Arkiv för vetenskapliga experiment

Werewolves of the Third Reich

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , on 17 juni, 2019 by fearnotthedark

Varulvskräckfilm från 2017. Amerikanska soldater upptäcker en läkares onda planer för en ny superarmé av nazivarulvssoldater.

Handling Imdb: ”In Germany at the height of World War II, a ragtag group of American soldiers discover Doctor Mengele’s diabolical plan to create an unstoppable army of Nazi werewolves.”

And now for something completely different! Nazivarulvar, onda läkare, amerikanska ”tuffa” soldater och en bisarr hemlig romans! Trailern lovade en del och ploten verkade ju störtkul! Men oj vilken c-film 😀 Kvalitén är riktigt låg vad gäller skådespel, manus, dialoger, varulvssmink, klippning, action-scener. Men.. underhållande emellanåt om du sitter med roligt sällskap som jag gjorde 😀 Onödigt långa utdragna scener med riktigt dåliga dialoger och skådespelare som inte har ett uns talang i hela kroppen. Det är otroligt dåligt..men också rätt kul just för att det är så dåligt! Det blir som en parodi trots att de kanske tänkt sig något mer allvarligt. Karaktären Ilsa Koch var dock lite härlig enligt mig. Just varulvarna får man inte se så mycket utav förrän en liten stund mot slutet och riktigt horribel sminkning där tyckte jag. Så inget för varulvsfans men resten är lite underhållande om man uppskattar b-film och c-film och låg humor. Så se den i underhållningssyfte med de roligaste vännerna när du är på riktigt lättsamt humör! Såg ut som ett halvkul skolprojekt till en filmkurs ungefär 😀 You were warned!

1,5 Ilsa Kochs av 5

Annonser

Morgan

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 29 december, 2016 by fearnotthedark

poster

Scifiskräckfilm från 2016. Ett beslut måste tas angående om en artificiellt framställd varelse ska avlivas eller ej. Varelsen har visat tecken på allt mer okontrollerad aggression…

Handling Imdb: ”A corporate risk-management consultant must decide whether or not to terminate an artificially created humanoid being.

Hoppas ni haft en härlig julhelg börjar jag med att säga, min var god och lugn 🙂 Nu kör vi vidare med fler filmtips! Denna ”Morgan” hade jag inga höga förhoppningar om men trots det blev jag ändå besviken. Vi ska gå in på varför.

Stora skådisar som Paul Giamatti, Michelle Yeoh, Brian Cox, Kate Mara, Jennifer Jason Leigh, Rose Leslie & Anya Taylor-Joy är med. Några av dem gör sitt jobb, några inte. Paul Giamatti ger sitt allt. Michelle Yeoh är lika briljant. Rose Leslie skiner lite extra och ger sitt allt ännu mer. Brian Cox gör ett gott jobb men alldeles för kort scen-tid. Kate Mara, som spelar agenten som ska avliva Morgan, är otroligt intetsägande vilket det finns förklaringar för senare i filmen, men ändå.. hon lär ge något mer till rollen när hon ju har så mycket scen-tid. Jennifer Jason Leigh är bara jobbig och klängig, tror inte jag sett henne spela bra i någon film tyvärr. Så kommer vi fram till huvudrollen som spelar Morgan, Anya Taylor-Joy som också varit med i nya ”The Witch”. Plattare skådis får man leta efter. Anya sitter vitsminkad, utan något som helst minspel förutom the old ”sänkt huvud och titta under lugg för att se ond ut”. Så är hon hela filmen ut, från början till slut. Skådisar som t.ex. Christian Bale, Alicia Wikander har alla gett något, även till den mest avskalade roboten/psykopaten. Men Anya ger knappt något, hon ger mig ingenting! Stirrar blankt ut i ingenting. Hela tiden. Jag funderar på om hon gav mer i ”The Witch” och kommer fram till att hon inte gjorde så mycket mer i den förutom i sista scenen med geten och i skogen. Synd, tycker jag. För en roll som ”Morgan” skulle man kunna göra så mycket mer med! Anya blir också en sådan enorm motsats mot de andra skådisarna. Hon sitter face to face mot Giamatti som skriker och provocerar och ger allt medan hon sitter helt blank. Där syntes det speciellt mycket.

