Arkiv för Surrealism

In the Mouth of Madness

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 12 maj, 2022 by fearnotthedark

Fantasyskräck från 1994. John Trent fångas in i en skrämmande värld när han upptäcker en speciell författare vid namn Sutter Cane.

Handling Imdb: ”An insurance investigator begins discovering that the impact a horror writer’s books have on his fans is more than inspirational.

John Carpenter regisserar en Lovecraft-historia med Sam Neill och Jürgen Prochnow i huvudrollerna. Kan det bli ett mer säkert recept på en bra skräckfilm? En otrolig historia med så många olika bottnar och symbolik. Sam Neill visar upp ett sådant nyanserat register av känslor med sitt briljanta agerande, en oerhört skicklig skådis, ännu mer så just i den här filmen enligt mig. Och Prochnow passar utmärkt som den skräckinjagande och allvarligt stillsamma Sutter Cane. De fantastiska bokvärldarna är något alldeles särskilt spektakulärt. Olikt annat man ser. Unikt och intressant. Något rörigt emellanåt och vissa saker som inte helt passar ihop i handling. Men i stort ändå en medryckande och grandiös Carpenter-klassiker eller Lovecraft-klassiker, vad man än vill kalla den. Och slutet är det mest unika jag sett i en skräckis på länge. Härligt udda. En film om hur böckernas värld kan fånga in dig i något du inte visste fanns. Eller en film om hur böcker kan göra en upplyst såpass att man snuddar vid galenskap. Allas tolkning äro olika och tur är väl det. Tråkigt vore det annars. En skräck-klassiker som passar fint i ens filmsamling for sure. Mycket sevärd.

Något för den som gillar Lovecraft, Carpenter och fantastik. Rekommenderas varmt.

And also… :

”Do you read Sutter Cane?”

7,5 galna Sam Neills av 10

Daniel Isn’t Real

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 4 november, 2020 by fearnotthedark

Psykologisk skräckfilm från 2019. Luke är med om ett familjetrauma tidigt i livet och uppfinner en låtsasvän, Daniel, för att orka med det som händer. Men Daniel är inte alltid så bra för Luke och är han på riktigt eller ej?

Handlig Imdb: ”A troubled college freshman, Luke, suffers a violent family trauma. He then resurrects his charismatic childhood imaginary friend Daniel to help him cope, not realizing how dangerous Daniel is.

Vi dras in i Lukes huvud och allt som händer där under hans uppväxt samt som ung vuxen. Surrealism blandas med verklighet. Avancerad psykisk problematik blandas med friskt uppvaknande. Denna Daniel färgar Lukes liv, får honom att våga mer, orka mer. Men Daniel förstör också när han visar upp sina mörkare sidor. En psykologisk skräckfilm där man gör rätt det som går fel i ”You should have left” enligt mig.

En fyllig bakgrundshistoria målas upp kring Lukes mor och hennes psykiska problematik. Man fyller i historien om Luke och Daniel, bit för bit i lagom takt, på ett sätt som är spännande, fascinerande och utvecklande. Aldrig en tråkig minut. Mary Stuart Masterson är bra i rollen som modern. Sasha Lane är bra som Lukes kärleksintresse. Patrick Schwarzenegger är riktigt bra som Daniel. Men Miles Robbins som Luke är fenomenalt bra, en roll där han äntligen får göra något annat än komiska biroller. Underbart att se tyckte jag.

Produktionen och känslan i filmen påminner mycket om ”Mandy” men innehållet är klart annorlunda och går mer åt psykologisk skräck än monsterskräck eller det mystiska. Och det funkar. Det funkar otroligt bra. Allt harmoniserar fantastiskt och blir till en mardrömslik skräckillusorisk symbios. Så ja, den gick helt klart hem här kan man ju säga! 😉 Och ja, Patrick Schwarzenegger är son till Arnold Schwarzenegger och Maria Shriver 😀

En film för er som gillar psykologisk skräck och surrealism. Mycket otroligt sevärd, rekommenderas varmt ❤

9 mäktiga svärd av 10

Color Out Of Space

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , on 3 juni, 2020 by fearnotthedark

Scifiskräck från 2019. En meteorit slår ner vid en avlägsen stuga och händelsen får ödesdigra konsekvenser för familjen som bor där och möjligtvis också världen.

