Arkiv för vänskap

Husdjuret av Camilla Grebe

Posted in Deckare/Thriller-litteratur with tags , , , , , , , , , , on 31 maj, 2023 by fearnotthedark

Deckare från 2017 av Camilla Grebe. Äntligen läser jag böcker igen ❤ Och för att påminna så är min blogg mestadels skräck, men innehåller även närliggande genrer som involverar spänning. Så en och annan deckare kommer att dyka upp här då och då. Och denna deckare har skräck-element, därav att den var desto mer intressant också. Jag har ofta ett behov av något mer specifikt i det jag läser än bara en slätstruken deckare. Och denna hade just det. Den fångade in mig och höll mig kvar. Tack var det där speciella.

Handling Adlibris:

”En roman om ett fruktansvärt brott, om de människor som begick det och de som löser det.

Malin är den unga kvinnliga polisen som har hela sitt liv prydligt utstakat.

Hanne är profileraren med minnesförlust som fruktar sin framtid.

Jake är pojken som bär på en onämnbar hemlighet.

Alla förs de samman av ett brutalt mord i ett gammalt stenröse i den sörmländska byn Ormberg under några kalla vinterveckor. Jakten på mördaren blir inte bara farlig, den förändrar också i grunden deras existens. Sanningen har, som så ofta, ett högt pris.”

Jag var i Göteborg på en dagsvisit och gick runt inne i Pocket Shop vid Göteborgs centralstation och totalt förlorade mig i böcker igen. Jag läste flera baksidor på flera böcker och en speciell bok fångade in mig direkt, ”Välkommen till Evigheten” av Camilla Grebe. Omslaget var en kvinna i vit blodig spetsklänning hållandes en blodig kniv och historien handlade om en hemmafru som stod anklagad för sin mans mord och polisen börjar utreda vad som egentligen hänt. Jag kommer att recensera den boken också framöver. Behöver mer tid att tänka över den bara. En ordentligt bra berättelse. Den boken fick mig att upptäcka författaren Camilla Grebe och hennes sätt att skriva. Efter ”Välkommen till evigheten” hittade jag hennes bok ”Husdjuret” och historien tilltalade mig. Ett mord sker i litet samhälle. En kvinnlig ung polis utreder det. En profilerare är på något sätt inblandad men har minnesförlust. En pojke bär på en stor hemlighet. Jag blev direkt nyfiken.

Jag fattade direkt tycke för Malin, den unge polisen som kommer till sin hemby och ska utreda ett mord mitt bland alla sina barndomsminnen. Malin är kompetent, logisk men har också en fragil sida som är kopplat till hennes barndom och tonår i lilla Ormberg och det som hände när hon var yngre. Hon är på väg att gifta sig med en man och flytta helt ifrån Ormberg, hon vill lämna bylivet och börja om. Men allt eftersom fallet nystas upp upptäcker också Malin väsentliga saker om sig själv och vad hon egentligen vill.

Den bekymrade och envise Hanne, som är profileraren med minnesförlust hade jag lite svårare för då hon inte alltid framställs som så sympatisk. Men hon är en kvinna i kris som börjar åldras på riktigt och därav tappa minnet. Man kan inte alltid agera sympatiskt då.

Pojken Jake är hjärtat i historien ❤ Denna pojke som innerst inne är en flicka, transperson, och försöker dölja det så desperat till varje pris. Hans familj upplever honom som så svag och bräcklig men en dag bevisar han sitt värde för alla som mobbat honom eller trott så lite om honom. En dag får han äntligen bli hjälten, på flera sätt.

