Arkiv för Överlevnad

Crawl

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 18 augusti, 2019 by fearnotthedark

Alligatorskräckis från 2019. Haley beger sig ut i massiv orkan för att rädda sin far men nya problem dyker upp när hon väl kommer fram, alligatorer har tagit över deras familjehus.

Handling Imdb: ”A young woman, while attempting to save her father during a category 5 hurricane, finds herself trapped in a flooding house and must fight for her life against alligators.”

Fick en god känsla efter att ha sett trailern och väl vid bion så blev den känslan ännu bättre, en film som faktiskt höll måttet! Intressanta, djupa karaktärer och god kemi mellan fader och dotter gör att spänningen håller i sig filmen igenom, för att man bryr sig om dem. Till och med CGI:n är rätt välgjord också, man varvar mellan praktiska effekter och CGI på ett lagom sätt som funkar. Actionfyllt, coola vatten-miljöer, bra storyline med dotterns sim-karriär och faderns pepp. En modern härlig monsterskräckis med känsla! Faktiskt bra. Kul att ny skräck ändå kan förvåna ibland. Det händer inte ofta men ibland så. Detta är one of the good ones, för er som gillar en go monsterskräckis. Och detta av samma regissör som bl.a. gjort fenomenala ”High Tension”, Alexandre Aja. Mer sånt här please!

Något för er som diggar monsterskräck och välutvecklade karaktärer, rekommenderar den starkt.

4 duktiga simmerskor av 5

Annonser

The Meg

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 22 juni, 2019 by fearnotthedark

Hajskräckfilm från 2018. Några forskare upptäcker en gigantisk förhistorisk haj-art och upptäcksresan blir istället till en kamp om överlevnad.

Handling Imdb: ”A group of scientists exploring the Marianas Trench encounter the largest marine predator that has ever existed – the Megalodon.”

Trailern var lite kul och lovande och vem gillar inte en ny haj-film liksom? Men den föll tyvärr rätt platt i handling och skådespeleri. Man fokuserade mest på haj-actionscener och glömde historien runtom. Jason Statham har man slängt in för att filmen ska sälja mer och det gjorde säkert att fler såg den. Och det var bara några av haj-scenerna som såg bra ut tyckte jag, så även det var medelmåttigt. Den inslängda kärleksrelationen mellan Stathams karaktär och Li Bingbings karaktär Suyin känns just mer inslängd än äkta. Kärleks-scenerna känns mest som utfyllnad och blir nästan roliga pga att det blir så annorlunda mot resten av filmens actionfyllda ton. Kanske hade jag för stora förväntningar när jag såg den. Kanske borde jag se den som en lättsam rolig haj-film. Men har tyvärr svårt att se någon slags kvalité i den. Fungerar knappt som en lättsam film heller för mig. Jag får se om den en dag framöver och se om jag tycker likadant då men i nuläget var den tråkig och osammanhängande.

Något för er som gillar haj-filmer och actionfylld skräck. Men skulle istället rekommendera ”The Shallows” ( https://fearnotthedark.se/2016/12/22/the-shallows/ ) om ni vill ha en mer spännande och fyllig hajskräckis.

2 kolossala hajar av 5

A Quiet Place

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , on 26 augusti, 2018 by fearnotthedark

Postapokalyptisk skräckis från 2018. En familj tvingas leva ett mycket tyst liv i en postapokalyptisk värld där monster har extremt bra hörsel.

Handling Imdb: ”In a post-apocalyptic world, a family is forced to live in silence while hiding from monsters with ultra-sensitive hearing.

Jag inleder med att säga att jag är lite trött på dessa postapokalyptiska scenarion där allt nästan bara handlar om överlevnad, hur de gör mat, hittar skydd, väntar på monster och nästan inget händer. Och när monstrena väl dyker upp är det en CGI-sörja som ibland är välgjord och ibland inte. Men det är sådan skillnad mellan verkligheten och CGI:n att jag inte kan ta det på allvar tyvärr..

Varför är det så intressant att måla upp dessa katastrofvärldar och spekulera i hur man ska klara sig? I spel kan jag tänka mig att det kan vara kul och intressant, men i filmer sitter man ju bara och tittar på när de ska göra vardagsgrejer. Och klart man är en prepper IRL, sure thing. Men i film vill jag fly från verkligheten. Jag vill se monster, udda världar som inte alltid är som våran, hemsökta ställen, udda karaktärer, spökhistorier och gamla goda slashers 🙂 Inte så himla mycket verklighet hela tiden. Och varför, VARFÖR, ska det alltid vara med en scen där någon föder barn i postapokalyptiska världar men också i modern skräckfilm?! Vem vill se detta?! Nej.. take me back to 80s horror där monster var monster och seriemördare var något övernaturligt väsen som återuppstod och där spöken hemsöker gamla hus! ❤ Inget mer sånt här.

Visst, skådisarna spelar sina roller väl och försöker göra det bästa av det. Spänningen finns där till och från. Men historien är så uttjatad att jag bara vill stänga av och gå och lägga mig.. En medioker film som är mer ett slags överlevnadsdrama än en skräckfilm.