Handling Imdb: ”A secluded farm is struck by a strange meteorite which has apocalyptic consequences for the family living there and possibly the world.

Den klassiska Lovecraft-historien har fått nytt liv i form av denna film, regisserad av Richard Stanley som också skrivit bl.a. ”Hardware”. Nicolas Cage är tillbaka i galen roll igen, det har blivit ett kännetecken för honom, speciellt på senare tid i filmer som ”Mandy” och ”Mom & Dad” och han är lika galen här. För mig var han snäppet bättre i ”Mandy” för det blir något för uppstyltat känner jag emellanåt i ”Color out of space”, för poserat och tillgjort. Men scenografin är helt otrolig samt monstersminket. Jag ser influenser från ”The Thing” och ”Mandy”. Många nya skräckfilmer tar inspiration från 70- och 80tals-skräckfilmer och det glädjer mig då just det var en stortid inom skräck. Och det är just monstersminket och scenografin som står ut här. Mer än skådespelarinsatser. Men dottern Lavinia, som spelas av Madeleine Arthur, briljerar med sin talang. Joely Richardson gör modern Theresa riktigt bra också. Cage är dock bristande enligt mig. Och historien är lite för tunn och rörig. Man har lagt mer tid på estetiken än på att utveckla historien. Men introt och slutet binder ihop filmen bra och är det bästa. Partiet emellan är rörigt, tunt, osammanhängande men snyggt. Fortfarande en klart sevärd film som jag ändå tyckte var bra. Filmen ger dock en splittrad upplevelse då man vill att den ska bli ännu lite bättre.

Något för er som gillar scifiskräck och Cage. Sevärd men ville ha mer ut av filmen.

6 mystiska rosa meteoriter av 10

The Lighthouse

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 22 januari, 2020 by fearnotthedark

Skräckdramafilm från 2019. Två män försöker hålla sig fokuserade under allt mer märkliga omständigheter medan de jobbar i en fyr på en mystisk ö under 1890-talet.

Handling Imdb: ”Two lighthouse keepers try to maintain their sanity while living on a remote and mysterious New England island in the 1890s.

För det första så ser filmen otroligt snygg ut. Det är svartvitt. Det är mycket skummande, vackra hav och så den mystiska fyren med alla sina vrår och kanter. För det andra gör Willem Dafoe och Robert Pattinson ordentligt intressanta och starka rolltolkningar. Manuset är fyllt av spännande vändningar och otippade incidenter, allt med undertonen av ett obehagligt vemod. Snyggt, fylligt och starkt. En surrealism genomsyrar berättelsen och jag kommer på mig själv med att undra emellanåt vad som är verkligt och inte. Men det är ju det som också är charmen och mystiken i filmen. Att inte alltid kunna gissa vad som kommer hända härnäst och om det som nyss hänt in fact har hänt. Detta med havsvarelser har alltid fascinerat mig så det glädjer mig hur de utvecklade den biten här. En blandning av det övernaturliga, svart humor, skräck, drama, fantasy som harmoniserar utmärkt med varandra. Jag har väldigt få klagomål. Den var mycket sevärd.

Något för er som gillar konstfilm och psykologisk skräck. Kan klart rekommendera den.

7 dimmiga fyrar av 10

 

Holidays

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , , , , on 27 september, 2019 by fearnotthedark

Skräckantologi från 2016 med holiday-tema. Högtider som Påsk, Halloween, Alla hjärtans dag ur en mörkare och mer skrämmande synvinkel.

Handling Imdb: ”HOLIDAYS is an anthology feature film that puts a uniquely dark and original spin on some of the most iconic and beloved holidays of all time by challenging our folklore, traditions and assumptions.”