En riktigt mörk och krypande läskig historia vecklas upp långsamt bit för bit och man kan inte alltid ana vad som befinner sig på nästa sida. Därav uppstår en riktigt ihållande spänning hela boken igenom. Välbeskrivna karaktärer man direkt tycker om och vissa inte alls. En historia som både bearbetar samhälleliga problem samt de lögner som kan förstöra mer än vad de skyddar. Vi får möta karaktärernas resonemang kring vänskap, kärlek, lögner, sanning, folktro, opinioner, rasism, empati, lagen, polisen, livet. En god analys av vår samtid samt otroligt intressanta och nyanserade karaktärer. Men också en ruskigt omskakande och nervpirrande typ av skräckhistoria. Högst intressant och insiktsfullt.

En bok för dig som gillar deckare med skräck-element och samhällsanalyser. Klart läsvärt.

7 guldfärgade paljetter av 10

The Pale Blue Eye

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , on 8 januari, 2023 by fearnotthedark

Thrillerskräckis från 2022. En pensionerad detektiv anlitas igen för att lösa ett mord och tar till hjälp en kvicktänkt ung man vid namn Edgar Allan Poe.

Handling Imdb: ”A world-weary detective is hired to investigate the murder of a West Point cadet. Stymied by the cadets’ code of silence, he enlists one of their own to help unravel the case – a young man the world would come to know as Edgar Allan Poe.

Mordgåta, Christian Bale som detektiv, 1800-tal, Edgar Allan Poe som assistent i utredning. Ett recept jag var ombord på direkt när jag såg trailern. Samma dag den kom ut på Netflix såg jag den. Och blev totalt hänförd.

Ett mord sker vid en skola med gott anseende. Polisen kallar in en pensionerad detektiv för att lösa fallet, Augustus Landor. Polisen är skeptisk då Landor har ett rykte om sig att vara en kuf som dricker mycket och förväntar sig inte mycket av honom. Men Landor visar efter ett tag sin kvicktänkthet samt ser en ung student som verkar ovanligt smart och ber honom hjälpa till i fallet, en ung Mr Edgar Allan Poe. Ett nära samarbete kring utredningen börjar och när den är klar blir ingen sig lik igen.

Filmen börjar rätt långsamt och otroligt vackert. Dimmiga skogar, hästvagnar, höga hattar, rockar och 1800-talets övriga fagra detaljer. Christian Bale som Landor visar som alltid sin briljans, här på ett lite mer avmätt sätt. Rynkor och trötthet präglar den plågade Landors estetik i allt han gör, även om han är kvick i sitt jobb. Man har lämnat plats för en annan skådis att skina desto mer, Harry Melling i rollen som unga Edgar Allan Poe. Jag tappade hakan över hur bra han gör rollen som Poe, precis som man har tänkt sig Poe i tal och utförande och intellekt. Ett sant nöje att iaktta Melling brodera upp en sådan nyanserad yngre Poe i den här filmen. Innan mest känd från Harry Potter-filmerna. Och säkert öppnar denna roll dörren för mer liknande mörkare karaktärer. Edgar Allan Poes verk var bland det första gotiska jag läste som liten så Poe har ofta fascinerat mig. Och färgat min smak i mycket. Det makabra och skräckromantiken. Filmen tar dock vändningar som var intressanta och leker runt med kemin mellan Landor och Poe på ett finurligt sätt. Jag åt upp hela filmen likt en utsvulten äter upp en hel tårta på 2 timmar. Jag tyckte så mycket om den. 2 timmar och 8 minuter av gotisk finess. Jag tyckte till och med om slutet, det var riktigt rörande på flera sätt. Ofta faller en film på slutet, men detta slut berikade filmen ännu mer för mig. Jag har svårt att kritisera något alls.

Fantastisk roll-lista med. Christian Bale, Harry Melling, Toby Jones, Gillian Anderson, Lucy Boynton, Robert Duvall m.fl. En stilig uppvisning i 1800tals-glans och fyndighet. En mordgåta med skräck-inslag. Mäktigt.

