svartsjuka | Fear Not The Dark

Arkiv för svartsjuka

Begär – mörk kärlek av Helen Lindholm

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags lust, nätdejting, seriemördare, svartsjuka, svensk skräcklitteratur, Visto Förlag on 27 maj, 2018 by fearnotthedark

Svensk skräcklitteratur från 2016. Carl som varit den eviga ungkarlen som aldrig blir kär blir till slut kär..och sviken och tar ut sin vrede på alla kvinnor han möter därefter i jakten på att möta Maria igen..

Handling baksidan: ”Carl är en framgångsrik medelålders man, snygg och charmig. Han är den eviga ungkarlen som aldrig varit kär. På nätet träffar han massor av kvinnor men är endast ute efter sex. Tills han träffar den vackra, mystiska Maria och blir huvudlöst förälskad. Men hon sviker honom och han blir bitter och rasande. I jakten på Maria och på hämnd kommer han att ta ut det raseriet på alla kvinnor som kommer i hans väg.”

Från italiensk hårdkokt snygg Argento-film till svensk ruggig skräcklitteratur! Lite läskig semesterläsning!

En svensk ”Maniac”-historia (syftar till filmen ”Maniac”) med en fyndig plot-twist skulle jag säga. Historien börjar intressant med ritualerna kring nätdejting och de olika förväntningarna versus upplevelserna därikring. Den fortsätter sedan med den nyblommande förälskelsen för mystiskt annorlunda Maria. Hon som hade kunnat göra ungkarlen till en förändrad monogam man. Och sedan sveket från Maria där allt blir väsentligt mycket mörkare. Språket och tonen förändras och allt blir mer svart och våldsamt. Rejält läskigt faktiskt. Och framåt slutet kommer en väldigt oväntad vändning i historien, en välkommen vändning. En vändning jag gillade.

Jag gillar början och slutet men mitten känns lite ytlig och ofokuserad. Jag hade velat ha mer djup i karaktären Carl. Varför agerar han som han gör? Varför njuter han av våldet? Hur var hans barndom? Det beskrivs mest vad han gör och inte så mycket varför han gör det. Och det är där spänningen brister emellanåt för mig. Jag vill alltid veta ”varför” vid någon punkt i berättelsen och då gärna mer detaljerat. Och så har jag svårt för när för mycket svordomar används. Jag kan tycka det blir mer spännande med en lång beskrivning av en handling och kanske bara låta sista meningen innehålla några få svordomar, så blir det mer effektivt. Men det handlar förmodligen bara om personlig smak där. Historien är ändå i stort intressant och har klar potential tycker jag.

Något för dig som gillar svensk skräcklitteratur och seriemördare. Läsvärd!

3 kontaktannonser av 5

The Bye Bye Man

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags Övernaturligt, Mord, svartsjuka, ungdomar, vänskap on 20 maj, 2017 by fearnotthedark

Skräckthriller från 2017. Tre vänner råkar komma i kontakt med en mystisk figur kallad the bye bye man och antalet döda bara ökar och ökar som följd.

Handling Imdb: ”Three friends stumble upon the horrific origins of a mysterious figure they discover is the root cause of the evil behind unspeakable acts.”

En ny skräckfilm alltså. Vi har jumpscares, vi har en lite mer känd skådis (Carrie-Anne Moss) i en biroll (samt stackars Doug Jones i rollen som bye bye-mannen, han förtjänar bättre roller), en ond figur som råkar tillkallas vid en seans, folk som blir allt sjukare och dör runtom och polisen förstår inte varför ondskan inte kommer från en vanlig person av kött och blod. Japp, det vanliga receptet på en skräckis i dagens filmklimat där man hellre tar till kul cgi än ett bra manus. Och ja, det är ointressant och platt och krystat alltihop. Ingen magi what so ever i något här, allt är platt. Men den funkade när jag behövde titta på något iq-befriat och lättsmält så om du är ute efter det kan denna film funka. Men inte annars, inte alls annars. And also: vad för namn är The Bye Bye Man?! 😀 Ingen respekt eller rädsla uppstår för någon vid namn The Bye Bye Man, skrattretande till max! Nej, halvdålig cgi, ointressant manus, halvengagerande skådisar och ett dumt namn på en demon. Om du söker något i denna undergenre, se ”Ouija – origin of evil” istället för bättre kvalité. Men om du bara söker ett lättsmält tidsfördriv som inte kräver någon hjärnkapacitet, se denna. Inget jag rekommenderar dock…