Unik liten samling av mörka historier av bl.a. Kevin Smith som förvånade mig. Ett par av historierna är lite för out there eller intetsägande kunde jag tycka men det mesta upplevde jag som helt absurt och fullständigt helknasigt….och därav också otroligt underhållande! 😀 En viss påskhare var…quite different kan man ju lugnt säga! Skrämmande och äcklig men ändå rätt fascinerande samtidigt 😀 Unika tolkningar på vissa högtider. Halloween-episoden tog en helt skruvad och bra vändning som jag inte hade väntat mig faktiskt, men så var ju den historien i regi av Mr Kevin Smith, och ja han är ju känd för att vara lite speciell (Vi har alla sett ”Tusk” till exempel 😉 )! Men jag tror att min favorit nog måste vara antingen ”Valentine’s day” eller ”Easter”, får bli delad förstaplats där! Glatt överraskad då jag inte ens sett trailer på denna, bara läst en vag beskrivning av handlingen. Den levererade ren och skär underhållning och passar de som gillar det udda och absurda skulle jag säga. Kul!

En antologi för dig som gillar det udda och inte så klassiska. Mycket sevärd 🙂

4 klart speciella EasterBunnys av 5

 

Mandy

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 28 november, 2018 by fearnotthedark

Surrealistisk skräckfilm från 2018. Ett pars lyckliga liv i skogen förstörs av en hippie-sekt och deras demoniska medhjälpare. En hämnd måste drivas in för de hemska dåd som begås.

Handling Imdb: ”The enchanted lives of a couple in a secluded forest are brutally shattered by a nightmarish hippie cult and their demon-biker henchmen, propelling a man into a spiraling, surreal rampage of vengeance. 

Glöm hur en film brukar se ut. Glöm hur en handling brukar byggas upp. Glöm hur en huvudkaraktär borde bete sig. Glöm vad du tror gömmer sig i skogen. För här kommer ”Mandy”. Olikt allt annat man någonsin sett. På ett bra sätt. Men oj, vilken psykadelisk tripp det var!

Det börjar med den här hippiesekten som kidnappar tjejen Mandy från paret i skogen. Huvudledaren är övertygad om att hon har ett syfte för deras framgång. Färgstarka visioner och drömmar klingar fel med ledarens förhoppningar och Mandy råkar illa ut. Mandys pojkvän Red börjar sin hämnd och en lång resa med bl.a. spontana motorsågsfighter i skogen och knarkande porr-tittande monster (??!!) leder fram till ledaren och the ultimate battle! Och jag måste säga att jag inte sett något som liknar detta innan! Psykadeliskt blandat med 80talsfantasy och black metal och kristendom! Reds vapen ser ut som något ur en Dimmu Borgir-video blandat med något ur Sagan om ringen. Mycket annorlunda och otippat. Dialogen är helt absurd även den men åh så underhållande 😀 Linus Roache briljerar som märkligt udda ledaren Jeremiah (they had to pick that name till en kristen ledare 😛 ). Andrea Riseborough lyser som speciella coola Mandy. Men Nicolas Cage tar hem priset i mest galna och utstående skådis här i rollen som toalettskrikande, vapensmidande, hämndtagande, motorsågsbattlande Red Miller 😀 Man skulle kunna se filmen som en varning för sekter. Man skulle kunna se filmen som häftig surrealism och fantasy. Man skulle kunna se filmen som ren arthouse. Eller bara som väldigt underhållande. Upp till var och en. I vilket fall var det en film som klart står ut från allt och vilken fantastisk resa det var! En film att rekommendera 🙂 Because Nicolas Cage! And of course chainsaws… 😀

Något för dig som gillar retro, fantasy, surrealism, arthouse och Nicolas Cage! Klart sevärd! Förbered dig på att bli snurrig dock! 😉

3,8 motorsågsbeväpnade Nicolas Cages av 5

A Cure for Wellness

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 31 maj, 2017 by fearnotthedark

Skräckfantasydrama från 2016. En ambitiös ung affärsman åker till ett mystiskt spa ute i ingenstans för att ta med en kollega som behövs i en viktig affärsuppgörelse. Men han dras istället in i en farlig värld som har lite att göra med välmående och mer att göra med något helt annat…

Handling Imdb: ”An ambitious young executive is sent to retrieve his company’s CEO from an idyllic but mysterious ”wellness center” at a remote location in the Swiss Alps, but soon suspects that the spa’s treatments are not what they seem.