En film för er som gillar 1800-tal och mordgåtor. Rekommenderas varmt ❤

9 mörka hjärtan av 10

Ruva / Hatching

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 11 december, 2022 by fearnotthedark

Finsk skräckfilm från 2022. En ung gymnast försöker desperat att göra sin mor nöjd och hittar plötsligt ett ägg i skogen som hon beslutar sig för att hålla varm och ruva tills det kläcks och en oväntad mardröm börjar ta form.

Handling Imdb: ”A young gymnast, who tries desperately to please her demanding mother, discovers a strange egg. She hides it and keeps it warm, but when it hatches, what emerges shocks them all.

Den andra filmen jag såg var denna nya finska skräckfilmen Ruva från 2022. Trailern gjorde mig riktigt nyfiken samt skrämd faktiskt så jag var klart tvungen att se denna annorlunda typ av film som lovar mycket. Och lyckas alldeles förträffligt i allt som utlovas. Och mer därtill.

Flickan Tinja är en duktig gymnast. Hennes mor pressar henne att tävla och göra sitt yttersta så till den grad att Tinja tar skada både fysiskt och psykiskt. Men Tinja älskar sin mor och vill så gärna göra sin mor nöjd. Modern har en blogg som målar upp en perfekt och harmonisk familj, vackra bilder och glädjefyllda videoklipp. Men bakom kameran är livet långt från perfekt. Moderns äktenskap knakar i fogarna. Sonen bråkar mycket. Och dottern Tinja pressas alldeles för hårt. En fågel flyger in i deras hem och orsakar kaos en dag. Tinja hittar kort efter ett märkligt ägg i skogen och tar hem det. Hon håller ägget varmt och tar hand om det. Ägget ökar i storlek till makabra proportioner. Tinja får en chock när ägget till slut kläcks. En ny typ av historia tar vid. En historia om Tinja och varelsen från ägget.

Riktigt annorlunda typ av skräckfilm. Riktigt realistiskt och välskrivet. Med otroligt smink, praktiska effekter samt vackert fotografi. En historia som handlar om farorna kring sociala medier versus verklighet. Om en mors komplicerade relation till sin dotter. Psykologisk skräck blandas med samhällskritik och creature feature. I en otroligt bra blandning som får en att häpna, fundera, hänföras. Varje scen är som ett fotografi. Handlingen är spännande och fylld med drama samt tonvis med insikt. Skådisarna är helt briljanta, speciellt dottern Tinja som spelas av Siiri Solalinna, fenomenalt jobbat. Vilken stjärna! Monstret ur ägget kan ses som symbolik för det som pågår mellan Tinja och hennes mor. Så väljer jag att se det iaf. Samtidigt så är det en finfin creature feature som sagt. Med det sagt så är varelsen ordentligt skrämmande tyckte jag. Gav riktiga rysningar längs ryggraden.. Det gav rysningar också när man tänker på allt den står för. Men jag undviker spoilers här. Och låter er upptäcka resten av denna finska pärla. Svårslaget mästerverk. Och riktigt hårresande.

En film för er som gillar psykologisk skräck samt monsterskräck. Rekommenderas varmt ❤

9 fågelflickor av 10

The Craft: Legacy

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , , , on 9 oktober, 2022 by fearnotthedark

Häxskräckis och uppföljare från 2020. Fyra studenter bildar en häxcirkel och mystiska saker börjar hända.

Handling Imdb: ”A group of high school students form a coven of witches.

Den heliga månaden har börjat, oktober spooktober is upon us! Löven har börjat ändra färg och faller fint i den nya svala luften. Det gamla ger plats för det nya. Vi får ha mysiga tröjor på igen och tända ljus inne. Och visst ser vi skräckfans skräckfilm året runt men det ÄR extra mysigt denna månad då Samhain/Halloween/All Hallow´s Eve infaller och när nu dagarna har blivit mörkare samt mer färggranna. We live for these autumndays ❤

Jag har lite svårt att hitta ny skräck jag inte sett som jag faktiskt vill se i nuläget. Men denna var jag nyfiken på i och med att jag fullkomligt älskar originalet, The Craft från 1996. Efter att ha sett trailern på denna uppföljare var jag förberedd på att den nog skulle vara rätt kass. Men så kass var den inte ändå. Ingen jättesuccé, men stundtals roande.