En film för er som diggar postapokalyptiskt. Var inget för mig och kan inte rekommendera den. Men säkert sevärd för vissa.

3 Emily Blunts av 5

Happy Hunting

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 17 mars, 2018 by fearnotthedark

Hillbilly-skräckfilm från 2017. En alkoholist måste kämpa mot abstinensbesvär och galna hillbillys ute i öknen när han egentligen är på jakt efter ett bättre liv.

Handling Imdb: ”An alcoholic drifter must battle withdrawal and psychotic rednecks after he becomes the target of a deranged sporting event.

Något så ovanligt som en hillbilly-skräckis med djup. Warren har ett alkoholberoende och får reda på att han har en son i Mexiko men modern har gått bort så ansvaret går till honom nu att ta tag i sitt liv. Men saker går fel och han fastnar i öknen som del av en galen jakt-tävling. Men han är tuff och kämpar på bra. Överlevnadsinstinkten är förvånansvärt stark trots all abstinens och skador han får längs vägen. Martin Dingle Wall levererar en stark och lidelsefull roll som alkoholisten Warren. Kristna värderingar blandas med ett samhälles märkliga sätt att leva och hålla samman. En spännande resa bland hallucinationer, hillbilly-jakt och tuff överlevnad. Jag blev glatt överraskad faktiskt.

Mycket action och strid men också mycket insikt och djup bjuder denna rulle på. Och det är inte bara en bra film, den är snygg också. Snyggt smutsiga öken-miljöer som för mina tankar mot Mad Max-världen. Lätt att se varför den vunnit så många priser. Lite minus på att den inte slutade helt som jag ville men tufft slut trots allt ändå. Så annorlunda film och så bra. Faktiskt.

Något för dig som gillar hillbillys, öknen och överlevnadsfilmer. Mycket sevärd!

4 spikklubbor av 5

 

 

Mom and Dad

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 11 mars, 2018 by fearnotthedark

Familjehysteriskräckis från 2017. En tjej och hennes lillebror försöker överleva en masshysteri som gör föräldrar till mördare.

Handling Imdb: ”A teenage girl and her little brother must survive a wild 24 hours during which a mass hysteria of unknown origins causes parents to turn violently on their own kids.

En otippad och oväntat underhållande resa genom föräldraskapets ups and downs. Med Nicolas Cage som fadern och Selma Blair som modern. Otippad casting men åh så roligt! Och det var mig ett sant nöje att se Nicolas Cage agera på ett annorlunda och ohämmat sätt, ja till och med insiktsfullt på sina ställen 😀 Och Selma Blair speglar en moders tankar väldigt bra också, lika bra agerande där. Även hon var rolig att se helt utan gränser! Barnen agerar bra med men stjärnorna är Cage och Blair i denna skräckis med svart humor och en finurlig glimt i ögat. Missa heller inte Lance Henriksen i en mäktig biroll! 😉

Man har filmat på ett unikt sätt och använt sig bra av bakgrundsmusik när föräldrarna förlorar humöret. Introt är härligt old style, som från en film från 70-talet, och det nostalgiska formatet funkar riktigt bra med familje-temat. Många viktiga frågor tas upp som t.ex. hur ens liv som förälder ibland kan ta bort den man varit innan i och med att man aldrig får ensam-tiden som behövs alla gånger runt barnen. Och mycket annat intressant rent utav filosofiskt förekommer i gräl och diskussioner som får mig att undra om masshysterin kanske är en symbolik för den svåra balansen mellan egentid och att vara förälder. Man kan se det så eller så kan man se det som en märklig masshysteri bara som gör föräldrarna till aggressiva rovdjur. Jag väljer att se filmen som lite både och, då upplevelsen känns mer komplett så. Jag hade velat ha mer förklaring till deras angrepp dock. Och mer fylligt manus, att mer saker händer. Filmen är rätt kort och känns mer som en början på något än en hel film. Men trots detta är jag ändå grymt underhållen av Cage och Blairs lysande urladdningar och känner mig rätt nöjd när filmens eftertexter rullar igång. En ljuvligt förlösande skräckfilm med svart komik som bubblar strax under ytan. I liked it!

En film för dig som gillar Nicolas Cage, Selma Blair och svart komedi. Mycket sevärd!

3,5 köttklubbor av 5

 

 

Jigsaw

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 26 januari, 2018 by fearnotthedark

Tortyrskräckfilm från 2017. Lik dyker upp runt staden som alla har genomlidit en grym tortyr. Och utredningar visar att John Kramer, Jigsaw, ligger bakom dåden. Bara ett problem: han har varit död i tio år.

Handling Imdb: ”Bodies are turning up around the city, each having met a uniquely gruesome demise. As the investigation proceeds, evidence points to one suspect: John Kramer, the man known as Jigsaw, who has been dead for ten years.

