skräckantologi | Fear Not The Dark

Arkiv för skräckantologi

Campfire Tales

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags skräckantologi, Vandringssägen, vandringssägner on 2 augusti, 2020 by fearnotthedark

Skräckantologi från 1997. Ett gäng tonåringar sitter runt elden i skogen och underhåller varann med läskiga historier men den läskigaste historien är nog den de ännu inte vet om..

Handling Imdb: ”A group of teens entertain themselves by telling an anthology of famous urban legends with a modern twist; including make-out-point, monsters, psychopaths, and ghosts.”

En mysskräckis fylld av moderna vandringssägner, bra skådisar och snygg produktion. Och med en intressant välgjord twist i slutet som man inte kunnat ana, faktiskt. Blev glatt överraskad allt eftersom antologin berättades, en välskriven liten film som nog borde fått mer cred och uppmärksamhet. Historierna är rätt mysskräckiga i stort men en historia, ”People can lick too”, var ordentligt äckelskrämmande tyckte jag. Den skakade om mig så pass att jag knappt pallade att titta 😀 En alltför vågad/provokativ berättelse för mig men ja, läskig var den ju. Så den var effektiv. Men huga, skrämde mig från vettet 😀 Resterande storys var lite mer klassiska. I stort en underskattad och bra skräckantologi som jag kan rekommendera, speciellt till en sådan här regnig söndag, med gott tilltugg och en mysig filt.

Något för dig som diggar mysskräck och vandringssägner. Klart sevärd.

6 lägereldar av 10

13 svarta sagor om ond bråd död – en skräckantologi

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags bodyhorror, Oldstyle, skräckantologi, Splatter, svensk skräcklitteratur, Swedish Zombie on 28 augusti, 2017 by fearnotthedark

Svensk skräcklitteratur från 2017. En samling skräcknoveller från tiden då videoband, splatter och freestyles var coolt! Retroskräck i sitt esse! Utgivet av Swedish Zombie innehållandes bl.a. mästarna Johannes Pinter, Helena Dahlgren och Jens Daniel Burman!

Handling: ”Kannibalchock! Blodshämnd! Lustmord! Videovåld!
Den här novellantologin bjuder på en rejäl dos skön retroskräck inspirerad av skräckfilmer från tiden då videokassetter och movieboxar räknades som högteknologi. Här möter du 13 kvinnor som på olika sätt tar sig an, drabbas av eller själva utövar mänsklig ondska.
Innehåll:
Under huden av Helena Dahlgren
Kött av Jens Daniel Burman
Hotellet av Cia Sigesgård
Avväpnandet av Sofia Albertsson
Plumpudding av Peter Erik Du Rietz
Konsten att niga fint av Katarina Emgård
Uppstopparen av Love Kölle
Hallonfingrar av Lova Lovén
Efterfesten av Hans Olsson
Sju sorters kakor av Camilla Linde
Ett hemskt sätt att dö av Johan Ring
Skadedjursbekämparen av Ida Tellestedt
Rewind Tours av Johannes Pinter ”

Ja det här var banne mig en bok som verkligen var en BOK! 😀 Underbart saftigt skrämmande noveller kring en tid då bodyhorror var grejen, en tid runt 70-80tal fram till 90tal skulle jag säga. Och att ha kvinnliga huvudkaraktärer är också supercoolt. Välskrivna smaskigheter med lagom dos kött! De novellerna jag tyckte stod ut som extra smarta och finurligt spännande var ”Under Huden” av Helena Dahlgren, ”Kött” av Jens Daniel Burman, ”Avväpnandet” av Sofia Albertsson, ”Hallonfingrar” av Lova Lovén och ”Rewind Tours” av Johannes Pinter. Just de två första och den sista var noveller som lämnade mig riktigt hänförd faktiskt! Stor wow-faktor på dem! Jag vill nästan att det ska utvecklas till hela nya romaner faktiskt, just dem tre 😉

Jag är glad att se svensk skräcklitteratur gå framåt och utvecklas så pass bra som i den här boken. Folk kan verkligen skrämmas på riktigt, även i Sverige. Tack vare speciella ordval, nya typer av scenarion och otippade huvudpersoner. Man har lyckats återskapa den känslan man hade den första gången jag hyrde en skräckfilm i videobutiken och satt där ihoptryckt i soffan med filten halvt över ansiktet när man ser den onda dockan springa runt med kniv eller en maskerad man smyga runt scouter vid stranden. Den ilande känslan, den första spänningen, den första kärleken till skräckfilm som uppstod. Den hittar ni här, i den här boken. Såå, är den läsvärd?? JAA, KÖP DEN NU OCH BÖRJA LÄS, VARFÖR ÄR DU INTE REDAN I BOKHANDELN!! 🙂