Jag hade låga förväntningar på denna då nya filmer i skräckgenren sällan förvånar mig längre. Men denna var annorlunda, blandningen av skräck/fantasy/drama funkar bra verkligen och kompletterar varandra. En lång film, 2h och 26 min men jag såg faktiskt varje minut. Då är det kvalité.

Dane Dehaan (från filmerna ”Life after Beth”, ”Lawless” bl.a.), huvudrollen Lockhart, ger en mycket bra bild av en ung affärsman som är ivrig att nå högre men som faller när han tänker på sin förlorade familj och fångas in i det farliga spa-institutets surrealistiska sfär. Han har en något otydlig röst men det funkar bra ändå när man lyssnar noggrant. Jason Isaacs, läkaren Volmer, gör en stark insats som den udda läkaren som tvångsintar Lockhart och behandlar honom på märkliga sätt. Mia Goth spelar den ”speciella flickan” som är den yngsta patienten och Volmers favoritpatient. Tyvärr föll den rollen platt för mig, hon känns som ännu en Mia Wasikowska med sitt uttryckslösa ansikte och barnsliga utseende. Hon gav inga nyanser i uttryck någonstans enligt mig. Men kanske hon gör en Anya Taylor-Joy (som jag ogillade i ”Morgan” men som var bättre i ”Split”) och överraskar mig i framtiden, vem vet. Just i denna filmen var hon otillräcklig och det var synd i en annars fantastisk film. Kul dock med en svensk skådis i biroll som svensk patient: Tomas Norström från ”Pistvakt” och ”Jägarna”! En annan birollskådis som gjorde bra ifrån sig var Celia Imrie som historiajunkien Victoria Watkins som verkar vara Lockharts enda vän på institutet.

Historien är egen, fantasifull och spännande. Men den har sina partier som inte riktigt passar in tycker jag. Som när en vakt plötsligt börjar masturbera när en sköterska plötsligt kommer in och blottar sina bröst, onödig och märklig scen 😀 Den har sin funktion på ett sätt men jag tycker dem borde ha lagt in något helt annat där, att hans distraktion är något annat för jisses, det var inte vackert kan jag säga 😀 En av få scener som inte var vackra i filmen. Sedan är det fantasi-scenerna av flickan Hannah, Mia Goth, där hon ligger naken med ålar i ett badkar med läppstift.. och jag undrar lite varför det var nödvändigt att klä av en så tanig barn-liknande flicka och göra det till en sexuell scen, blev lite för awkward för mig… Men ja, själva grundhistorien om ägaren till institutet tar ju en sjuk vändning mot slutet så syftet med scenerna har väl sin funktion och hintar på slutet får jag anta. Men i övrigt är det mest vackra, stillsamma scener blandat med skräckinjagande inslag som harmoniserar bra med det surrealistiska temat. Och jag gillar ålarna i andra scener, som i tanken eller i droppet och på grinden m.m.

Jag känner också att filmen bär med sig flera budskap. Och jag ska försöka gå in på det utan att spoila något. Det främsta budskapet kände jag var att det måste finnas sjukdom för att hitta botemedel. Och sjukdom ger fler jobb till alla inom vården, jobb de behöver för att kunna sätta mat på bordet. Sjukdom fungerar också som en distraktion, så länge du är sjuk lägger du inte märke till vad som händer i övrigt, du vill bara bli frisk igen och du gör allt för detta. Där blir sjukdom ett villkor för att kunna genomföra saker folk annars inte hade velat göra. Lite filosofiska tankar där som cirkulerade i huvudet medan jag såg filmen. Och säkerligen finns det fler budskap, men det lämnar jag till er att upptäcka istället.

I stort en fascinerande surrealistisk resa med en ton av psykologisk skräck som förvånar och förgyller. För er som gillar surrealistisk fantasy och psykologisk skräck. Kan varmt rekommenderas.

