Arkiv för Scifiskräck

M3gan

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 18 januari, 2023 by fearnotthedark

Dockskräckis från 2022. En ingenjör bygger en realistisk docka som blir mer levande än planerat.

Handling Imdb: ”A robotics engineer at a toy company builds a life-like doll that begins to take on a life of its own.

Jag hade låga förväntningar på filmen i och med att den blivit så hypead överallt. Det kan antyda att filmen kommer bli halvbra, halvdålig. I detta fall blev det en halvdålig film, låt oss gå in på varför.

Lilla Cady förlorar sina föräldrar i en olycka och blir omplacerad till sin släkting Gemma. Gemma jobbar som ingenjör på en leksaksfabrik och designar robotar. Gemma har inte så god hand med barn så hon skapar en realistisk typ av docka som ska bli Cadys kompis. Hon jobbar upptaget med att förbättra dockan för att kunna lansera den till allmänheten också. Under tiden skapar Cady ett band med dockan som blir ohälsosamt från båda hållen. Både Cady och dockan förändras och snart börjar en riktig kamp på liv och död.

Filmen börjar spännande och intressant med att påbörja designen av dockan och dess beteende. Intressant också hur kemin utvecklas mellan Cady och dockan M3gan. Dockan ser lagom läskig ut och historien blir allt mörkare. Men sedan förändras filmen och blir förutsägbar samt förlitar sig på att slänga in jumpscares, klassiska skräckfilmsknep såsom krypande och udda danser. De klassiska knepen som vi alla sett många ggr förut gör sig inte så bra i denna historien. Det blir nästan som en parodi. Man förklarar inte helt heller varför M3gan växer till den varelsen hon blir. Det ligger något tomt och fantasilöst i sättet som hon framhävs i filmen. Det drar ner filmens spänning tycker jag. Vilket är synd på en så fantastisk idé som har potential att bli riktigt majestätisk. Filmen hade blivit bättre med mindre klassiska knep, addera mer mystik och mindre jumpscares för en mer realistisk, allvarligare och mörkare ton. Jag hade hoppats på mer tyvärr. Cady spelas ok av barnskådis Violet McGraw, och Gemma, som spelas av Allison Williams, funkar också ok. Men kemin mellan Gemma och Cody är inte så bra samt att Violet McGraw inte helt övertalar i sin roll när hon förändras av M3gan. Alltför många brister i en film som kunde blivit mycket bättre resulterar alltså i ett medelbetyg.

Något för dig som gillar dockskräck. Men ha låga förväntningar. Halvdålig och knappt sevärd tyckte jag tyvärr.

4,5 dansande robotdockor av 10

Night of the Creeps

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 23 maj, 2021 by fearnotthedark

Scifiskräckkomedi från 1986. Utomjordiska parasiter gör intåg i en intet ont anande stad och ett gäng tonåringar tar sig an kampen för överlevnad.

Handling Imdb: ”Alien brain parasites, entering humans through the mouth, turn their host into a killing zombie. Some teenagers start to fight against them.

Igår blev det, istället för nya filmer, att resa tillbaka till 80-talets härliga skräckvärld. Till en film jag faktiskt inte sett men igår fick avnjuta med choklad och mina goa nära i vår lilla skräckklubb jag valt att kalla ”Fright Club”. Och vilken fest för ögat filmen var! Praktiska effekter och smink som var gött kletiga i gammal stil! Rosa/lila-tonad ljussättning. Hockeyfrillor, pastell-kläder och stora glasögon. Töntiga sportkillar och coola nördar. Och utomjordiska snigelparasiter ovanpå det! Det kan ju bara bli fantastiskt ❤ Fred Dekker har skrivit manus, samma manusskribent som till kultklassikerna ”House” 1 och 2 och ”The Monster Squad” m.m. Bästa rollen gör Tom Atkins som den noir-liknande allvarliga polisen, grymt roande och lyfter filmen med sin starka närvaro. Filmen är rätt cheesy ja, men snygg och rolig och framför allt otroligt charmig på sitt eget 80talsnostalgi-sätt. Fylld av sådana söta guld-repliker också 😀

”Detective: I got good news and bad news, girls. The good news is your dates are here.

Sorority Sister: What’s the bad news?

Detective: They’re dead.”

”Detective Cameron: Zombies, exploding heads, creepy-crawlies… and a date for the formal. This is classic, Spanky.”

”Detective Cameron: What is this? A homicide, or a bad B-movie?”