En bok för dig som gillar splatter och svensk skräcklitteratur, otroligt läsvärd!

http://www.adlibris.com/se/bok/13-svarta-sagor-om-ond-brad-dod-9789188185372

5 hudar av 5

2 Comments »

Southbound

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags antologi, dödsänglar, demoner, Familj, helvetet, magi, ockult, ockultister, skräckantologi, udda on 17 mars, 2017 by fearnotthedark

Skräckfilmsantologi från 2015. Fem olika sällskap irrar runt en öde motorväg i söderns öken. Dem träffar på sina hemskaste farhågor, mörkaste hemligheter och måste hitta ett sätt ut ur dem.

Handling Imdb: ”Five interlocking tales of terror follow the fates of a group of weary travellers who confront their worst nightmares – and darkest secrets – over one long night on a desolate stretch of desert highway.”

En antologi som förvånade mig med sin sammanlänkning med varann, väl genomtänkt backgroundstory, samt de riktigt coola specialeffekterna. En bra grundhistoria i varje liten berättelse. Vi har ockulta sällskap, dödsänglar, demoner, magi, ökenvandrare och udda barställen. En intressant skara folk och storylines. Cgi:n på vad jag kallar dödsänglarna i öknen är fantastiskt bra och något som bär upp hela antologin i ett nytt ljus faktiskt. Intressant också hur man framgångsrikt blandat olika genrer i en och samma antologi (scifi, skräck, thriller, fantasy) och att det ändå fungerar, det finns en röd tråd så att säga. Och soundtracket är så härligt 80tals-nostalgiskt.

Jag kunde vara utan storyn där en man kör på en tjej med bilen (bilolycka) som han sedan måste försöka rädda på sjukhuset, kändes som en jobbig orgie i äckelsplatter samt att historien var för utdragen utan mycket fyllighet. Men de andra berättelserna var bra. Dödsänglarna var som sagt fantastiska att se i olika formationer. Även det demoniska sällskapet från den sliskiga baren mot slutet, där de kan se sina egna via ett tatuerat öga inuti en formel på handen, hade välgjord cgi och en intressant bakgrund. Men ja, man vill ju alltid veta mer om dessa olika udda varelser som väcker ens nyfikenhet på dessa sätt. Men vi får nöja oss med det som nämns helt enkelt. Och det duger allt bra det med! 😉 Klart en av de bättre skräckfilmerna från senaste året jag sett.

En skräckantologi för dig som gillar det övernaturliga, ockulta och udda. Mycket sevärd!

4 dödsänglar av 5

2 Comments »

Tales of Halloween

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags Halloween, old school-feeling, skräckantologi on 15 januari, 2017 by fearnotthedark

Halloweenskräckis från 2015. En halloweennatt, tio historier som sakta vävs samman i den amerikanska förorten innehållandes slasher-killers, djävulskheter, mördarpumpor och aliens med mera mystiska saker…

Handling Imdb: ”Ten stories are woven together by their shared theme of Halloween night in an American suburb, where ghouls, imps, aliens and axe murderers appear for one night only to terrorize unsuspecting residents.”

Jag vet, det är inte säsong för detta nu.. men låt oss strunta i det och hoppa tillbaka till halloween igen ok 😉 😀 Faktiskt en av de bättre skräckantologier jag sett som dessutom hade en rejäl portion humor i många av berättelserna. Och helt ok skådisar samt cool rekvisita och läcker scenografi. Blev glatt överraskad!

Det var några historier som stod ut lite extra! Djävulsgrannen Mr. Abbadon, spelas av Barry Bostwick, som går ut på ett diaboliskt trick ‘r’ treat-äventyr, hans personlighet och minspel är grymt roliga. He killed it! Slasher-killern som försöker döda en tjej i skogen men som blir avbruten av ett ufo och en trick’r’treating alien (??!!)! En söt liten alien dock 😀 Historien förvandlas där till en hel splatterfest som heter duga! Och den sista historien med mördarpumpor var så härligt old school att jag skrattade nästan hela tiden.. sann humor 😀 Så nog är det här en underbar film att se i halloween-tider, jag kan ju varmt rekommendera den. Satt och skrattade rätt ofta faktiskt. Ren och skär underhållning. Och monstersminket var i gammal stil, splatter á la oldstyle, som det ska vara.

