Scifi/thriller/drama/action/skräck från 2016. En mystisk organisation kidnappar en ensamstående moder och utsätter henne för märkliga vetenskapliga experiment. Vad vill dem?
Handling Imdb: ”A single mom tries to break free from a mysterious organization that has abducted her.”
En film som verkligen inte kunde hålla sig till en och samma genre. Det var ett drama en stund som analyserar hennes relation till sin son och ex-pojkvän. En skräckfilm när kidnappandet tar plats. En scifi-film när de vetenskapliga experimenten äger rum. En action-film när hon ska försöka fly. Som exempel på situationer, de varvar mellan känslor och toner konstant i filmen. Historien är inte helt klar heller. Det ska vara mystiskt varför de experimenterar och vilka dem är och när det väl kommer fram någon förklaring är det rätt vagt förklarat. Rörigt manus som inte vet vad det vill vara. Vill det vara en insiktsfull scifithriller med onda framtidsutsikter kring vart världen är på väg? Vill det vara ett relationsdrama med thriller-twist? Vill det vara en actionfilm med känslor och scifi-twist? Jag vet fortfarande inte…
Bra skådisar är med men de agerar inte bra här. Peter Stormare är helt ok. Percy Hynes White är riktigt bra som sonen, den enda som kan leverera naturliga och trovärdiga känslor. Michael Chiklis är tyvärr rätt blank i sen scen-tid. Kerry Bishé är ok men blank. Lesley Manville är ok men intetsägande. Men ingen gör något speciellt för att utmärka sig. Sedan har vi då huvudrollsinnehaverskan Noomi Rapace som försöker ge känslor men det kommer liksom inget. Millennium-trilogin var fantastisk, hon briljerade i smärt-lidande och aggression men där hade hon sitt eget språk plus att hon skulle spela en inåtvänd, tyst, aggressiv typ och det var nog desto lättare att känna empati på sitt eget språk. Har hört att det var rätt nyligen som hon ens lärde sig engelska och kanske därför har desto svårare än att ta till sig nya världar samt roller. Prometheus var ok i de partier då hon får gestalta smärta men aldrig när hon pratar, i övrigt ingen bra film enligt mig. Samma här i Rupture, hon är bra på smärta/lidande men när hon pratar eller ska gestalta en annan känsla blir det blankt. Synd, för Millennium-trilogin var lysande och hon var den som gjorde den lysande.
Är filmen spännande, nja. Är filmen medryckande, nej. Är filmen intressant, nja. Manuset hade någon intressant idé gömt någonstans djupt inne i filmen men den kommer inte helt fram och den utvecklas inte särskilt mycket heller. Man försöker hotta upp filmen genom cgi-inslag men i och med att den inte ens är välgjord utan ser hemskt falsk ut i denna filmvärld blir det inget bra heller.
I stort ett stort nja för mig. En film för dig som gillar Noomi Rapace och Peter Stormare, scifi/thriller/skräck och har låga förväntningar. Jag rekommenderar den dock inte 😦
1,5 spindelfobier av 5