spelade in allt på bara 6 veckor. Inte den första giallo-filmen men detta var filmen som gjorde Giallo-genren mer känd och startade trenden för fler giallo’s därefter.

Något för dig som gillar giallo och mordgåtor. Sevärd.

3,5 kristallfåglar av 5

Leave a comment »

The Cat o’Nine Tails

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 24 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1971. En reporter och en blind pensionerad journalist löser en serie mord ihop som har att göra med hemliga genetiska experiment.

Handling Imdb: ”A newspaper reporter and a retired, blind journalist try to solve a series of killings connected to a pharmaceutical company’s experimental, top-secret research projects and in so doing, both become targets of the killer.”

Den tredje Argento-filmen denna månad blev denna The Cat o’Nine Tails. Och den var mycket bättre än de två andra tyckte jag. Karaktärerna var mer fylliga och nyanserade. Scenografin var ordentligt snygg. Mordgåtan var välplanerad och riktigt spännande. Fascinerande dialog även. Jag tyckte om den väldigt blygsamma sexscenen också, ovanligt att se nuförtiden och även ovanligt för just det öppensinnade 70-talet! 😀 Själva motivet för morden är också fängslande intressant kan jag säga, vetenskap och genetikforskning i all sin tjusning. Något så ovanligt som en både vacker och välskriven giallo, inget tomt skal här inte. Riktigt duktiga skådisar: James Franciscus, Karl Malden, Catherine Spaak, Pier Paolo Capponi, Rada Rassimov, Horst Frank och många fler. Jag hoppas att resterande giallos av Argento är lika bra som denna. Mönstret verkar hittills vara: ju äldre giallo, desto bättre film.

Lite rolig trivia: Denna film var den Dario Argento själv tyckte minst om. På en gravsten vid kyrkogården står det Di Dario som står för Dario’s.

En film för dig som gillar giallos, mordgåtor och vackra miljöer. Mycket sevärd.

4 mordgåtor av 5

Leave a comment »

Tenebre

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 23 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1982. En amerikansk författare i Rom förföljs av en seriemördare som mördar enligt författarens senaste bok.

Handling Imdb: ”An American writer in Rome is stalked by a serial killer bent on harassing him while killing all people associated with his work on his latest book.”

Ännu ett Argento-verk har avnjutits. En vacker men rörig film dock. En intressant idé som inte fungerar så bra som historia men som ser bra ut. En våldsam och snygg giallo med klar potential. Det finns något kallt över stämningen och även extra mörkt i berättelsen. Stegrande men vacklande och halvspännande dramaturgi. En pusseldeckare blandat med lite skräck, noir och action. En tomhet känns av dock filmen igenom, något fattas enligt mig. Karaktärerna är inte tillräckligt starka och historien inte tillräckligt fängslande. När den borde vara det och jag vill att den ska vara det men den funkar inte helt för mig bara. Så blir det ibland. Kanske väntade jag mig för mycket och kanske var jag inte med i alla svängar men nej, det räckte inte för mig. Snyggt men tomt tyckte jag. Föredrog Phenomena framför denna. Får hoppas att jag gillar The Cat o’ Nine Tails mer som står näst i listan på osedda Argento’s 🙂

En film för er som gillar Argento, italiensk skräck och giallos. Sevärd.

3 röda höga klackar av 5

2 Comments »

Phenomena

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 22 maj, 2018 by fearnotthedark

Italiensk skräck från 1985. Unga Jennifer flyttar till en exklusiv skola där hennes unika förmåga att kommunicera med insekter hjälper till att lösa en serie mord.

Handling Imdb: ”A young girl, with an amazing ability to communicate with insects, is transferred to an exclusive Swiss boarding school, where her unusual capability might help solve a string of murders.”

World Goth Day till ära måste matchas med lite mystisk italiensk skräck och därför valde jag att se denna Phenomena som jag länge hört ska vara bra men som jag inte hade sett än. Nu är den sedd och den var verkligen annorlunda.