Manuset bygger på en intressant idé men det är rörigt med många skavanker plus att filmen är intressant först i sista scenen där en plot-twist sker. Inte bra! Men jovisst, som en sann hollywood-produktion så ser allt bra ut. Och det må vara Ridley Scotts son, Luke Scott, som har regisserat filmen men han bär tyvärr inte samma talanger som sin far. I alla fall inte i den här filmen. Också synd! Det verkar vara en sällsynt grej att idag få till en hyfsad scifi-film i övrigt, som inte är Star Wars, idéerna är begränsade och få: 1. Om robotar tar över världen och regerar över människan ( ”I,Robot” ”Ex Machina” ”Terminator” ) 2. Om aliens tar över världen ( ”Alien” ”The Thing” ”Independence Day”). Och små nyanser däremellan som brukar innebära att man måste utrota utomjordingen eller roboten som orsakar problem m.m. o.s.v. men nämnda filmer är sådana som gjort något framgångsrikt med koncepten och lyckats med goda historier. ”Morgan” är inte ens i närheten av dessa filmer, mycket på grund av Anyas kassa skådespel tyvärr. Hade hon levererat något mer än blankt stirr, hade filmen sett väldigt annorlunda ut och nog blivit mer sevärd. Men i nuvarande form finner jag filmen knappt sevärd. Jag hoppas på bättre framöver av både Luke Scott och Anya Taylor-Joy.

En film för dig som gillar scifiskräckisar och har låga förväntningar, gällande allt. Ingen film för mig tyvärr.

2,5 Rose Leslies av 5

morgan-2

morgan_1_2016_

morga

paul

morgan_2_2016

morgan_3_2016

morgan

michelle

Dr. Jekyll and Mr. Hyde

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , on 24 november, 2016 by fearnotthedark

dr-jekyll-and-mr-hyde-poster

Stum skräckklassiker från 1920. Dr Jekyll experimenterar fram ett sätt att separera sin identitet från all ondska han kan tänkas göra och Mr Hyde uppenbarar sig, djävulskheten personifierad.

Handling Imdb: ”Dr. Henry Jekyll experiments with scientific means of revealing the hidden, dark side of man and releases a murderer from within himself.” 

Detta är alltså en stumfilm från år 1920 så det tar ett tag att vänja sig vid att inte höra skådespelarnas röster. Stumfilmer fungerar som så att du får se korta scener följt av ett par texter med repliker från vad de säger. Och för att det inte ska bli för tyst har man lagt på musik i bakgrunden, som ett ihållande soundtrack så att säga. Det tog mig halva filmen att helt vänja mig vid processen. Men det som mest avgjorde att jag vande mig var John Barrymores fantastiska rolltolkning. Han ger verkligen sitt allt här, lysande och nyanserad skådis. Intensiva blickar, galet beteende och glödande scenpersonlighet! Övriga skådisar blir bleka jämfört med honom men dem gör ett helt ok jobb ändå.

Den här filmen ger den bästa tolkningen av Robert Louis Stevensons novell tycker jag. Dr. Jekyll var en god människa som inte ville kännas vid sin ondska och därför kände sig mer eller mindre tvungen att separera den ondskan från sig själv på något sätt. Det konceptet var färgat av den viktorianska eran då besattheten kring gott och ont rådde och man ville så gärna moralisera allt runtom det hela. Mr Hyde’s utseende stämmer också väldigt bra med Stevensons beskrivning. Huvudet är deformerat, han är kort med långa, spensliga fingrar och stripigt hår. Hyde var ju formad efter storleken av Jekyll’s mörka sida, därav om man hade mycket ont i sig skulle den andra personligheten vara gigantisk men i detta fall var Hyde en kortare, mindre varelse. Tyvärr inte mindre ond för det.. Scenen finns med där Hyde dödar ett barn i filmen också, något jag blev rätt chockad över. Också väldigt enligt novellen. Men att ha en sådan scen med i film på 1920-talet, huga, dem ville verkligen understryka att man inte ska experimentera med alkohol/medicin i själviska syften.

Brutaliteten är hög här också, mycket mord av den obscena sorten. Inga eleganta Dracula-moment alltså, där man anar ett bett eller ser någon långsamt glida in i döden. Nej, här bankar Hyde folk till döds, snabbt och hårt.. Det är faktiskt rätt läskigt. Men effektivt för historien. Håll också utkik efter den sista scenen där Hyde helt tar över Jekyll.. i form av en mystiskt fler-benad grotesk sak.. som nästan får människo-spindeln i The Thing att blekna!

Allt som allt: en förvånande brutal men fascinerande stum skräckfilm om den klassiska berättelsen kring Doktor Jekyll och Mister Hyde. För dig som gillar klassisk originell skräckfilm och Robert Louis Stevensons skräckberättelser. Kan varmt rekommendera den 🙂 John Barrymore är fenomenal!

4 onda doktorer av 5

jekwork

jek

martha_mansfield_john_barrymore_1920

jekyll

dr-jekyll-and-mr-hyde

hydelook

hydetalk

hyde

jekyllgif

transformationdrinkgif

gifhyde

Bride of Frankenstein

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 23 november, 2016 by fearnotthedark

bride-of-frankenstein-movie-p

Skräckklassiker från 1935 där Frankensteins monster vill ha en livspartner, en odöd brud..