Lily flyttar med sin mamma till ny stad hos moderns nya pojkväns familj. Lily försöker komma överens med både de tre styvbröderna och styvpappan men många komplikationer och konflikter uppstår. Hon hittar däremot stöd från 3 tjejer i hennes klass i nya skolan, 3 väldigt speciella tjejer. Det visar sig via kontakten med tjejerna att Lily har övernaturliga krafter och är häxa. Liksom dessa tre tjejer också är. De bildar en häxcirkel samt en fin vänskap och resultatet blir både ris och ros i det som händer efter.

Manuset är lite si och så uppbyggt och alla roller funkar inte samt vissa sådär plottwists. David Duchovny funkar riktigt dåligt tyvärr som styvpappan och alla hans olika scener i filmen. Synd, då han hade en rätt viktig roll att bära upp. Michelle Monaghan, Lilys mor, är behaglig och harmonisk som vanligt i sitt skådespel. Tjejerna i cirkeln gör ett fint jobb också. Men Lily, spelas av Cailee Spaeny, och kärleksintresset Timmy, spelas av Nicholas Galitzine, är stjärnorna i filmen helt klart. De gör det sevärt.

Filmen börjar lite som om man försöker göra om första filmen men andra historier vecklas ut så småningom, vilket är bra. För vem vill se samma plot om och om igen, inte jag. Filmen bärs upp helt av Lily och Timmy dock men handlingen blir inte så stark då mycket hänger på Duchovnys roll och han failar helt. Så därför blir filmen rätt medioker och halvbra/halvdålig. Men jag fann den stundtals roande. Jag gillar tjejgängets kemi mellan sig samt de olika ockulta scenerna som är rätt kul. Man har lagt in en hel del queer-kultur också samt feministiska synsätt, även det var en fin bonus tyckte jag. Och att Fairuza Balk har en kort biroll är den största bonusen utan tvivel. Vilket får mig att undra om det kommer komma en till film efter denna.. Så i stort en halvbra film med flera brister men ändå roande för er med låga krav. Mina förväntningar låg på noll när jag började se den, nog därför jag kunde roas av mycket. Givetvis är den första filmen den bästa i sin klass dock.

Något för er som gillar häxkonst och tjejvänskaper i skräck. Lite sevärd ändå.

5 kärleksformler av 10

The Moth Diaries

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , , on 13 juli, 2022 by fearnotthedark

Övernaturlig skräckis från 2011. Rebecca och Lucy är bästa vänner, tills Ernessa dyker upp på skolan. Men vem är Ernessa egentligen och varför följer olyckor där hon än går?

Handling Imdb: ”Rebecca is suspicious of Ernessa, the new arrival at her boarding school. But is Rebecca just jealous of Ernessa’s bond with Lucie, or does the new girl truly possess a dark secret?

En yngre Sarah Bolger (från bl.a. ”A Good Woman is Hard to Find” 2019) och samma regissör som till ”American Psycho” (2000), Mary Harron. De namnen bådade gott tänkte jag. Och delvis ja, delvis nej på det.

Jättebra skådespel, främst från Sarah Bolger som Rebecca och Sarah Gadon som Lucy. Men Lily Cole i rollen som Ernessa känns för tillgjord och onaturlig så där brast det lite. Rebecca och Lucy är bästa vänner och planerar sina studier samt liv ihop. Men när Ernessa anländer drivs Lucy bort från Rebecca och in i Ernessas armar. Rebecca blir svartsjuk och avundsjuk och börjar förfölja Ernessa för att se vad hon gör. Ute mitt i natten barfota. Verkar alltid dyka upp där Rebecca eller Lucy är. Glider runt osedd ibland och syns ibland. En mörk hemlighet uppdagas och Rebecca måste sätta punkt för allt.