En film för dig som diggar 80s, scifi och Tom Atkins. Klart sevärd! ❤

6 onda aliensniglar av 10

Little Joe

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 1 februari, 2021 by fearnotthedark

Scifiskräck från 2019. Alice skapar en unik växt som hon döper efter sin son men märker efter ett tag att blomman blir allt farligare.

Handling Imdb: ”Alice, a single mother, is a dedicated senior plant breeder at a corporation engaged in developing new species. Against company policy, she takes one home as a gift for her teenage son and names it after him but soon starts fearing it.

Efter att ha sett trailern ett tag innan denna film kom ut blev jag direkt intresserad av historien. Tankarna bakom konceptet med växter som får liv och blir onda för mig till Lovecrafts värld där surrealismen alltid cirkulerar runt ”något ont övernaturligt/utom-mänskligt som hotar människan eller individen”. Så nog har man influerats av Lovecraft en del här. Men manuset känns ändå unikt i sin sort och välskrivet.

Estetiken är oerhört välplanerad märker man, till exempel det att varje detalj går i nyanser av rött och grönt, samma färger som blomman ”Little Joe” har. Intresseväckande att alla karaktärer förändras runt Alice, när hon själv står still och lever i en svunnen tid, tills hon förstår att något faktiskt är på tok, på riktigt, med hennes grönröda skapelse. Film-musiken är som om man befann sig i Kinas spektakulära byggnads-landskap, medan scenografin mer förmedlar en nordisk/europeisk enkelhet. Allt medan det talas typisk brittiska. Grymt intressant film med mycket symbolik och vacker design. Dock bygger handlingen upp en spänning som inte helt får utlopp mot slutet, det faller lite platt. Hemskt synd, då resten verkligen har potential. Det långsamma tempot tråkar ut en något så man håller nog ut mest tack vare de snygga miljöerna samt spänningen, en väntan på vad som komma skall. I stort ändå en sevärd film som jag skulle kategorisera som scifiskräck eller skräckdrama med undertoner av psykologisk skräck och mystik. Blir spännande vad regissören, Jessica Hausner, mer kommer hitta på i framtiden.

En film för dig som gillar scifiskräck och skräckdrama samt konstfilm. Klart sevärd!

6 väldoftande onda blommor av 10

Underwater

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 9 januari, 2021 by fearnotthedark

Scifiskräckis från 2020. Ett gäng havsspecialistforskare som jobbar för ett borrföretag kämpar för sitt liv när en märklig jordbävning rubbar deras ubåt.

Handling Imdb: ”A crew of oceanic researchers working for a deep sea drilling company try to get to safety after a mysterious earthquake devastates their deepwater research and drilling facility located at the bottom of the Mariana Trench.

Jag brukar undvika Kristen Stewarts filmer, (ja..efter Twilight m.m. 😉 ) men gav denna en chans då jag gillade handlingen och trailern. Och ja, den är hyfsad. Men allra mest i estetiken. En otroligt snygg och välgjord film vad gäller utseendet. Varje scen är ett foto. Och spänningen finns där i början, man får lära känna karaktärerna bra och får en nyfiken känsla till vad som kan tänkas lura där nere i havets djup. Men så faller det givetvis när CGI:n kommer in, det ser inte bra ut och smälter inte in i filmen på ett ok sätt. Så det är synd på en annars intressant film. Men den är ändå sevärd skulle jag säga. Och Kristen Stewart spelar hyggligt bra här faktiskt. Manuset är tankeväckande samt underhållande om än något slarvig här och där. Hade CGI:n varit bättre hade jag nog höjt betyget med två steg men i nuvarande skick är det en oslipad diamant. Dock klart sevärd.

Något för dig som gillar scifiskräck och mystik. Klart sevärd.

5,5 undervattensmonster av 10

The Silence

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 17 juni, 2020 by fearnotthedark

Scifiskräckfilm från 2019. Blinda flygande varelser attackerar världen och vi följer en familj som flyr, med döva och begåvade 16-åriga Ally i centrum.

Handling Imdb: ”When the world is under attack from terrifying creatures who hunt their human prey by sound, 16-year old Ally Andrews (Kiernan Shipka), who lost her hearing at 13, and her family seek refuge in a remote haven.”