En film för dig som älskar Halloween och svart humor 😉 *jag sitter inte alls här med mitt pumpkin-chai-thé och njuter av halloween-känslan, nej.. 😉 *

4 mördarpumpor av 5

4 Comments »

All Hallows’ Eve 2

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags Halloween, Masker, postapokalyptiskt, psykologiskt, Pumpa, skräckantologi, spöke, uppföljare on 3 november, 2015 by fearnotthedark

Och så kommer All Hallows’ Eve 2 här från 2015. En mystisk pumpkin-man droppar av ett vhs-band vid en kvinnas dörr, hon tittar och blir förfärad. Är det verkligt eller inte? Och kommer hon bli nästa offer?

Handling Imdb: ”A woman finds a VHS tape on her doorstep that shows a series of gruesome tales that could be real. But the true danger is the pumpkin-faced killer that’s using the tape to find his next victim.”

I första filmen var det en ond clown som var the killer och här är det en pumpkin-man. Men grejen är bara att pumpamannen inte alls känns lika läskig som clownen. Så ett minus där. Filmen börjar bra, bättre produktion och bättre skådisar men den tappar på att berättelserna är desto kortare och därför mindre bra. Dem har försökt med mer psykologisk skräck här medan den första fokuserade mer på ren slasher. Och jag kan säga att halloween-genren passar mer med slasher än psykologisk skräck så det funkar inte. När historierna dessutom är kortare så hinner man inte med allt som krävs för att bygga upp en fungerande plot för ren psykologisk skräck. Så allt ebbar ut i ingenting. Massa fler minus där. Inga riktiga monster heller, några välgjorda masker här och där men inget så effektfullt som i ettan.

Däremot är den sista historien ”Alexia” med den döda flickan som kommer tillbaka rätt läskig. Den var det kvalité i. Påminner om Grudge och The Ring men bra gjord ändå tyckte jag. Så ett plus där. Och den andra historien som kallades ”The last Halloween” bar klara influenser av postapokalyptiskt vilket gjorde det hela mer intressant. Tredje historien ”The offering” hade varit en bra egen film men gjorde sig inte bra i kort format, man hann inte komma in i historien alls. Och jag hade velat se besten lite iaf but no.. No beastie. Lite plus där men minusen är desto fler.

Återigen är det små historier som binds ihop av en större historia. Men det faktum att det var fler små historier och kortare gör att tiden inte finns att utveckla karaktärer, bry sig om dem eller att bygga upp den stämning dem verkar ha varit ute efter. Så i sammanfattning får hela filmen ett: njaa. Mindre medelbetyg och den är knappt sevärd enligt mig men småintressant på sina ställen. Se den om du verkligen inte har något annat att se.

2 pumpor av 5

All Hallows’ Eve

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags Blod, Clown, Halloween, ockultister, seriemördare, skräckantologi, utomjording on 2 november, 2015 by fearnotthedark

En barnvakt, två barn, ett upphittat vhs-band med en ond clown i och det är All Hallows’ Eve! Klassiskt recept och dem ror hem det relativt ok. En hyfsad skräckis med halloween-tema från 2013.

Handling Imdb: ”While watching two children on Halloween night, a babysitter finds an old VHS tape in the kids’ trick or treat bag. The tape features three tales of terror, all linked together by a murderous clown. As the night goes on strange things begin to occur in the house. It isn’t long before the babysitter learns the horrifying truth… the maniacal clown is slowly working his way into her reality. ”

I och med att jag jobbat mycket i förra veckan samt förberedde inför halloweenfest och dylikt så hann jag inte med spooky-week, därav förlänger jag härmed Halloween-helgen hela denna veckan istället och hoppas ni gillar denna idé lika mycket som jag 😛 Så förbered er på ny skräck med halloween-tema hela veckan ut!