Handling Imdb: ”Mary Shelley reveals the main characters of her novel survived: Dr. Frankenstein, goaded by an even madder scientist, builds his monster a mate.” 

Filmen börjar med att Mary Shelley, Lord Byron och Percy Shelley (skådisar som spelar dessa fantastiska författare) sitter och diskuterar Marys senaste verk ”Frankenstein” där hon utvecklar den bakomliggande tanken med ”Frankenstein”: det går hemskt illa om du leker Gud, alltså en varning mot att skapa liv på ett vetenskapligt sätt. En mycket intressant diskussion tyckte jag som fyllde i en del frågetecken. Hon avslöjar plötsligt att berättelsen inte slutar med att monstret dör.. nej han överlever. Och där går filmen över till fortsättningen av monstrets resa som börjar med att han känner sig hemskt ensam och utstött. Alla skräms av hans trasiga yttre och flyr från honom förutom en person, en blind man som inte kan se honom och därav inte kan döma honom. Den blinda mannen lär honom att tala, dricka, äta, röka och uppskatta klassisk musik. Faktiskt en rörande vänskap som blåser liv ( 😉 ) i historien på ett fint sätt tycker jag. Det blir också en intressant motsats med det känslosamma/lidelsefulla versus det kalla/vetenskapliga. Dr Frankenstein har överlevt och Elizabeth, hans maka, har blivit starkt psykiskt påverkad av det hela och ser spöken överallt. Hon förutspår nästan vad som kan hända. Då kliver Dr Pretorius in, den långa och spensliga varelsen som avslöjar att han också lyckats skapa liv, liksom Dr Frankenstein. Därefter följer väldigt underhållande och intressanta händelser kan jag säga! Måste säga att den här filmen är både fylligare och mer intressant än ”Frankenstein” då den behandlar mer ingående det vetenskapliga i liv-skapandet, historien bakom, karaktärsutvecklingen och mer fördjupade komplexa relationer. Med ett stort misstag: Frankensteins brud får inte mycket scen-tid alls. Hon dyker upp i slutet först, en liten stund bara och gör ett fint jobb, men vi vill ha mer!

Rollprestationerna är fantastiska här. Elizabeth, Valerie Hobson, gör en glödande bra roll, hon lyser nog allra starkast. Boris Karloff som Monstret är fenomenal som innan, allt från stönet till en mer utvecklad och mer mänsklig varelse. Elsa Lanchester gör en energiskt skinande roll som Frankensteins Brud och en passionerad men blyg roll som Mary Shelley. Dr Pretorius spelas finurligt mystiskt av långa, smala Ernest Thesiger. Dwight Frye är med igen, här som mördande farliga Karl 😉 Dr Henry Frankenstein spelas igen av Colin Clive, dock för svagt igen, han försvinner bland alla storheter.. Gavin Gordon gör en god Lord Byron, Douglas Walton en bra Percy Shelley. Una O’Connor, den jobbigt skrikande kvinnan från ”The Invisible Man”, är här igen.. på gott och ont. Hon skriker för full hals igen naturligtvis, en av hennes specialiteter.. Men om vi bortser från min irritation över skådisen så var hon under denna tid en uppskattad och underhållande dam i filmvärlden. Något jag kunde vara utan i en sådan här fabulös film dock 😉

Vi måste gå in på intressanta detaljer i/runt filmen! Dr Pretorius samling med miniatyr-människor var en riktigt roande historia och även en välgjord specialeffekt! Den lilla sjöjungfrun spelades av Josephine McKim, medlem i 20-talets U.S. Women’s Olympic Swim Team som tog hem guldet år 1928. En mycket rolig biroll för en tävlingssimmerska! Bela Lugosi var också tänkt till rollen som Dr Pretorius. Claude Rains likaså. Elsa Lanchester’s hår som bruden hölls upp av trådbundet tagel för att stå rakt upp. Colin Clive var tydligen alkoholist privat och tillståndet hade förvärrats efter ”Frankenstein” men regissören ville ha med honom här ändå för att sjukdomen gav ett mer galet intryck som fungerade bra i berättelsen. För mig gjorde det tyvärr mycket liten skillnad. Elsa Lanchester tog inspiration av aggressiva, spottande svanar från Regent’s Park i London till sin roll som Frankensteins brud 😀

Som ni kan förstå uppskattade jag filmen hemskt mycket och kan varmt rekommendera den till er som gillar klassisk skräck med scifi-element och toner av passionerat drama samt svart humor 🙂

4,5 odöda brudar av 5

marygif

elizabethhenry

stillsfrankblind

drink-up-johnny

miniatyres

bride-of-frankenstei

brideoffrankensteinfull

the-bride-of-frankenstein-1935-movie-details

giphy