Vackra internatmiljöer. Tjusiga bibliotek. Grandiösa trädgårdar. Svepande vita nattlinnen i natten. En förtjusande estetik och en laddad men också lugn stämning. Men själva händelseförloppet är rätt utdraget, långdraget och något tråkigt. Det händer inte så mycket. Så det är mer en vacker, stämningsfull film som nog kan symbolisera övergången från tonår till vuxen kvinna snarare än att skrämmas. Snygg scenografi ja. Läskigt nej.

Något för dig som gillar stillsam stämning och skönhet. Knappt sevärd. Jag hoppades på mer.

5 nattfjärilar av 10

Chucky

Posted in Recensioner - Tv-serier Skräck with tags , , , , , , , , , , on 8 juli, 2022 by fearnotthedark

Slasher-serie från 2021. Unge Jake hittar en vintage Chucky-docka på en loppis och en idyllisk småstad förvandlas till ett helt mord-center.

Handling Imdb: ”After a vintage Chucky doll turns up at a suburban yard sale, an idyllic American town is thrown into chaos as a series of horrifying murders begin to expose the town’s hypocrisies and secrets.

År 1988 kom en film ut som Don Mancini skrivit och Tom Holland regisserade. Brad Dourif gjorde den legendariske rösten till seriemördaren Charles Lee Ray fångad i den ikoniska skräckdockan Chucky. Filmen heter ”Child´s play” (1988). Dockor blev direkt senaste modeflugan inom skräckkulturen. Voodoo och mördardockor fick en frontfigur, Brad Dourif’s Chucky. En mängd uppföljare kom därefter, några bra, några sämre, som det alltid blir när man följer upp en första succéfilm. Personligen gillar jag första mest, sen kommer ”Child’s play 2” (1990), ”Bride of Chucky” (1998) och ”Curse of Chucky” (2013). Övriga uppföljare var jag inget fan av dessvärre.

Men så återvänder Mancini till Chucky igen, till oss skräckfans stora glädje, år 2021 med denna tv-serie ”Chucky”. Och vi introduceras till en liten småstad vid namn Hackensack (härligt namn 😀 ) och pojken Jake som hittar en vintage Chucky-docka på en loppis. Han tar hem den för att användas i sitt konstprojekt. Men så märker han rätt snabbt till sin förvåning att Chucky lever och pratar. Han låter sig charmas av Chuckys övertalande förmåga och blir mer och mer mordisk. Men samtidigt är han ju också en god människa som gillar att vara kreativ, lyssna på truecrimepoddar och hänga med vänner. Speciellt sin nyfunna vän Devon som snabbt blir ett kärleksintresse. Och så börjar morden. Och också en mörkare ton. Vi får flashbacks av hur Charles Lee Ray kom att växa upp och stegvis utvecklas till den mördare han är idag. Samt hur han träffade Tiffany och hur deras romans blev till. Det är fascinerande och superintressant verkligen. Flera twists, nya typer av kills och mycket lgbt-vänlig handling i flera former ❤ . Jennifer Tilly är tillbaka som Tiffany, Fiona Dourif är tillbaka från de nyare filmerna (Brad Dourifs dotter), klassiska Andy är tillbaka med (Alex Vincent) och även Christine Elise som Kyle som dök upp första gången i franchisen i ”Child’s play 2”. De nya barnskådisarna är briljanta allihop, speciellt Zackary Arthur, Carina Battrik, Alyvia Alyn Lind, Bjorgvin Arnarson. Scenografin är helt otroligt snygg och passande till storyn. Good ol’ slasher80s-feeling med modern touch. Enda minuset är att de två sista episoderna går från det mörka och tillbaka till det simpla komiska och det brister lite där för mig. Men bland de sista scenerna blir det spännande återigen och däribland lite rolig hommage till Tales of the Crypt 😀 I stort tycker jag ändå mycket om den här nya ”Chucky”-serien och ser fram emot en säsong 2, och vad de kan tänkas hitta på där 😀 En sådan guld-serie hade jag ärligt talat inte väntat mig.