En unik och intressant historia om en flicka som kan kommunicera med insekter. Jag tyckte dock att det som sker runtom henne var väldigt rörigt, morden och mobbningen och läkarundersökningarna. Och slutet var lite för underväldigande och märkligt. Men scenerna med karaktärsutvecklingen av Jennifer (briljanta Jennifer Connelly) och Donald Pleasence (från bl.a. legendariska ”Halloween”) biroll som insekts-experten John McGregor är fängslande. Mycket av miljöerna är vackra: huset, skogen och vattnet. En historia med mycket potential men som fick ett halvdant utförande enligt mig. Soundtracket är däremot lysande, hårdrock blandat med mer harmonisk musik: Iron Maiden, Motörhead och Goblin m.fl. Och måste erkänna att jag gillade soundtracket mer än filmen, även om filmen hade sina coola ögonblick också. En Argento-film som kunde blivit bättre tycker jag. Gillade Suspiria och Deep Red mer. Men en helt okej skräckis med mycket fint att se på och desto mer vackert att lyssna på.

Något för dig som gillar Argento, italiensk skräck, insekter och bra soundtrack. Klart sevärd.

3,5 flugor av 5

 

2 Comments »

The Church

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 16 november, 2017 by fearnotthedark

Gotisk italiensk skräck från 1989. En äldre gotisk katedral, byggd över en massgrav, hemsöks av spöken som försöker tillkalla en uråldrig demon.

Handling Imdb: ”An old Gothic cathedral, built over a mass grave, develops strange powers which trap a number of people inside with ghosts from a 12th Century massacre seeking to resurrect an ancient demon from the bowels of the Earth.”

Nog märks det att Dario Argento är medskribent till detta oförglömliga konstverk. På den mörka tonen, dem gotiska miljöerna, kvinnorna i nattlinnen, dramatiska mord och ockulta ritualer! Michele Soavi står för regin (också känd för speciella ”Dellamorte Dellamore”). Darios dotter Asia Argento har en roll här också, hon figurerar en viktig nyckelperson i historien. Bandet Goblin gör det fantastiska soundtracket, även också till den förra filmen jag skrev om: ”The red queen kills seven times”, och ramar in historien väldigt fint med sina typiska gotiska toner. Det är en unik historia filmen berättar, måste jag säga som är informativ och spännande och lockande, allt på en gång. Demonsminket var ordentligt speciellt på ett fantastiskt sätt samt hela den ockulta ritualen. Även scenen med korset som faller rakt ner i vatten och dimman som sedan pyr upp där korset legat var unik. Obeskrivligt snygga demon-scener och kyrko-miljöer. Ja, mycket finns att upptäcka här för er som har en förkärlek för det gotiska. Jag fann filmen vacker och lugnande på något sätt.

Om jag måste klaga på något skulle det vara dialogen som är rörig, märklig och malplacerad. Men det funkar ändå då filmen i stort faktiskt är rätt fascinerande.

Något för er som gillar italiensk skräck och gotiken, mycket sevärd! 🙂

4 demoner av 5

 

Leave a comment »

The Red Queen Kills Seven Times

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , on 11 november, 2017 by fearnotthedark

Giallo-skräckfilm från 1972. Två systrar ärver ett slott inom familjen och en kvinna med röd cape börjar mörda många runt dem. Kan det vara den gamla legenden om ”The Red Queen” dem hörde om som små eller någon annan?

Handling Imdb: ”When two sisters inherit their family castle, a string of murders committed by a mysterious dark haired woman in a red cloak decimates their circle of friends. Is the killer their ancestor, the ”Red Queen” whom legend says claims seven lives every hundred years?”

En klart annorlunda film men också en typisk film inom giallo-genren. Ett bra skrivet manus, fram till slutet där historien blir väldigt rörig och onödigt komplicerad. Men utöver det: vackra kläder, fagra kvinnor och män, snygga miljöer och en spännande samt fyllig deckarhistoria med denna fantastiska ”Red Queen” i centrum. Väldigt art-house och stilfullt gjord film. Gamla hederliga sminkmetoder vad gäller mord-scenerna. Jag kan gilla det gamla sättet mer för det ser mer handgjort ut så att säga. I och med det känns det också mer äkta, även om det ser mer oäkta ut, för man verkligen har ansträngt sig och gjort något till just den här filmen.

