Psykologisk skräckfilm från 2018. Ett kvinnligt gift par firar ett år ute i en stuga vid Jackies hemtrakter men saker blir inte riktigt som det var tänkt.
Handling Imdb: ”Majestic mountains, a still lake and venomous betrayals engulf a female married couple attempting to celebrate their one-year anniversary.”
En film som både är en fröjd för ögat och som en knytnäve i ansiktet! Jackie och Jules åker till Jackies hemtrakter, en fin stuga vid en vacker sjö i idyllisk miljö som Jackies far tog med henne till som liten. Men Jackie börjar uppvisa nya illavarslande sidor Jules inte sett innan och något verkar inte stå helt rätt till. En kärlekssemester blir snabbt till en dödlig lek utan dess like.
Otroligt starka rollprestationer från både Hannah Emily Anderson som Jackie och Brittany Allen som Jules. En elektrisk kemi laddas dem emellan, både sprunget ur kärlek och hat. Och spänningen avtar inte en enda minut hela filmen igenom. Varje scen är som ett fotografi. Även brutaliteten är lika slagkraftig som estetiken. Och flera scener lyckades chocka mig, på ett sådant sätt att man måste se mer vad som händer. Storslaget och tjusigt soundtrack sätter tonen för detta bestialiska skogsäventyr där man inte helt kan gissa förrän precis vid slutet vad som faktiskt kommer att avsluta det hela. Några minus för viss brist på logik samt viss överdriven mordscen (ska inte spoila ngt dock). Men jag gillade filmen ändå i stort. Den psykade mig. Den fick mig att dra efter andan. Den fick mig att lyssna. Den fick mig att jubla.
Så se den, om du är ute efter något våldsamt och psykologiskt i skräck-väg. Mycket sevärd enligt mig.
Skräckdrama från 2021. En blivande modedesigner kommer plötsligt in i en 1960talsvärld där hon följer en stigande sångerska. Men glamouren som upplevs har också en mycket mörkare sida.
Handling Imdb: ”An aspiring fashion designer is mysteriously able to enter the 1960s where she encounters a dazzling wannabe singer. But the glamour is not all it appears to be and the dreams of the past start to crack and splinter into something darker.”
Så har vintern kommit till oss och så även snön. Hoppas ni har en mysig andra advent idag 🙂 Två nya filmer har setts i helgen i mycket gott sällskap och ”Last Night in Soho” blir den första att recenseras.
Thomasin McKenzie spelar Eloise som kommer till stora staden och ska plugga till modedesigner. Men inåtriktad och rätt blyg som hon är, blir det svårt att hitta nya vänskaper samt att passa in i det vilda fest-klimatet på studenthemmet. Så hon flyttar till ett hus där ett rum uthyres och börjar drömma märkligt, 60talsdrömmar om en sångerska vid namn Sandie, spelas av Anya Taylor-Joy. Det börjar fascinerande och glittrande men blir allt mer skrämmande och Eloise försöker nysta upp ett många år gammalt brott som verkar ha ägt rum där hon bor. En surrealistiskt drömsk giallo-liknande historia kavlas ut bit för bit och avslöjar hur en stor dröm blir till en horribel mardröm. En värld där dans och skratt blir till misär och tårar. Swinging sixties vs Londons hårda kriminalitetsvåg. En färgstark 60tals-skildring av en stjärnas rise and fall som berör och skräms. Skickligt filmad, otroligt snygg scenografi samt fantastisk garderob. Min enda kritik är att man ältar vissa moment för länge och att filmen gott kunde varit kortare. Men skådespelarinsatserna är lysande, manuset är bra och garderoben är spektakulär. Och jag blev till och med nöjd med slutet, riktigt bra. En hårresande upplevelse kan jag säga.
Något för dig som gillar giallos, surrealism, mode, skräckdramer och mystik. Mycket sevärt och unikt.