Jätteduktiga skådisar. Kiernan Shipka är lysande, Miranda Otto är briljant, Stanley Tucci och John Corbett är bra samt övriga är bra även dem. Jag gillar historien även om den liknar t.ex. ”A Quiet Place”. En god grundidé i manuset här och kul motsats med blinda jägare versus dövt byte. Spänningen håller helt igenom, inte en tråkig minut. Filmen faller dock en hel del på den dåliga CGI:n och för många luckor i handlingen. Återigen ett bra första utkast till en film men inte alls en färdig version enligt mig. Med så bra skådisar och grundidé hade man kunnat göra det här så mycket bättre. Man behövde mer förklaringar till prästens märkliga sekt, den kändes lite inslängd utan att man fick bekanta sig helt med dem. Synd på en god parallell handling. Och nog har vi kommit längre än att ha med specialeffekter som liknar något ur en 90tals-film tyckte jag också. Men trots det fann jag ändå designen på varelserna cool och som en miniversion av något Guillermo Del Toro kunde ha gjort. Och trots flera missar och tabbar i handling och effekter fann jag filmen ändå sevärd. Tack vare skådisarna som gjorde allt de kunde med rollerna de givits, de ger sitt allt. Faktiskt.

En film för dig som gillar postapokalyptiska scenarion, udda kreaturer, scifiskräck och dramaskräck. Sevärd tyckte jag.

5,5 döva kämpande Allys av 10

 

Color Out Of Space

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , on 3 juni, 2020 by fearnotthedark

Scifiskräck från 2019. En meteorit slår ner vid en avlägsen stuga och händelsen får ödesdigra konsekvenser för familjen som bor där och möjligtvis också världen.

Handling Imdb: ”A secluded farm is struck by a strange meteorite which has apocalyptic consequences for the family living there and possibly the world.

Den klassiska Lovecraft-historien har fått nytt liv i form av denna film, regisserad av Richard Stanley som också skrivit bl.a. ”Hardware”. Nicolas Cage är tillbaka i galen roll igen, det har blivit ett kännetecken för honom, speciellt på senare tid i filmer som ”Mandy” och ”Mom & Dad” och han är lika galen här. För mig var han snäppet bättre i ”Mandy” för det blir något för uppstyltat känner jag emellanåt i ”Color out of space”, för poserat och tillgjort. Men scenografin är helt otrolig samt monstersminket. Jag ser influenser från ”The Thing” och ”Mandy”. Många nya skräckfilmer tar inspiration från 70- och 80tals-skräckfilmer och det glädjer mig då just det var en stortid inom skräck. Och det är just monstersminket och scenografin som står ut här. Mer än skådespelarinsatser. Men dottern Lavinia, som spelas av Madeleine Arthur, briljerar med sin talang. Joely Richardson gör modern Theresa riktigt bra också. Cage är dock bristande enligt mig. Och historien är lite för tunn och rörig. Man har lagt mer tid på estetiken än på att utveckla historien. Men introt och slutet binder ihop filmen bra och är det bästa. Partiet emellan är rörigt, tunt, osammanhängande men snyggt. Fortfarande en klart sevärd film som jag ändå tyckte var bra. Filmen ger dock en splittrad upplevelse då man vill att den ska bli ännu lite bättre.

Något för er som gillar scifiskräck och Cage. Sevärd men ville ha mer ut av filmen.

6 mystiska rosa meteoriter av 10

The Invisible Man

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , on 29 mars, 2020 by fearnotthedark

Skräckfilm från 2020. Efter att Cecilia lämnat sin farlige ex-make tar han livet av sig och hon ärver all hans egendom. Men mystiska incidenter får Cecilia att tro att han ännu lever, att han fejkat sin död. En krävande kamp börjar för att hitta sanningen.

Handling Imdb: ”When Cecilia’s abusive ex takes his own life and leaves her his fortune, she suspects his death was a hoax. As a series of coincidences turn lethal, Cecilia works to prove that she is being hunted by someone nobody can see.

Ber till en början om ursäkt för att jag varit mindre aktiv här under mars månad, men virushysterin har hämmat min kreativitet. Men försöker vara igång igen så gott jag kan. Tack för att ni läser min blogg, massa kärlek till er som stöttar och visar uppskattning av det jag skriver, ni är bäst ❤ ❤ ❤ ❤

Detta känns som 2020:s bästa skräckfilm kan jag säga direkt. Visst, vi har en bra bit kvar av året men kvalitén på den här filmen höjer verkligen ribban för alla kommande filmer! Spänningen var nonstop, från början till slut. Jag kunde knappt äta mitt godis för att det var så spännande och jag är en total chocoholic! (chokladälskare) 😀 Då vet man att det är en bra film.. En riktig nagelbitare! Nu har filmen inte så mycket likheter med originalet från 1933 men det hänger nog också på nuvarande tidsera och på att man ville göra något nytt av konceptet. Att lägga mer fokus på offret än just den osynlige mannen. Samt att offret kämpar emot mer här, hittar utvägar och tänker smart. Offret blir till en tuff överlevare. Det gillar jag.