2 hemsökta byråer av 5

The Neon Demon

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags avundsjuka, Blod, Fotografi, Mode, Modeindustri, Modell, Mord, svartsjuka on 4 januari, 2017 by fearnotthedark

Mode-skräckfilm från 2016. Blivande modellen Jesse flyttar till L.A. och blir älskad och hatad för sin skönhet. Alla vill vara med henne och vara som henne, till varje pris…

Handling Imdb: ”When aspiring model Jesse moves to Los Angeles, her youth and vitality are devoured by a group of beauty-obsessed women who will take any means necessary to get what she has.”

En skräckfilm som tar plats i en färgstark mode-värld alltså. Sist vi sett så mycket mode i en skräckfilm måste vara i American Psycho. Men American Psycho är en bra mycket bättre film än denna. Dock så har denna film ett och annat intressant trots allt, men lika många skavanker också tyvärr.

Men märk väl, denna till synes oskyldiga skräckfilm innehåller obsceniteter som nekrofili samt kannibalism, så ni vet. Jag var rätt chockad över det själv, för det var inget jag väntade mig alls. Men trots det så har de ändå lyckats göra så att till och med nekrofilin ser bra ut. Ett estetiskt stilrent klimat genomsyrar hela filmen. Därför är det mer idén av de hemska handlingarna som kan uppröra. Mer än det vi faktiskt ser på vita duken, där allt är rätt välmaskerat ändå trots allt.

Snygg produktion: modet, vackra kvinnor och sminket står i fokus. Även om min personliga smak kan tycka att flickorna borde äta mer men ja, modellvärlden är ju hemskt…smal. Bra skådisar förutom en, huvudrollsinnehaverskan Elle Fanning. Hon är ännu en sådan där intetsägande, blankt stirrande, blond och alltför smal sak. Hon säger inte mycket, agerar knappt, hon står mest och tittar och stirrar, säger något litet ibland. Tråkig skådis tycker jag. Resten av skådisarna levererar. Jena Malone, Abbey Lee, Bella Heathcote gör alla fantastiskt läskiga porträtt av hänsynslösa damer inom modevärldens do-or-die-industri. Där har vi toppen agerande. Keanu Reeves har en liten biroll som dryg hyresvärd, tyvärr usel rolltolkning.

Manuset är enkelt och alltför utdraget. Många scener är så långa att jag nästan hinner städa igenom lägenheten innan den är slut. Och många scener går ut på en massa stirrande, tittande, funderande. Något tröttsamt i längden. De hade vunnit mer på att korta ner scenerna och göra om en tvåtimmarsfilm till en effektiv timme och tjugo minuter. Denna berättelse kan handla om många saker. Antingen så kan det handla om hur svårt en ensam, nyinflyttad, ung, snygg tjej har det att lyckas i modevärlden där alla nästan dödar för att vara först. Det kan också handla om hur vårt skönhetsideal blir allt mer absurt och omänskligt, nästan löjligt. Att hur du ser ut betyder mer än hur du är som människa. Personligen tror jag mest att det kan vara en enda lång audition-tape för Elle Fannings potentiella modell-karriär. Agera kan hon inte men modell kan hon nog bli. Hon är lång, slank, långhårig och ser ut som ett blankt papper i ansiktet. Perfekt för en modell-karriär men inte för en skådis. Så modell: ja , men skådis: nej. Anya Taylor-Joy borde tänka i samma bana…

Så en film för dig som älskar mode, långsamma scener med väldigt lite action och en del vulgaritet. Den var intressant ur en del synvinklar men inte riktigt i min smak. De fick dock till några coola bilder.

3 blodiga ögon av 5