Skräckfilm från 2001. Ett gäng städare ska städa bort asbest i ett gammal övergivet mentalsjukhus men sjukhuset har ett hemskt förflutet som kommer tillbaka.
Handling Imdb: ”Tensions rise within an asbestos cleaning crew as they work in an abandoned mental hospital with a horrific past that seems to be coming back.”
Från mystiska hus till övergivna hemsökta mentalsjukhus. Medan jag ändå är igång och skriver mycket recensioner nu så tänkte jag köra vidare och kom på att jag har ju faktiskt inte ännu skrivit om ”Session 9” som varit en av de läskigare och bättre skräckfilmer av all skräck jag sett. Så jag såg om den för att friska upp minnet och tänker skriva om den nu äntligen.
En komplex skräckfilm som blandar övernaturligt med psykologisk skräck, fantasi med verklighet. Med många olika tolkningar och teorier, beroende på vad du själv vill se i filmen. Ett städteam gör sig redo att få bort asbest i det gamla mentalsjukhuset. Ett städteam med Gordon som ledare. Gordon har en nyfödd och fru hemma, och är ordentligt instabil och fragil, verkligen redo att brista. Resten av arbetarna skämtar på och börjar jobba. En av arbetarna, Mike, hittar gamla band med terapibehandlingar nere i källarutrymmet. Han dras till en serie band som involverar en dam vid namn Mary. Mary, som lider av personlighetsklyvning, har fyra olika personligheter. Mary, Billy, Princess och Simon. De olika banden presenterar de olika personligheterna och psykologen försöker få fram Simon och få honom att berätta vad som hände en specifik kväll när Mary lekte kurragömma. Simon uppenbarar sig inte förrän vid session 9, där hela historien nystas upp, vad som egentligen hände, hur och varför. Allt eftersom arbetaren Mike lyssnar på banden, hemsöks sjukhuset mer och mer. Och historien om Gordon nystas upp, även den.
Första gången jag såg filmen var jag häpen av hur bra och välgjord samt spännande den var. En ordentlig kvalitetsfilm. Och har inte sett om den förrän nu, cirka 10 år senare. Jag tänkte att jag som sett så mycket skräckfilm kommer klara att se en film jag redan sett innan. Jag börjar titta och känner efter 10 minuter redan att obehaget verkligen lägger sig över en när man börjar se filmen. Det är en sådan ångestladdad, obehaglig stämning som verkligen tynger ner en hela filmen igenom. Men man vill fortsätta se för att få reda på hur terapin går för Mary på banden och för att höra Simon och hela historien. Ångesten och obehaget samt spänningen är som den var då, gastkramande och bra. Men historien känns lite tunnare än jag minns. Men det beror nog också på hur man ser den. Blandar man in mycket symbolik i Gordons historia ihop med Marys psyke blir det en desto mer komplex handling. Men om man inte gör det, kan det kännas lite platt emellanåt. Mycket hänger på att höra banden och Marys historia då. För arbetarna tillför inte så mycket till handlingen, om man bara ser den utan symboliken. Jag kanske förvirrar er nu men när ni ser filmen, kommer ni att se hur jag menar, eller så vet ni det redan 🙂 Och jag vill inte skriva handlingen rakt ut, då jag brukar hålla mig ifrån spoilers så att ni ska kunna se filmen med egna ögon 🙂
Det mest spännande i filmen är ju för mig Mary och hennes olika röster och personligheter samt hur Simon resonerar i slutet. Välskrivet, välgjort och välspelat. Det är fortfarande en av de riktigt bra skräckfilmerna jag sett, men med mina nyare perspektiv i bakhuvudet, hade den kunnat bli ännu lite bättre. Ingen CGI heller, förutom i en ynka scen bara. Bara gammal hederlig övernaturlighet blandat med beteendevetenskaper. Så borde alla skräckfilmer göras. CGI gör inte en film läskigare, oftare det motsatta. Enligt mig. Om ni inte sett den här pärlan så leta fram den och roas av en gedigen, tidlös och unik skräckfilm. Regissören Brad Anderson har gjort en hel del bra grejer efter denna också, däribland ”The Machinist”, ”Stonehearst Asylum”, många episoder i serien ”Fringe”, ”The Call”, episoder i serien ”The Sinner” m.m.