4 ålar av 5

 

La Belle et La Bête (Skönheten och Odjuret)

Posted in Thriller/Scifi/Fantasyfilm with tags , , , , , , on 16 oktober, 2016 by fearnotthedark

bellebetepost

Sagofantasyskräck från 2014. Baserat på den klassiska historien om Skönheten och Odjuret när Belle får känslor för det odjur som håller henne fången.

Handling Imdb: ”An unexpected romance blooms after the the youngest daughter of a merchant who has fallen on hard times offers herself to the mysterious beast to which her father has become indebted.

Tredje filmen i vår skräcktober-månad blir denna fantasyskräckfilm som jag fyndade på helgens scifimässa i Helsingborg. Utomordentligt vacker film måste jag säga. Temat är fantasy vad gäller varelser, det övernaturliga och vissa miljöer, annars är temat 1800-tal samt en del gotiska skräck-element. Filmen följer inte helt den klassiska sagan, vilket stör mig emellanåt. Men det är svårt för jag jämför den med den animerade Skönheten & Odjuret med svenska röster från 1991. 90tals-versionen är ju barnvänlig, fylld av humor med dem levande möblerna och verktygen m.m. Medan denna franska version är mer verklig med mer komplexa intriger och dialoger. Så jag skulle säga att det är två helt olika filmvärldar, men baserat på samma historia. På gott och ont. Jag föredrar den animerade versionen jag såg som liten, för att den hade en viss glimt i ögat, mycket humor och snällare relation mellan Odjuret och Belle. Denna film är mer rå med elaka handlingar och utan någon humor tyvärr.

Trots den råa, ondskefulla tonen är det ändå mycket vackert i filmen, rent utseendemässigt. Slottet, skogen, växtligheten, djuren och blommorna. Klänningarna, dekoren och det lockigt böljande håret. Utöver det så spelar både Vincent Cassel och Léa Seydoux sina roller mycket bra. Cgi:n fungerar bra även den. Man har enbart lagt en cgi-effekt just över Cassels ansikte så att han mer ska likna ett odjur, det ÄR alltså han som går runt i kläderna och håret där. Enbart ansiktet är justerat, vilket ger en mer realistisk känsla. Andra cgi-effekter funkar bra också i och med att själva historien ändå tar plats i en fantasy-värld så det blandas in fint.

Men slutet är tillfredsställande och själva paketeringen filmen kommer i (utseendet) är vacker, något bristande innehåll i dramaturgin dock.  Den är rörig, elak och till viss del malplacerad. Man vill få in för mycket historia i en och samma film. Så manuset kunde varit enklare uppbyggt. I stort är det dock en sevärd vuxenversion av Skönheten och Odjuret och fagert även med det franska språkets smekande dialekt. För dig som gillar sagor, fantasy och en råare ton.

3,5 Belles av 5

labelleetlabete

vc

be

gif

gif2

bel

belle

gif4

gif3

la-belle-et-la-bete-image

bee

lbelb-sin-3

kinopoisk.ru

Goddess of Love

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 22 maj, 2016 by fearnotthedark

gol

Skräckdrama från 2015. En mentalt instabil kvinna förlorar vettet när en man lämnar henne för en annan. Men stämmer det eller vad har egentligen hänt?

Handling Imdb: ”A mentally unstable woman begins a volatile descent into madness when she suspects her lover has left her for another woman. ”

En psykologiskt intressant resa med surrealistiska element i en ung kvinnas mardröms-psyke. Huvudrollsinnehaverskan, Alexis Kendra, gör sin roll som ångestfyllda & arga strippan Venus riktigt bra. En arg och instabil kärleksgudinna. Det var både en intressant och läskig upplevelse. Skräcken är alltid närvarande i filmen på ett krypande sätt. Det jag tycker om med Venus är att trots instabiliteten är hon väldigt stark och låter sig inte hunsas med. Hon kan fysiskt försvara sig mot folk och klarar sig fint. Och med tanke på pratet innan om dagens svaga kvinnliga huvudroller så har vi här ett exempel på hur man gör rätt: en kvinna som både är färgstarkt kraftfull i sin emotionella rolltolkning samt ser bra ut på duken. Och förmodligen tycker jag hon ser bra ut mycket pga att hon är så bra i sin roll.

