Hårdrocksskräckfilm från 2015. En konstnär blir förhäxad av sataniska krafter när hans familj flyttar in i sitt drömhus i Texas. Regissören Sean Byrnes andra film, den första var ”The Loved Ones”.
Handling Imdb: ”A struggling painter is possessed by satanic forces after he and his young family move into their dream home in rural Texas, in this creepy haunted-house tale.”
En fantastisk indie-film om en satanisk kraft i Texas med massa härlig hårdrock i bakgrunden. En hel hårdrocksfamilj hittar sitt drömhus och flyttar in. Märkliga röster lockar in Jesse in i det sataniska fördärvet och han börjar måla bättre, men på ett sätt han inte ens minns. En märklig man knackar på en dag för att flytta tillbaka där han bott förut men familjen nekar honom. Det som följer efter det blir farligt och otroligt mörkt.
Jag tyckte mycket om Sean Byrnes första långfilm ” The Loved Ones” och har recenserat den här också, sök på titeln här i bloggen så dyker den upp. Så naturligtvis var jag hemskt nyfiken på detta nya verk han skapat. Har velat se den i två år men den har varit fasligt svår att få tag på. Men nu äntligen fick jag se den. Och jag blev inte besviken, den är spektakulär på Sean Byrnes speciella unika sätt: hårdrock, ångest, djävulskrafter, konstnärlig stil. Ethan Embrys gestaltning av den kämpande konstnären Jesse är riktigt härlig, han är både galet stilig och charmig, allt på en gång. Embry skådespelar så intensivt att man nästan kan se hans humör baserat på varje muskel i hans kropp, hur dem rör sig i takt med målandet/musiken/passionen. Lovely! Dottern Zooey, spelas av Kiara Glasco, är också riktigt bra och smart i sin roll. Glasco kunde agera bra med kameran men ändå behålla sin naturlighet. Frun Astrid, Shiri Appleby, är lika bra i sin roll även hon. Jag har lite problem med mannen Ray som vill flytta tillbaka i huset. Ray spelas av Pruitt Taylor Vince som brukar spela udda karaktärer i filmer och serier och vanligtvis brukar jag tycka att han gör intressanta roller men här var han lite för återhållsam för min smak. Och gör så dumma saker emellanåt, hade problem med hans lågmälda beteende antar jag. Han ska verka farlig men jag uppfattade honom tyvärr inte som så farlig. Den biten plus att manuset kanske inte har den fylligaste handlingen emellanåt drar ner betyget på filmen. Men jag uppskattar det konstnärliga och Embrys samt Glascos rolltolkningar otroligt mycket så det är ok. Och soundtracket är svängigt praktfull hårdrock all the way. Man ska nog se filmen mer som ett konstverk än som en skräckfilm egentligen. Ett våldsamt vackert konstverk.
Något för er som gillar hårdrock, Sean Byrnes stil, Ethan Embry och mörka krafter. Kan varmt rekommendera den.
4 hårdrockskonstnärer av 5
Fear Not The Dark 