En film för dig som gillar en smart handling, krypande rädsla och övergivna hus. Mycket sevärd ❤
Skräckfilm från 2019. Tre hårdrockande tjejbästisar åker på roadtrip och slår följe med tre likasinnade hårdrockssnubbar. Men när de väl börjar festa ihop börjar märkliga saker hända.
Handling Imdb: ”Three best friends embark on a road trip to a heavy-metal show, where they bond with three aspiring musicians and head off to one of the girls’ country home for an after-party.”
Det bästa från den här filmen är bilderna ur filmen samt trailern, that´s it. Tyvärr är hela filmen en stor besvikelse från första stund till sista minut. Tjejerna som ska spela starka, självständiga individer framstår mer som urblåsta och barnsliga. Alexandra Daddario försöker skådespela med varierade resultat, hon var mycket bättre i ”Burying the ex” och ”Texas Chainsaw 3D” t.ex. Amy Forsyth och Keean Johnson levererar bäst genom filmen. Jackass-Johnny Knoxville är ok med men har för lite scen-tid. Maddie Hasson gör en helkorkad och barnslig uppvisning i hur man inte ska skådespela enligt mig.
Det ges bort för tidigt i filmen vad twisten är i manuset. Det ska vara 80-tal filmen igenom men ytterst få faktorer antyder detta. Tjejerna verkar inte tillräckligt smarta för att kunna ha utfört de dåd som nämns. Hur de plågar killarna är bara löjeväckande. Och när Knoxville kommer in, samt i de övriga slutscenerna, blir allt bara en total katastrof. Filmen känns som ett lamt examensarbete från en medioker filmskola där man plötsligt råkat få en rik sponsor att hoppa på projeket. Man kan lugnt säga att jag blev grymt besviken. Men ja, filmen ser kul ut på foton. Bättre satanistiska ritual-filmer har gjorts. Däribland ” The Babysitter”, ”The House of The Devil”, ”Deathgasm” m.fl. Så se dem istället 😀
Något för er som gillar satanistiska ritualer. Inte sevärd alls enligt mig.
Skräckkomedi från 2018. Den röda klänningen Sheila köper en dag på rea bär på en farlig förbannelse..
Handling Imdb: ”In Fabric is a haunting ghost story set against the backdrop of a busy winter sales period in a department store and follows the life of a cursed dress as it passes from person to person, with devastating consequences..”
Detta var en udda film minst sagt. Inte en komedi som den säger sig vara. Humorn är otroligt torr och tråkig. Men ja, skräck och thriller finns ju. Spänning, ja. Snygg scenografi, ja. Helt ok skådisar. Vissa skiner mer än andra dock. Det var rätt roligt att se Gwendoline Christie (från Game of Thrones bl.a.) i en helt annan roll. Och expediterna i klädbutiken är ju spektakulärt minnesvärda 😀 Men vissa sex-scener kunde jag gott vara utan, varning för en del äckligt där 😛 Tyvärr det jag kom ihåg bäst av filmen! Men filmen har ett klart stråk av att vara dels en hyllning av giallo-genren men också lite som en parodi. Kan inte helt säga om det är menad att hylla eller vara som en parodi. Men nog är den väldigt lik en typisk giallo från det glada 70-talet. I allt från musik, scenografi, udda byte mellan scener, konstfilm-ton, mediokra konstiga dialoger och givetvis snygga mord med väldigt rött blod. Ingen kvalitetsfilm tyckte jag men underhållande till viss del. Tråkig i vissa partier, underhållande i andra partier. Men jag kunde vara utan en viss sex-scen i butiken där, ni kommer veta vilken jag menar sen..huga.. 😀
En film för er som diggar giallos. Helt ok men kunde vara mycket bättre.
