Scifiskräckis från 2025. Två år efter M3GANs dödliga utbrott återupptar Gemma, M3GAN-skaparen, M3GAN för att bekämpa Amelia, en ny bot-kopia som används inom militären.
Handling Imdb: ”Two years after M3GAN’s rampage, her creator, Gemma, resorts to resurrecting her infamous creation in order to take down Amelia, the military-grade weapon who was built by a defense contractor who stole M3GAN’s underlying tech.”
Oktobers andra, och rätt korta, recension blir denna rätt röriga men roande scifiskräckis-uppföljaren M3GAN 2.0. Med både parodisk känsla och trots kämpar dessa bots mot varandra. Man försöker sig på olika frågeställningar som: Kan AI lära sig empati på riktigt? Kan AI skilja på rätt och fel? Och försöker agera kring dessa frågor. Blandat med den klassiska M3GAN-dansen och ofc ta över världen-hybris. Onödigt lång och onödigt rörig på 2 timmars tid. Men lyckas ändå roa emellanåt.
Helt ok skådisar som gör det de kan med det manus som givits. En film som inte tar sig själv på för stort allvar som roar lite lagom i sammanfattning.
Något för dig som gillar lite mindless scifiskräck med AI-dockor.
Skräckfilm från 2024. En FBI-agent utreder en seriemördare och börjar upptäcka ockulta gåtor hon måste lösa för att stoppa honom.
Hanling Imdb: ”In pursuit of a serial killer, an FBI agent uncovers a series of occult clues that she must solve to end his terrifying killing spree.”
Jag börjar med att önska er alla God Fortsättning på julhelgen samt Gott Nytt År! Hoppas ni får ett skinande bra nytt år med massa bra ny skräck att se! Min jul har firats på landsbygd med nära och kära och nyår blir likadant. Samt maaaaasssaaa choklad. Blir mer frukt och grönt i januari, man blir mer sugen på det efter all choklad faktiskt. Men jag äter ofta frukt och grönt annars med.. Nå, nog med rant! Till filmen! 😉
Seriemördare och nostalgi-årtionden, här 90-tal, har blivit rätt poppis i skräckgenren det senaste och denna trailer var minst sagt fascinerande. Och Nicolas Cage är en favvo, så mycket med honom måste ses därför. Så jag samlade mig och såg denna och min reaktion är väldigt blandad.
FBI-agenten Lee Harker, Maika Monroe, får ett fall där hon utreder seriemördaren som kallar sig Longlegs. Han lämnar små lappar och gåtor med teman inom det ockulta och hon försöker dechiffrera betydelsen. Det som avslöjas bit för bit är ingen redo för..
Det var ett tag sedan jag såg denna film. Jag behövde fundera över den. Och jag har främst kommit fram till 2 saker. Det är den mest skrämmande film jag sett på länge. Och. Det är en film med många brister. Så ja, filmen innehåller de mest skrämmande scener jag sett på mycket länge. Riktigt obehagliga, i stilen med psykologisk skräck, framför allt den första scenen. Cage är briljant på att förmedla obehag 😛 Blickarna, handrörelserna, hans sätt att prata, röra sig, dansa, skrika är ordentligt obscent jobbiga och fenomenala.
Maika Monroe gör ett fint jobb som agenten som utreder. Utmärkta biroller spelas av Alicia Witt samt Kiernan Shipka, riktigt lysande stjärnor. Men Cage snor hela showen. Handlingen är väldigt intresseväckande, engagerande, fascinerande. Men med brister. Man har lagt ner mycket tid på det estetiska, scenografin, detaljer. Och desto mindre på helheten, själva ploten/handlingen, hur allt hör ihop. Så resultatet blir därför väldigt spritt. En rörig film med en oviss tomhet kvarstår. Men med flera skrämmande scener och flera fantastiska skådis-insatser. Regin samt manus står Osgood Perkins för förresten, Anthony Perkins son, och har regisserat flera bra filmer innan denna, bl.a ”Gretel & Hansel” (2020) som var en stor favorit för mig. Och ”Longlegs” ger ju intryck men hur filmen slutade var lite väl platt för mig. Tomt och något intetsägande och lite väl otroligt kände jag. Rörigt och tomt. Säcken på handlingen knöts inte ihop helt rätt. Lite synd på en så intressant idé. Men ändå sevärd film. Främst tack vare Cage. Och den groteska sminkningen..