Det tunga ämnet med misshandel/hjärntvätt inom äktenskapet behandlas här på ett ärligt och respektfullt sätt, bidrar till ökad spänning men utan att bli alldeles för tungt och behåller ändå den underhållande känslan. Intressanta vinklingar, utmärkt huvudrollsinnehavare, välskrivet nytänkande manus och snygg scenografi gör denna film till en otrolig upplevelse samt ett strålande tillskott utan dess like inom skräckgenren. Elisabeth Moss är en stjärna i huvudrollen, hon får oss att känna allt hon går igenom i historien utan problem, skicklig skådis till max och jag måste helt klart se mer filmer/serier med Moss framöver ❤ Ofantligt sevärt.

En film för dig som gillar psykologisk skräck och scifi-skräck. Rekommenderas varmt!

9 fighter-Cecilias av 10

 

 

Another WolfCop

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 25 februari, 2018 by fearnotthedark

Varulv-skräckkomedi från 2017. Lou the WolfCop är tillbaka och kämpar nu mot en affärsmans onda planer via ölen Chicken Milk Stout! Gore, Öl, Liquordonuts!

Handling Imdb: ”Alcoholic werewolf cop Lou Garou springs into action when an eccentric businessman with evil intentions seduces Woodhaven’s residents with a new brewery and hockey team in this outrageous horror-comedy sequel.

Äntligen har jag sett WolfCop 2! 😀 Trailern har varit ute så länge och nu äntligen är den sedd! Men den var inte lika bra som sin föregångare tyvärr enligt mig. Dock inte utan underhållning! Det är fortfarande abnormt roliga WolfCop Lou ❤ samt den coola polisen Tina och pinsamma kompisen Willie! Och de är alltid åh så underhållande, hur cheesy det än må vara 😉 Något man får tänka på med dessa håriga filmer är att 80tals-filmer hyllas, både från skräckgenren och actiongenren. Så om man inte gillar det kommer man heller inte gilla dessa filmer. Tur är att det är precis i min smak! Förbered er på en resa med cheesy humor, massa köttig gore med härliga praktiska effekter, het varulvspassion, mer öl, mer liquordonuts, oväntade vändningar och fantastiskt roliga skådisar.

Historien tar dock en udda vändning med scifi-toner som jag inte riktigt gillade helt. Samt att många frågor lämnas obesvarade kring affärsmannen Swallows intentioner. Och sex-scenen med Lou och Kat kommer jag sent glömma, den var obeskrivligt gore-ig och…udda 😀 Då gillade jag bättre Rödluvan-och-Vargen-scenariot i ettan istället 😉 Kul också att Kevin Smith gör en skoj biroll! Och nog märks det att de höjt temperaturen i denna uppföljare. Mer köttigt, mer snusk, mer cheesy-ness och det är nice förutom just scifi-grejen då 😉 Jag ser klart fram emot nästa WolfCop-film och hoppas att den kan bli lite mer som ettan. Härligt och duktigt gäng på alla fronter! I love it!

Länk till recension av första filmen ”WolfCop”: https://fearnotthedark.se/2015/09/20/wolfcop/

Något för dig som gillar varulvar, 80tals-film, cheesy-ness och köttig gore. Sevärd! Tummen upp!

3 varulvspoliser av 5

 

The Thing

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , on 4 januari, 2018 by fearnotthedark

Scifiskräck från 1982. Ett forskargäng hittar ett närliggande läger helt förstört på Antarktis. Men är det som förstörde det borta eller fortfarande vid liv?

Handling Imdb: ”A crew in Antarctica finds a neighboring camp destroyed and its crew dead. Whatever killed them is nowhere to be found, unless it’s hidden in plain sight.

Såg om denna briljanta film på Nyårsdagen och sökte genom bloggen då jag fann att jag ännu inte skrivit om detta mästerverk, så jag gör det nu! Kanske jag inte skrivit om den än då jag länge känt mig osäker på ifall min recension kan göra den rättvisa men också för att den har så mycket detaljer att gå igenom. Men jag kör på ändå nu så hoppas vi på det bästa!