Övriga roller spelas mycket bra också och produktionen är bra. Något rörigt manus och förutsägbart slut men i stort ändå en intressant & annorlunda skräckdramatisk film. Något för dig som vill ha mycket drama i kärleksväg fast med en touch av skräck.

3,5 kärleksgudinnor av 5

gol1

gol22

gol222

gol2

gol3

gol44

gol4

 

Horsehead

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 6 juni, 2015 by fearnotthedark

Horseheadcover

Franska regissören Romain Basset presenterar en vacker surrealistisk drömvärld med gotiska influenser och visuella metaforer. Fantastiskt inspirerande med riktig kvalité inom skräck för en gång skull.

Handling Imdb: ”Since her childhood, Jessica has been haunted by recurrent nightmares whose meaning escapes her. This peculiarity has led her to study the psychophysiology of dreams and to follow a therapy with Sean, her mentor and boyfriend, to try and understand the origin of her nightmares. Following the death of her maternal grandmother she hardly knew, Jessica reluctantly returns to the family home. She doesn’t get along with her mother very well and is not looking forward to seeing her again. Upon her arrival, Jessica discovers that her late grandmother is lying in the adjoining room to her own during the wake. After a rough first night made restless by a strange nightmare in which she meets her dead grandmother, Jessica suddenly becomes ill. Stuck in bed with a high fever, the young woman decides to use her lethargic state to try out lucid dreaming. In order to do so, and on Sean’s advice, Jessica breathes a little bit of ether whenever she needs to sink deeper into the other world to try and take control of her nightmares. Jessica then begins to wander in a nightmarish world inhabited by twisted versions of her family members. She gradually improves her skills as a lucid dreamer and investigates to solve the mystery that gnaws her and haunts the family home…  ”

Scenografin är riktigt vacker och varje scen är som ett välkomponerat fotografi. Spänningen är lika härligt stigande som filmen är snygg. Lilly-Fleur Pointeaux som spelar huvudrollen Jessica är lysande i rollen. Hon är lika begåvad som hon är vacker. Influenser från bl.a. Dario Argento, brittisk gotik och fransk avantgardism synes här och där utan att kännas som kopiering. Psykologi kring drömtydning vävs skickligt in i historiens händelseförlopp utan att kännas för mycket. Jag tycker om att man får lära sig mer kring drömtydning och hur man skulle kunna hjälpa drömmarna på traven för att ta reda på saker man vill veta. Inte för att det i verkliga syften skulle fungera men intressanta metoder ändå. Hästen stod tydligen för döden eller moder eller både och. Jag som drömmer mycket och ofta kommer ihåg allt jag drömmer och därför var dessa drömfakta ypperligt intressanta 🙂 Får väl se om jag drömmer ännu märkligare efter den här filmen då 😉

Även om några influenser är från kända håll så är det hela sammansatt till en unik ny film som fick mig att le ett varmt leende i slutet av filmen 🙂 Nackdelar ska vi gå in på lite också. Jag var förberedd på en fransktalande film men alla talar brittiska. Det kändes lite malplacerat i och med att hela världen, stämningen, människorna kändes franska och från fransk kultur. Men det var bara distraherande i början, sen vande jag mig. Sedan var det en del av slutet som känns olöst, en bit jag ville ha svar på som aldrig kom. Men slutet funkar ändå trots detta. Men det drar ner betyget lite från vad som annars kunde varit en fullpoängare.

I helhet är detta en surrealistisk drömresa med psykologiska och gotiska undertoner för de som gillar udda & vackra filmer 🙂 Och jag rekommenderar den varmt 🙂 Från 2014.

”Follow the wolf, not the horse”

4,5 hästhuvuden av 5

Horseheadje

horseheaddream

Horseheadwolf

horsehed

Horsehead-Still

Horseheadstilll