Skräckkomedi från 1999. En tonårig slackers hand blir verktyget för en demons onda avsikter.
Handling Imdb: ”A teenage slacker’s right hand becomes possessed with murderous intent.”
En skräckkomedi jag inte sett sedan första gången jag såg den runt 99/00 och lika underhållande var den nu! Även om jag har större krav nu och trots att den inte är en av de bästa i genren. Men den har nostalgifaktor och många effekter är praktiska (även en del kass cgi, men ändå rätt rolig). En film gjord med mycket kärlek skulle jag säga. Och mycket mörk humor! Många kända namn som Jessica Alba, Seth Green, Vivica A. Fox, Devon Sawa. Bandet Offspring är med i filmen också och spelar lite låtar på halloweenfesten. Rätt rolig idé att en hand kan bli besatt av en demon och metoden som krävs för att stoppa den är underhållande även det. Riktigt roliga praktiska effekter. Humor på precis rätt nivå för mig. En del splatter faktiskt men inte för mycket för mig iaf så det var tur i och med att splatter inte är min genre alls, men det finns några undantag där om det är någon speciell film. Riktigt kul att se om den, klar nostalgi från mina tonår ❤
En film för er som diggar skräckkomedier och 90-tal. Mycket sevärd.
Skräckfilm från 2018. Ett vanligt spel med sanning och konsekvens spårar ur när spelet verkar få eget liv och börjar mörda folk.
Handling Imdb: ”A harmless game of Truth or Dare among friends turns deadly when someone — or something — begins to punish those who tell a lie or refuse the dare.”
En helt ok modern tonårsskräckis som man inte kan kommentera så ingående egentligen. Intressant idé med ett Truth or dare-spel som börjar jävlas på ett dödligt sätt. Bra bakgrundshistoria om hur det hela uppstod/började. Bra skådisar. Mer roliga tonårsskräckisar finns dock men denna var ok för att vara en ny sådan. Ny skräck överraskar sällan eller kommer med något annat förutom jumpscares och vackra miljöer. Men denna var småkul iaf.
Jag har beslutat mig för att ändra betygsystemet då skalan 1-5 där 5 är högst poäng kan bli lite intetsägande ibland. Många treor har det blivit det senaste så jag börjar med skalan 1-10 där 10 är högsta betyg, som på Imdb. Så blir det mer nyanserat och detaljerat vad man tycker 🙂
En film för er som uppskattar tonårsskräck. Sevärd.
Slasher-skräckfilm från 1976. I 60-talets New Jersey misstänks en ung flicka för sin systers mord och en utredning börjar medan fler mord och mordförsök äger rum.
Handling Imdb: ”In 1961 suburban New Jersey, a withdrawn adolescent girl is suspected of her younger sister’s brutal murder during her First Communion, and a series of subsequent stabbings.”
En väldigt vriden och obehaglig film som gör sitt jobb med att skrämmas ordentligt tyckte jag. På flera nivåer. Förutom en god slasher så är det också en djupdykande psykologisk skräckfilm. En historia som kryper in under huden och vrider om armen verkligen. Man får tänka att det är 70-tal då denna spelades in, så mycket som inte är okej idag sågs då inte som så allvarligt. Men vissa scener var något för hemska enligt mig. Jag tycker trots det att det är en sevärd och bra film med mycket intressanta vändningar. Smart och välskrivet manus men hade varit ännu bättre om man hade gjort vissa justeringar och tagit bort en del onödigt. I stort ändå bra. Bra skådisar. Brooke Shields spelar ena systern, detta var hennes debutroll i filmvärlden. Den andra systern spelas av Paula E. Sheppard. Hon gör en intressant och modig roll och tur är att hon var 19 år i verkligheten när filmen spelades in och inte 12 år som i rollen. Med tanke på att mycket brutalitet m.m. äger rum. Sheppard har bara gjort två filmroller totalt i sitt liv, synd på en lovande skådis. Snygga miljöer, bra skådespel, bra manus, intressant psykologi. En unik slasher som jag nog inte gärna ser om men som var bra att se en gång.
