Svensk skräcklitteratur från 2020. Mange har precis fått en provanställning som vakt på nya nattklubben Köttmarknaden men märker av att något inte helt stämmer på klubben. Ovanligt varmt, konstig söt doft runtom, alla är som galna djur. Vad för fasansfull hemlighet bär egentligen klubben på?
180 sidor av köttig action utan dess like. Storyn är som en blandning av ”Snabba cash” och ”Midnight Meat Train” med lite strössel av ”Hellraiser”. Språket är köttigt och svulstigt med mycket råhet. En spektakulär resa genom en klubb fylld av våld och lust, en resa mer mot splatter-hållet än mot det snyggare och mildare alternativet så att säga. Ocensurerat, blodigt och smutsigt. Inget för äckelmagade därav. Boken kändes som en stor mustig kalvkorv-macka med oboy till, och en blodig syltmunk till. För att använda lite rolig symbolik också! 😛 Med allt detta sagt, vad tyckte jag om boken?
Jag fann flera karaktärer högst irriterande, men vad annars när man läser om högsvärande kriminella utan någon ånger i kroppen. Men Mange och Ljuban och Bella gillade jag, dem höll mitt fokus. Karaktärer med något ljus i sig, lite hjärta liksom. Mer eller mindre iaf. Jag tyckte att det var ett unikt koncept, idén med klubbens kärna där i källaren, utan att spoila något. En höjdarvision! Om detta hade blivit en film hade det blivit som något man sällan sett innan. Så jag diggar kärnan i historien. Jag diggar 3 karaktärer, även om ledaren Tony roade en del också på sitt speciella sätt. Jag diggar dock inte språkbruket som används mellan de i gänget, jag vet att det används i dessa kretsar som nämns, men jag hade gärna sluppit att läsa ordet ”hora” så många ggr. Man kan använda andra svärord, finns gott om ord att välja på. Det är min invändning och min kritik. Men källar-biten känns originell och bra.
En bok för dig som diggar oslipat, grisigt och svenska miljöer. Inte helt min smak men läsvärd för de mer obrydda.
5,5 blodiga källare av 10
Fear Not The Dark 