En serie för er som gillar 80tal, dockskräck, slasher. Rekommenderas varmt! Mycket sevärt! ❤

7,5 seriemördarbesatta dockor av 10

De Oskyldiga

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , , on 16 maj, 2022 by fearnotthedark

Norsk skräckfilm från 2021. I den norska sommaren upptäcker några barn att de besitter övernaturliga krafter och leken blir plötsligt riktigt farlig.

Handling Imdb: ”During the bright Nordic summer, a group of children reveal their dark and mysterious powers when the adults aren’t looking. In this original and gripping supernatural thriller, playtime takes a dangerous turn.

En film som förvånade mig rejält och tog mig med storm. Otroligt välgjord film med smart manus och så duktiga barnskådisar. Ett fantastiskt fokus på detaljer. Man är så nära dessa små mäktiga individer och känner deras smärta och glädje. Ångestfyllt och intensiva känslor hela filmen igenom. Finurliga förklaringar till lekar barn leker som små och hur de kan ha en sanning bakom sig. En stark påtaglig realism genomsyrar filmens olika element och gör den ännu mer skrämmande. Och den lilla CGI:n som används är subtil och precis lagom, så att det nästan ser verkligt ut. Filmens andra titel är ”The Innocents”. Och nog är flera av barnen oskyldiga men en av dem har svårt att hantera sitt inre mörker och blir ordentligt farlig. De vänskaper som skapas under historiens gång är så fina, speciellt den mellan Anna och Aisha. Anna med grav autism och Aisha med vitiligo, superfina på sina speciella sätt ❤ Känsliga varnas för att djur skadas i filmen, givetvis inte på riktigt, men det ser verkligt ut så vill varna lite för det.

Oerhört kul att fler bra nordiska skräckfilmer kommer fram och får erkännande i internationell filmkultur ❤ Inflytelserikt, våldsamt, obehagligt, känslostormande, lekfullt, godhet vs ondska, insiktsfullt, kreativt, vackert. En högst sevärd skräckfilm som bearbetar så många saker. Av regissör och manusskribent Eskil Vogt som också bl.a. skrivit en film som heter ”Thelma” (2017) som jag definitivt måste kolla in framöver. Så skicklig och intressant skribent. En film som gjorde intryck och kommer kommas ihåg länge.

Något för dig som gillar stillsam nordisk skräck, psykologisk skräck samt övernaturligt. Rekommenderas varmt.

8 övernaturliga krafter av 10

Double Date

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , on 10 april, 2022 by fearnotthedark

Skräckkomedi från 2017. En oskuld och hans kompis träffar på 2 mystiska systrar som har annat i åtanke än att gå på dejt. De letar efter en oskuld att offra till återupplivandet av sin far.

Handling Imdb: ”A man can’t speak to ladies. His friend makes things happen but with 2 man-killing sisters looking for a virgin man to sacrifice to bring daddy back from the dead.

Brittisk skräckkomedi i sitt esse faktiskt! Det bjuds på social ångest, trevande romantik, ilsken lust, syskonrivalitet, aggressivt ockulta ritualer, pinsam körsång, köttigheter och lite klubbdans! En perfekt balans mellan brittisk humor och gore. Många stora skratt yttrades åt den stundtals pinsamma men träffande dialogen samt åt den sista scenen med fadern som är bland det roligaste jag sett på länge 😀 Jag har väldigt få klagomål. Roliga skådisar med god komisk tajming. Fantastiskt färgstark scenografi. Lite härlig retro-feeling a la 70tal i mode samt produktion. Slutet hade gärna fått vara lite fylligare men är nöjd ändå i stort. Stort underhållningsvärde på denna rulle tyckte jag. Underskattat. Mycket sevärt.