Detta känns som en reboot på Jigsaw-tortyren, inte en sista film. Och behöver vi verkligen reboot på den serien filmer? Har folk inte fått nog av det hela? Det har jag i vilket fall och såg inte mycket nytta i att göra fler filmer efter första Saw-filmen. För första filmen ”Saw” var faktiskt briljant. Det var en deckarhistoria blandat med tortyr och genuin skräck. Unik i sin sort tyckte jag. Allt efter det kändes överflödigt. Och kort efter kom ”Hostel” och dess uppföljare och även andra liknande filmer. Tortyrfilm-konceptet blev urvattnat snabbt för att det ju var en så tunn genre.

Men nu är vi alltså här igen med en till Saw-film och Tobin Bell är tillbaka i rollen som Jigsaw (död eller inte, hmm?). Nog för att den är i samma anda som de andra men den innehåller desto mer detektiv-pussel ( 😉 ) som i den första filmen. Och det är mer snack och filosoferande kring rätt och fel, gott och ont, vad som är en ond handling och vad som är en god. Ingen succéfilm men några intressanta karaktärer fångade min uppmärksamhet samt kul att höra Tobin Bells röst igen och det var även skoj att få återse den lilla cyklande clownen. När historien nystar ihop sig mot slutet blir det dock lite för otroligt och rörigt igen enligt mig men filmen är ändå i stort en underhållande nostalgitripp i Saw-världen.

Under filmens gång färdas mina tankar också kring vad som är en god handling och vad som gör en ond handling. Har Jigsaw rätt i det han gör? Ger han offren en möjlighet att förändra sina liv eller förgör han dem istället? Är han ond eller är han god? Jag måste säga att jag är lite kluven på den biten. Givetvis har han fel i att tvinga människor att inse saker och han hetsar ju dem till att göra brott samt att han försätter dem i stress-situationer där man inte ofta tänker logiskt. Men några av dem förändras ju tack vare det, att välja drogfritt liv istället för drogfyllt liv med döden så nära inpå, till exempel. Jag tänker på Amanda i första filmen ”Saw”. Jigsaw verkar mena väl i grunden men utförandet blir alltför sadistiskt och hemskt som tyder på en svårighet att uttrycka sig, undertryckt ilska bl.a. En sjuk man som menar väl men som inte kan uttrycka det på ett vanligt sätt. Lite teorier och tankar där från en filosoferande Vicky 😀 Men ja, om man bortser från allt filosoferande och bara vill se detta som en vanlig skräckis så är den klart underhållande i det syftet också enligt mig. Det finns deckar-pussel, nya tortyr-verktyg, nya offer och karaktärer, Jigsaw, clownen och en underhållande jakt på sanningen.

En film för dig som diggar Jigsaws metoder, tortyr och deckar-pussel. Sevärd!

3 pussel-bitar av 5

De Förjagade av Mikael Strömberg

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , , , , , on 8 december, 2017 by fearnotthedark

Svensk skräcklitteratur från 2017. År 1917 skickas svenska soldater till Norrbotten för att utföra en hemlig transaktion med Ryssland. Men väl där upptäcker de att situationen är mycket mer hotfull än dem varit förberedda på.

Handling Lind & Co: ”I december 1917 skickas en grupp svenska soldater till en utpost i Norrbotten, där en hemlig transaktion med Ryssland ska äga rum nära gränsen till Finland. Vid ankomsten upptäcker de dessvärre att uppdraget inte tycks vara av fredlig karaktär. Någonting allvarligt har hänt i lägret. De finner spår som visar tecken på strid. Isolerade och ansatta av meterdjup snö, sträng kyla och evigt nattmörker, står de nu inför ett okänt hot.

Återigen så levererar Strömberg bra skräckupplevelser! Här i ett militärhistoriskt format med en massa snö! Det är mörkt. Det är vinter. Det är i Norrbotten. Det är 1917. Soldater smyger runt på helspänn och märker bit för bit vad det egentligen är som händer. Mystiska ljud från skogen, lukter av bränt kött samt en kvinna i nöd. I love it!

Grymt spännande från första sidan ända fram till slutet. Jag gillar att historien tog precis den vändning jag ville den skulle ta. Blev inte besviken någonstans. Jag märker för varje bok Strömberg skriver hur berättandet utvecklas mer och mer samt att karaktärerna blir djupare och ännu mer älskvärda (märk väl då att första boken ”Vätten” var fantastisk redan då). En utveckling som här verkligen strålade på alla håll. Broderskapet mellan soldaterna är härligt att läsa om och är även också riktigt rörande mot slutet. Gott också med en stark kvinnlig karaktär som både har bra överlevnadsförmågor samt kvickhet! Och jag var återigen riktigt fascinerad av varelserna som upptäcks senare, riktigt bra historia kring deras ursprung samt leverne. Det enda jag hade velat ha mer av vore mer direkt interaktion med varelserna och kanske mer hur saker såg ut ur deras perspektiv. Men jag är ändå väldigt nöjd med historien. Alla frågor besvaras och spänningen är olidlig hela tiden! En riktigt bra skräckroman som jag varmt kan rekommendera. Och snart blir den film också! Ska bli riktigt spännande att se den sen!

Något för er som gillar svensk skräcklitteratur och militärhistoria, mycket läsvärd!

5 frusna soldater av 5