Så tillbaka till filmen. Man kan säga att det är en skräck-antologi här, små historier binds ihop av en stor. Och vi tar det braiga först. Mycket oldschool-effekter används och det tycker vi mycket om! Samt att det är varierade monster i filmen: ockultister, utomjording, clown och seriemördare. Och det ser bra ut. På ett acceptabelt sätt, inte toppenbra men jag köper det. Men clownen är skrämmande på riktigt tyckte jag, speciellt i scenen mot slutet som fick det att krypa till lite i huden på mig 😀 Och det är inte fy skam!

Det dåliga då. Skådisarna är inte på topp utan känns väldigt poserande och nybörjar-aktiga. Några gör ett ok jobb, andra mindre ok. Det är det som drar ner betyget. Plus att berättandet är lite rörigt emellanåt och snuddar på b-film hela tiden på ett negativt sätt. Men i stort skulle jag ändå säga att det är en helt ok halloween-skräckis som ändå är klart sevärd, speciellt för dig som gillar clowner 😀 Så ta fram pumpa-marmeladen, bre på rostbrödet, puttra igång pumpa-théet igen och kolla in den här rullen för Halloween är inte över än! Not until I say so! 😉

3 clowner av 5

4 Comments »

Edgar Allan Poe’s Sagor från de döda (Histoires extraordinaires)

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags 60-tal, Edgar Allan Poe, Frankrike, Histoires extraordinaires, skräckantologi, skräckdrama on 18 augusti, 2015 by fearnotthedark

Jomensåatte.. En speciell skräckantologi från 1968 med tre filmer baserade på Poe-berättelser. Spridda skurar här. Första filmen är bra enligt mig, den andra är knappt ok men den tredje är hemsk. Vi går in på varför senare. But first handlingen.

Handling Imdb: ” ”Metzengerstein”: the bored and corrupt medieval countess Frederica spends her futile life in orgies and cruelties. When she moves with her friends to one of her castles nearby the lands of her poor cousin Baron Wilhelm, she desires him but is not corresponded. When one of her minions burns the stable, Wilhelm dies trying to rescues his stallion and Federica is haunted by her lost cousin.

”William Wilson”: the sadistic and cruel soldier of the Austrian army William Wilson confesses to a priest the cruelties he committed along his sinful life and the participation of his double also called William Wilson in specific moments of his dreadful life.

”Toby Dammit”: the cynical alcoholic and decadent English actor Toby Dammit travels to Rome to make a Catholic Western, but only interested in receiving the Ferrari promised by the production. ”

För det första så är talspråket franska här. Det gillar vi. Och första historien ”Metzengerstein” är både underhållande och har en historia men med vissa brister. Jane Fonda spelar grevinnan som svassar runt i olika spektakulära rätt avslöjande kläder, har orgier och kärar ner sig i sin kusin. Kusinen spelas av Jane Fondas riktiga bror Peter Fonda så den biten är något creepy. Men dem gör det bra och har iaf inga intima scener i filmen tack gud. Men bra historia, vackra kläder och bra skådespel om än något segt i vissa partier. Kul detalj är att Jane Fondas karaktär ofta ropar på sin stackars betjänt: ”Hugues Hugues!!” Och det låter otroligt kul, uttalas ”Yyyyyyg Yyyygg!!” 😀 Så eh, det hade varit min slogan för den berättelsen nästan 😛 Skämt åsido 😉 I stort, bra story där alltså.

Andra filmen ”William Wilson” följer en helt ok historia också men är väldigt utdragen i sina partier och blir rörig emellanåt. Men återigen vacker i sin utformning men seg dramaturgi. Brigitte Bardot lyser upp filmen i sina scener dock. Stark rolltolkning.

Tredje filmen regisseras av Federico Fellini och är rörig upphöjt i 100. Man kastas in i olika surrealistiska scener och har svårt att hålla koll på vad som är fantasi och verklighet. Nu var det nog meningen men det måste fortfarande finnas en röd tråd. Den röda tråden glöms bort då de röriga fantasiscenerna och onödiga detaljerna tar för lång tid. Allt går såååå långsamt emellanåt och det drar ner fokuset på storyn. Men i visst, i vissa partier ser det bra ut.

I stort så har man lagt alldeles för mycket fokus på utseende och mindre på arbetet från historia till stora duken plus att skådespeleriet inte är på topp någonstans tyvärr. Men i första historien funkar det iaf. Jag vill gilla den mer men det går inte, det är för segt och rörigt Därav ett medelmåttigt betyg här.