Det finns specifikt två riktigt mäktiga scener i den här filmen. Den första är när ”Red Queen” springer i en lång korridor med dramatiskt fladdrande lång röd cape och sedan blir genomskinlig när hon försöker mörda en karaktär där. En fantastisk dröm-sekvens. Den andra scenen är där man får se ”Red Queen” lite mer i closeup och därmed upptäcka att hon bär en latex-aktig mask som ser väldigt creepy ut. Mänsklig men ändå omänsklig, nästan dock-lik mask. Dem två scenerna var stora wow-faktorer för mig, dem höjde filmen ett helt poäng. Och skrattet ”Red Queen” gör när hon dödat någon är klart svårt att glömma: högt, ihåligt och föråldrat. Rätt läskigt! I stort en riktigt snygg och spännande giallo-film som är högst sevärd 🙂

Något för er som gillar giallo och konstnärligt, klart sevärd! 🙂

4 röda capes av 5

 

 

Leave a comment »

Blood and Black Lace

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 27 april, 2017 by fearnotthedark

Giallo-skräckfilm från 1964. En maskerad mördare klädd i svart härjar runt i ett modehus och mördar modeller, en efter en.. men varför?

Handling Imdb: ”A shadowy killer in black brutally murders fashion models.”

Dags för en giallo-klassiker! Skulle säga som inledning att detta är lyxpralinen bland eldoradochokladen av skräckfilmer! Det finaste och snyggaste inom skräck, som ändå har hyfsat skådespel och en intressant handling. Och jo, mördandet av vackra damer är det som står i centrum, men det är hemskt snyggt oavsett. Och det finns även starka damer som slår tillbaka samt inte är så oskyldiga som de verkar och det är intressant. Dialogen är emellanåt banal och kliché-aktig ja men det var i sin tid att prata så i film på 60-talet. Men åh, miljöerna och modet är så pampigt 60-tal, ja nästan kungligt 60-tal så det känns som en hel modevisning av Christian Dior. Man har klart designern Christian Dior som förebild här också, observera skylten i början som lyder: ”Christian Haute Couture”!

Skådisarna är hyfsat bra och spänningen är hög. Skickligt filmat som en lek med olika färgglada ljussättningar och mörka skuggor. Allt sker så stillsamt och långsamt emellanåt för att öka spänningen och det funkar bra. Jag gillar att man faktiskt får se mördaren frakta liken efter morden också, ovanlig företeelse! Brukar vara så att liken magiskt försvunnit strax efter mordet annars! Så kul med lite variation. Gillar också slutet där det blev en intressant twist ang historien kring motivet. Och varje scen är minsann som ett vackert fotografi, lovely! Inte en tråkig minut enligt mig. En stilig skräckklassiker. Inte ett snyggt tomt skal alltså utan ett snyggt skal med saftigt innehåll!

Något för dig som gillar giallo, italienskt och mode! Rekommenderas varmt och starkt!

4 eyelinerprydda lösögonfransar av 5

 

 

4 Comments »

Giallo

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 7 mars, 2017 by fearnotthedark

Argento-skräckfilm från 2009. En kvinnas syster blir kidnappad av en seriemördare och hon påbörjar ett samarbete med en polis för att få reda på vad som hänt. Mördaren går under namnet ”Yellow”…

Handling Imdb: ”In Italy, a woman fears her sister may have been kidnapped. Inspector Enzo Avolfi fears it’s worse. They team up to rescue her from a sadistic killer known only as Yellow.”

Ett senare verk av Dario Argento alltså. Med det sagt så menar jag att det är ett sämre verk ja, men dåligt nej. Det finns fortfarande en stämningsfull mystik över det som ju är Argentos specialitet. Handlingen är rätt förutsägbar och Brodys karaktärstolkning av mördaren ”Yellow” är delvis blek. Men Adrien Brody gör istället en helt ok rollprestation som polisen Enzo med ett mörkt förflutet och Emmanuelle Seigner gör en bra roll som offrets lidelsefulla syster Linda. Och det finns vackra scener att finna lite här och där i filmen. En viss spänning infinner sig ändå och lite intressanta bakgrundshistorier/flashbacks dyker upp som ger mer krydda till en annars fattig handling. Så jag skulle ändå säga att den är sevärd. Slutet var dock väldigt platt, hade behövt mycket mer utfyllnad där. Men i stort ändå en underhållande film för er som gillar det stämningsfulla i skräckfilm.

Något för er som tycker om stämningsfull mystik, Argento-filmer och thrillerskräck. Rätt sevärd ändå tyckte jag.

3 Argentoblodfärgade kockknivar av 5

 

Leave a comment »

Dario Argento’s The Phantom of The Opera

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , , , on 11 april, 2016 by fearnotthedark

po

Klassisk gotisk Argento-skräck från 1998. En mer våldsam, splatterfylld & erotisk version av den klassiska historien, med ändringen att The Phantom inte är missbildad utan en man som uppfostrats av råttor i kloaken under Paris-operan.