En film för dig som diggar det ockulta samt skräckkomedier. Rekommenderas varmt.

7 ritual-dolkar av 10

You Are Not My Mother

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , on 9 april, 2022 by fearnotthedark

Irländsk skräckfilm från 2021. I Dublin försvinner en flickas mor och när hon återvänder är hon inte vad hon var förut. Vad är hon och vad vill hon?

Handling Imdb: ”In a North Dublin housing estate Char’s mother goes missing. When she returns Char is determined to uncover the truth of her disappearance and unearth the dark secrets of her family.

En överraskande liten guldpärla i havet av mediokra nya skräckisar var detta. En diskbänksrealistisk version av en uråldrig folksaga visas ur ett fräscht nytt perspektiv som förvånar och hänför. Carolyn Bracken ger ett elektriskt laddat porträtt av den demoniska modern Angela. Hazel Doupes rolltolkning av dottern Char är lidelsefullt vackert. Resterande skådisar gör ett gott jobb även dem, men dessa två lyser starkast. Själva historien har ett fåtal luckor samt några få onödigheter men är mestadels ett otroligt spännande förlopp av händelser. Och precis lagom special effects och superbt smink. Subtilt men effektfullt. En skrämmande och nyskapande skräckfilm som gör intryck ❤ Regissören Kate Dolans första långfilm. Mer sånt här, tack!

Något för dig som gillar folksagor och myter samt Irland. Rekommenderas varmt.

7,5 monstermödrar av 10

Scream 2022

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 2 mars, 2022 by fearnotthedark

Slasher-uppföljare från 2022. 25 år efter de originella morden i Woodsboro dyker en ny Ghostface upp och Sidney måste återvända för att reda ut sanningen.

Handling Imdb: ”Twenty-five years after the original series of murders in Woodsboro, a new Ghostface emerges, and Sidney Prescott must return to uncover the truth.

Så är den nya ”Scream” sedd, denna är en tvåa som jag tolkar det, liksom nya ”Halloween”. Film nr 2 efter originalfilmen. Och där ”Halloween” faktiskt gör mycket rätt i sin tvåa, gör nya ”Scream” väldigt dåligt ifrån sig enligt mig.

Det är 25 år efter de klassiska morden i ettan. Nya mord sker när ett eller fler Ghostfaces dyker upp. Identiteten av en dotter till ett känt ansikte i ettan uppdagas och jakten på nya Ghostface-mördaren börjar. Sidney, Gale och Dewey kommer tillbaka och hjälper till med mysteriet.

Det försöks göras nya koncept, eller som man resonerar i filmens dialoger: att gå tillbaka till ursprunget. Men det görs väldigt dåligt. Handlingen är återkommande förutsägbar. Karaktärerna är bara ordentligt irriterande, ointressanta och säger emot sig själva, det talas till och med emot själva huvud-motivet till nya morden. Det läggs ut alla möjliga scener hit och dit och de passar inte ihop. Likt ingredienser i en soppa som inte vill blanda ihop sig och bli en helhet. Resultatet blir en oätbar film, eller en oätbar soppa, ja.. ni fattar 😛

David Arquette, Neve Campbell och Courteney Cox gör sina roller bra som vanligt dock. Man har behållit Deweys lilla speciella trudelutt som alltid spelas när han dyker upp, en av sakerna som alltid roat mig i ”Scream”-filmerna. Men tyvärr överväger den negativa kritiken den positiva kritiken. Och filmen misslyckas med att leverera en god slasher i samma lättsamma goa anda som varit en gång i 90-talet.

Något för dig som gillar slashers. Men inte så sevärd enligt mig. En ovärdig Scream-uppföljare.

4 ghostfaces av 10