Bodyhorror från 2024. En äldre känd aktris vill bli ung igen och får möjlighet att testa en ny drog från svarta marknaden, en substans som skapar en yngre och bättre klon av dig själv.
Handling Imdb: ”A fading celebrity takes a black-market drug: a cell-replicating substance that creates a younger, better version of herself.”
Då har även jag sett denna omtalade och hyllade film många talar om i skräckvärlden men också utanför skräckvärlden då ämnet som tas upp är viktigt och samhällskritiskt. Ungdomsfixeringen.
Elisabeth Sparkle var en stor stjärna i sin tid men vid 50 nu känner hon sig inte lika fräsch längre då hon hör sin chef tala om att han behöver en yngre och bättre tjej i sitt workout-program. Hon blir avskedad och blir förtvivlad, bryter ihop och hamnar i en olycka som kräver sjukhusvård. Väl vid sjukhuset får hon ett tips av en fräsch ung manlig sjukskötare. Hon känner sig desperat när hon väl till sist ringer numret hon fått och får hämta sitt paket med substansen. En hårresande, blodig och smärtsam resa väntar. När den nya versionen av Elisabeth, denna yngre Sue, föds och möter enorma framgångar. Men kommer framgångsagan sluta lyckligt?
Jag har länge varit ett stort fan av Demi Moore och ser gärna allt hon gör för jag tycker att hon förmedlar känslor så fint och bra. Indecent proposal, Ghost, G.I. Jane, A few good men, Disclosure, The Scarlet letter, The Juror, Half Light, Flawless mfl är filmer med Demi som jag uppskattat genom åren. Varav Half Light är en väldigt fint skriven spökskräckis faktiskt. Men ja, hon blottar sig totalt i denna ”The Substance” och ger verkligen på riktigt den Golden Globe-vinnande (borde varit en Oscar) rollen på alla sätt och vis. Och det faktum att Demi nästan är 60 år vid filmandet är helt otroligt. Hon ser otroligt fräsch ut redan som hon är. Hon hade aldrig behövt substansen! Men så är historien iaf. Och hon gestaltar det otroligt väl. Margaret Qualley är lika lysande, som den yngre Sue. Mångfacetterad skådis även hon. Hennes serie ”Maid” på netflix är oerhört stark, såg den strax innan ”The Substance” och måste säga att det är en av dem bästa serierna jag sett på länge. Så ta en titt på den om drama och diskbänksrealism är din grej.
Utseendefixering och ungdomsfixering är ämnet då. Ju yngre och snyggare man är desto större stjärna blir man i showbusiness, Hollywood, filmindustrin, samhället. Varför hyllas ungdom så mycket tro? Kanske för att man är som ett blankt blad på ett sätt, som kan formas till vad som helst. Möjligheterna är oändliga. Man är en början. Och en början är alltid mer romantiserat än ett slut. Det är väl roten av varför. Sedan finns det övriga ytligare skäl. Filmen tar upp den stora önskan att vilja bli älskad igen, så pass att man gör vad som helst för att få den känslan igen. Att inte känna sig ensam, att få vara älskad. Men vilken nytta gör det egentligen om du inte blir älskad för att bara vara du, inte en fejkversion av dig. Tänkvärt. Filmen gestaltar denna problematik mycket bra. Mästerligt rent utav.
Sedan kommer vi till the gore/ body horror/ monstersminket. Herregud.. det är ordentligt groteskt, främst mot slutet. Scener mot slutet för mina tankar till första ”Hellraiser”, vilket ger en bild av gore-leveln här samt hur pass bra gjort det är. Välsminkat/välihopkokt är orden för det milt sagt. Det är nog för att ge mardrömmar for sure. En film som gör stort intryck i ens tänkande. För mig iaf. Personlig input: Stod i dusch efter sedd film och det droppade rött ner mot mina fötter och jag tänkte lite komiskt direkt bara ”Var är min stabilizer!” liksom.. 😛 När du sett filmen så vet du vad jag talar om 😉 Det var min röda hårfärg som färgade av sig bara, så ingen fara här, no stabilizing needed 😛
En film för dig som diggar bodyhorror, gore, Demi Moore, Margaret Qualley och samhällskritik. Rekommenderas varmt ❤
8 oförutsägbara cell-substanser av 10
Fear Not The Dark 