Handling Imdb: ”Gory remake of the Gaston Leroux classic story, only this time, the phantom is not disfigured, but a man who was raised by rats deep under the Paris Opera House.”

Il fantasma dell’opera som den heter på italienska, av italienske legendariske regissören Dario Argento som gör mycket film inom filmgenren Giallo som är italienska elegant skräckbetonade thrillers. Dem innehåller mycket våld, avklädda donnor och kan ses som tidiga former av slasher-genren. Och här har vi en typisk Giallo-film. Vi har mycket våld, blodsplatter, naket och elegans. Som en snygg blandning av film noir & splatter kan man säga. Det bästa av två filmvärldar skulle jag säga!

Bra produktion, helt ok skådisar, snygga gotiska majestätiska miljöer, ok manus. Men som i en typisk Argento-film är alla reaktioner överdrivna och det kan bli mer humoristiskt än spännande emellanåt. En tår i en vanlig film blir i en Argento-film som tre floder rinnandes nerför kinderna 😀 Ett vanligt skratt blir till ett galet det-här-är-enda-gången-jag-får-skratta-i-hela-mitt-liv-så-jag-ger-allt-nu-skratt 😀 Och ja, ni förstår grejen 😉

Splatter-effekterna är riktigt old school. Vi snackar Nosferatu-Dracula-skräckfilm från 20 & 30tal-old school där sminket (huvud/kroppar m.m.) snarare smular sönder i splatter-scener än spricker/exploderar som i t.ex. 80talsskräck. Och i och med att det är old school så går det hem hos mig med 🙂

Skådespeleriet kanske inte är på topp hos varken Julian Sands som The Phantom eller från Asia Argento som Christine men det är klart underhållande ändå. Något lite läskigt är att regissören ju är Asia’s far i verkligheten och att hon visar brösten rätt mycket, samt har sex, i många filmer han regisserar (hon brukar ofta vara med i faderns filmer). Jag kan tycka det är lite..osmakligt. Men ja, dem är antagligen så pass professionella att det inte gör dem något. Det är fortfarande rätt udda..

I stort en klassisk gotisk skräckfilm med överdrivna lidelser & eleganta miljöer för dig utan krav på superbt skådespel som vill ha något underhållande & gotiskt, enjoy 🙂 Jag fann den lagom underhållande och fin att se på.

3 operor av 5

phantomoftheopera

fxg

phpe

1998-4

fsg

arg

ph

phantomoftheopera31

phgif

 

1 Comment »

Shadow

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 24 september, 2015 by fearnotthedark

Shadowc

En annorlunda skräckfilm med mycket italienska Dario Argento-influenser, intet förvånande då denna regissör Federico Zampaglione också är italienare. En oväntat bra skräckis men oväntade vändningar.

Handling Imdb: ”When a young soldier leaves for a mountain biking excursion, he meets the girl of his dreams as well as a group of violent locals who want to see them dead at any cost.”

Inte en tortyr-film á la ”Saw” utan här antyder man tortyren mer än ser den i detalj, förutom en brännskadad scen.. Men har du sett mycket skräck så tål du den också 😉 En enkel men spännande historia som tar intressanta vändningar då och då. Vi får även se samhällskritik här och var med tankeväckande budskap. Det här var olikt väldigt mycket annat jag sett innan så en fräsch fläkt i skräck-scenen tycker jag. Även om det är mycket våld involverat så finns det också mycket stilfullt i filmen. Musiken t.ex. ger mycket Argento-feeling på ett behagligt sätt.

Den stora stjärnan i filmen är den galna skelettliknande vetenskapsmannen som spelas av Nuot Arquint. Han gör ett läskigt bra jobb och hans scener påminner mig otroligt mycket om en och annan Tool-musikvideo faktiskt! 🙂 Och då är det win-win right there! (stort Tool-fan här) 😉 Övriga skådisar gör ett bra jobb också men Nuot står ut rejält.

Så en riktigt bra skräckis med oväntade vändningar för dig som gillar Argento-influenser, samhällskritik och något annorlunda. Rekommenderas varmt 🙂 Från 2009.

4 paddor av 5

 

 

Leave a comment »

« Äldre poster