En film för er som gillar unika smarta slashers och 60-tal/70-tal. Sevärd.
Italiensk skräck från 1982. En amerikansk författare i Rom förföljs av en seriemördare som mördar enligt författarens senaste bok.
Handling Imdb: ”An American writer in Rome is stalked by a serial killer bent on harassing him while killing all people associated with his work on his latest book.”
Ännu ett Argento-verk har avnjutits. En vacker men rörig film dock. En intressant idé som inte fungerar så bra som historia men som ser bra ut. En våldsam och snygg giallo med klar potential. Det finns något kallt över stämningen och även extra mörkt i berättelsen. Stegrande men vacklande och halvspännande dramaturgi. En pusseldeckare blandat med lite skräck, noir och action. En tomhet känns av dock filmen igenom, något fattas enligt mig. Karaktärerna är inte tillräckligt starka och historien inte tillräckligt fängslande. När den borde vara det och jag vill att den ska vara det men den funkar inte helt för mig bara. Så blir det ibland. Kanske väntade jag mig för mycket och kanske var jag inte med i alla svängar men nej, det räckte inte för mig. Snyggt men tomt tyckte jag. Föredrog Phenomena framför denna. Får hoppas att jag gillar The Cat o’ Nine Tails mer som står näst i listan på osedda Argento’s 🙂
En film för er som gillar Argento, italiensk skräck och giallos. Sevärd.
Italiensk skräck från 1985. Unga Jennifer flyttar till en exklusiv skola där hennes unika förmåga att kommunicera med insekter hjälper till att lösa en serie mord.
Handling Imdb: ”A young girl, with an amazing ability to communicate with insects, is transferred to an exclusive Swiss boarding school, where her unusual capability might help solve a string of murders.”
World Goth Day till ära måste matchas med lite mystisk italiensk skräck och därför valde jag att se denna Phenomena som jag länge hört ska vara bra men som jag inte hade sett än. Nu är den sedd och den var verkligen annorlunda.
En unik och intressant historia om en flicka som kan kommunicera med insekter. Jag tyckte dock att det som sker runtom henne var väldigt rörigt, morden och mobbningen och läkarundersökningarna. Och slutet var lite för underväldigande och märkligt. Men scenerna med karaktärsutvecklingen av Jennifer (briljanta Jennifer Connelly) och Donald Pleasence (från bl.a. legendariska ”Halloween”) biroll som insekts-experten John McGregor är fängslande. Mycket av miljöerna är vackra: huset, skogen och vattnet. En historia med mycket potential men som fick ett halvdant utförande enligt mig. Soundtracket är däremot lysande, hårdrock blandat med mer harmonisk musik: Iron Maiden, Motörhead och Goblin m.fl. Och måste erkänna att jag gillade soundtracket mer än filmen, även om filmen hade sina coola ögonblick också. En Argento-film som kunde blivit bättre tycker jag. Gillade Suspiria och Deep Red mer. Men en helt okej skräckis med mycket fint att se på och desto mer vackert att lyssna på.
Något för dig som gillar Argento, italiensk skräck, insekter och bra soundtrack. Klart sevärd.
Är en skräckfilmsnörd som bor bland lyktor med levande ljus och ett stort bibliotek med film & böcker. Jag har alltid varit intresserad av skräck och närliggande teman som thrillers/deckare/mörkare dramer och känner ofta att sådana filmer och böcker också kan bära på djupare budskap. Sedan finns det ju de filmer som enbart är otroligt underhållande utan större tanke bakom och de behövs också :-) Här följer alltså mina recensioner och tankar där jag lägger mest fokus på skräck men även lite annat närliggande mörkt.
Hoppas dem kan underhålla eller väcka någon intressant tanke om film eller om livet, vad vet jag! Hursomhelst: Enjoy! :-)
Fear Not The Dark 