För det första ett all-täckande uttryck: wow, vilket mästerverk! På så många sätt. Den har allt. Spänning, intressanta karaktärer, bra kemi mellan skådisarna, fantastisk historia och manus, fabulöst soundtrack, fascinerande snyggt monstersmink & specialeffekter. Kurt Russell är ju lysande i sitt rufs med skägg argt skällandes på sitt Chess Wizard ända fram till slutet vid brasan där de väntar ut tingesten och dess förgörelse. Hans kemi med alla är underhållande och spännande all the way. Musiken av Ennio Morricone är ju bland det mest legendariska man kan höra till en skräckfilm, toner av stegrande spänning. John Carpenter’s bästa film, också enligt honom själv, jämte ”Halloween” men två så olika filmer att dem inte kan jämföras på något sätt. Men mina två Carpenter-favoriter i vilket fall. Det fantastiska monstersminket är obeskrivligt bra och härligt skrämmande. Allt ifrån den groteska hund-tingesten i buren till huvud-spindeln på kontoret! Och ljudet de utstöter förblir alltid det mest skrämmande ljud jag hört i skräckfilm. Lika läskigt som det är snyggt är också det ryckande rörelsemönstret och själva monster-designen.

Jag såg filmen första gången runt ålder 16 och var fascinerad redan då men också uppskrämd i soffan givetvis. Men jag har ändå alltid funnit denna film att vara en av de mer harmoniska skräckfilmerna. Det är något med de snöiga miljöerna, den cirkulerande helikoptern, musiken och den stegrande spänningen som gör att filmen liksom blir som ett mysigt täcke över ens frusna jag. På något smygande men ändå välkommet sätt! Och precis lika bra som då är den nu. Tidlöst bra. Sällan man kan säga det om filmer.

Kul trivia då:

  • John Carpenter’s favorit av sina egna filmer. (Som nämnt innan)
  • Rob Bottin anses vara ett monstersmink-geni, med all rätt säger jag, då han bara var 22 år under produktionen av varelserna i ”The Thing”.
  • Den kvinnliga rösten i MacReady’s dator gjordes av John Carpenter’s fru Adrienne Barbeau.
  • Den norska hunden som används i filmen kallades Jed och var otroligt duktig framför kameran, men var inte samma hund som användes i den första skott-scenen.
  • Tentaklerna som syns i hund-buren är egentligen piskor som Rob Bottin styrde.

”The Thing” är bland de allra bästa skräckfilmerna enligt mig. I framtiden kommer en topplista också över de bästa skräckfilmerna genom tiderna, men det är ett större projekt så det blir längre framöver! Och om ni inte sett filmen än, se den nu!

Något för dig som gillar scifiskräck, skrämmande monster, Kurt Russell och John Carpenter.

6 tingest-hundar av 5! (över toppbetyget)

 

 

Första Hösten av E. P. Uggla

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , , on 13 september, 2017 by fearnotthedark

Svensk skräcklitteratur från 2017. Blå blommor sprider sig genom trottoarer och in i hemmen. En farlig utveckling av förstörelse har börjat.

Handling: ”Stockholm. De nya blommorna spränger igenom ännu en trottoar och Livsmedelsverket kallar till krismöte. Vad gör man när de blå blommorna inte kan sorteras ut från skördarna? När gräset har försvunnit och kornas mjölk är ljusblå? Ändå är det inte vad de borde fokusera på. Hösten är här och Lisen är forskaren som först ser förändringen. Inte som hon skulle önska under ett mikroskop. Hon ser den i sig själv. Första hösten är en dystopisk skräckroman som skickligt väver in vår tids vetenskap i en verklighet bortom de mest groteska mardrömmar.

En dystopisk roman med lika mycket skräck som science fiction har vi här! En annorlunda vinkling om vad som skulle kunna ske i värsta fall och även löst byggt på verkliga händelser. Att en stark typ av växt skulle bildas och ta över allt på olika sätt. Intressant och oroväckande idé som känns unik. Realistiska reaktioner på epidemin samt ett bra språk som flyter på. Action och ungdomsdialoger varvas med mer vetenskapliga partier. Jag gillar bäst det sistnämnda. Ungdomslitteratur är i stort inte min kopp thé alls så för mig var delarna med ungdomsdialoger och bråk överflödiga. Men dem vetenskapliga bitarna var riktigt intressanta och förståeligt att man måste varva det med något mer mänskligt så det blir en helhet. Jag hade gladeligen enbart läst det vetenskapliga dock. För den delen var riktigt fascinerande och medryckande! En bra debut och intressant första del i något som kan bli större sen. Jag gillar scifi-tonen som är just det unika i berättelsen.

Något för dig som gillar scifiskräck i din litteratur, klart läsvärd!

3,5 blå blommor av 5