Nosferatu

Vampyrskräckfilm från 2024. Den gotiska klassikern där en plågad kvinna förföljs av en förskräcklig övermäktig vampyrs hopplösa kärlekslängtan. Här i ny tolkning av Robert Eggers.

Handling Imdb: ”A gothic tale of obsession between a haunted young woman and the terrifying vampire infatuated with her, causing untold horror in its wake.”

Då var äntligen Nosferatu sedd och jag kan nu ge min kommentar till denna hyllade nya vampyrfilm. Robert Eggers, regissören till ”Nosferatu”, har gjort filmer som ”The Witch” (2015), ”The Lighthouse” (2019) m.fl. Men just dem två har jag sett och funnit intressanta samt bra. Eggers stil i stort skulle jag säga är rått, djupt intellektuellt samt perfektionistiskt detaljrikt. Och det är precis samma även i ”Nosferatu” men leveln är ännu högre, ännu större, ännu bättre. Jag måste byta till engelska lite snabbt för kommande kommentar känns bäst i engelsk form. He puts the horror back in horror movies..

Estetiken är fantastisk perfektion på många sätt och vis. Men inte alltid vacker. Det finns mycket äckel, obehag och hemskheter. Men estetiskt perfekt på sitt eget sätt. Det ser bra ut för att varje scen är som ett fotografi. Otrolig omsorg och planering bakom som syns. Därav att det blir bra skräck. När man tillåter att skräcken är mer realistisk, hemsk och obehaglig, snarare än enbart vacker och sensuell som så ofta är fallet inom vampyrgenren specifikt. Mästerligt utfört, Eggers.

Sedan kommer vi till själva storylinen. Som är så välkänd och även uttjatad och har gjorts så många gånger om. Trots detta lyckas Eggers ge sin egna unika tolkning som har sina hyllningar till den äldre skräcken, de gamla Nosferatu-filmerna. Och det är riktigt välgjort.

Skådespelet är ordentligt storslaget det med. Lily-Rose Depp levererar sann plåga, hysteriskt lidande och förtrollande karisma. Bill Skarsgård levererar ancient evil vampir-vibe, övermäktighet samt hypnotisk kraft. I biroller har vi fantastiska Nicholas Hoult, Willem Defoe, Aaron Taylor-Johnson, Emma Corrin mfl. Men de två förstnämnda strålar starkast. Deras bästa film hittills.

Då kommer vi till eventuell kritik. Och jag har några synpunkter här. Filmen är något för lång och hade lyfts mer av att vara en halvtimme kortare enligt mig. Det är lite för långdraget och segt för mig emellanåt och vissa scener för långa. Skarsgårds dialekt och tal fungerade inte alltid för mig, det lät lite uppstyltat ibland, lite för tillgjort. Detta är min enda kritik. Filmen är i stort ändå mästerlig och välgjord och i huvudsak skrämmande som en skräckfilm ju ska vara.

En film för er som gillar vampyrer och den äldre estetiken. Rekommenderas varmt.

8 skrämmande SkarsgårdsNosferatus av 10