En film för er som diggar Cage, psykologisk skräck, övernaturligt, ockult samt seriemördare. Sevärt.
Övernaturlig skräckis från 1988. Ägaren till ett vaxmuseum använder sin utställning för att väcka ondska.
Handling Imdb: ”A wax museum owner uses his horror exhibits to unleash evil on the world.”
Ett fascinerande guldkorn sprunget ur 80tals-världen. En otroligt kul idé med statyer och konst som vaknar till liv med ondskefulla intentioner. Inte originellt men rätt unikt hur det gestaltas här. Riktigt snyggt smink och härligt gamla effekter. Grymt kul men också brutalt på sina ställen. Varulvar, vampyrer, sadism, mumier och zombies. Här finns något för alla 😀 Välskrivet manus, bra rolltolkningar och mycket hjärta serverat med mycket humor. Zach Galligan, Deborah Foreman, John Rhys-Davies, David Warner är några av dem på roll-listan. Lite rörigt emellanåt. Lite corny. Men sådant är 80-talet ❤ Scenografin är fantastiskt snygg, och dramaturgin är spännande.
Roliga faktan då. Jason Voorhees och ”The Thing” från 1982 kom nästan med i vaxutställningen men uteslöts pga lagliga dispyter. Kane Hodder, som porträtterar Jason oftast, var dock ändå stuntman i filmen och spelade även Frankenstein’s monster! Det som skulle föreställa människokött som åts i en scen var egentligen en smet bestående av rabarber, vattenmelon och jordgubbar. Huset i intro-scenen var samma hus som användes bl.a. i filmen ”Witchboard” (1986). Makeupartisten Bob Keen skapade en ”Howling”-liknande varulv i filmen, och den blev riktigt bra. En söt och 80-nostalgisk film som roade mycket.
Något för er som diggar 80-tal och övernaturligt samt praktiska effekter. Mycket sevärd 🙂
Del 3 i Annabelle-filmerna ur Conjuring-universumet. Från 2019. En barnvakt och hennes vän väcker av misstag en demon i en docka en kväll. Hemma hos Lorraine och Ed Warren. Dockan heter Annabelle. Och hon är hemma nu.
Handling Imdb: ”While babysitting the daughter of Ed and Lorraine Warren, a teenager and her friend unknowingly awaken an evil spirit trapped in a doll.”
Så del 3 av filmerna om Annabelle är detta. Och en helt ok del 3 tyckte jag ändå. Ettan tyckte jag var rätt dålig med tråkig CGI och platt handling utan så mycket skådis-talanger. Tvåan var bättre, fylligare i handling och bättre skådisar med mer action. Och denna tredje del är intressant även den med sina kvalitéer men fortfarande ingen jättesuccé. Men bra skådisar, fascinerande rum med hemsökta föremål och mer fartfyllt. Jag tyckte det var intressant att se lite mer hur Warren-familjen levde sitt liv även om man inte får se jättemycket av just Ed och Lorraine. Samt att få lära känna deras dotter Judy mer, som spelas utmärkt av Mckenna Grace. Mycket spökerier och välplacerad, effektfull CGI får vi se som fungerar fint. Man djupdyker mer i Warren-hemmet. Men man går inte så pass långt in ändå tycker jag. Nog kunde det klämmas in mer kring Warren-paret och mer om dotterns begåvning. Handlingen känns lite utspridd och skribenterna verkar vilja få med lite allt möjligt i en och samma film. Så något osammanhängande och spridd handling, men mycket händer i alla fall så det blir aldrig tråkigt tycker jag. En bra och sevärd uppföljare men ingen dunderframgång är min sammanfattning. Kanske får vi se mer djupdyk i nästa Conjuring-film istället.
Något för er som gillar besatta dockor, demoner, spökerier och Conjuring-filmerna. Klart sevärd.
Dockskräck från 2018. Helvetet bryter löst när dockorna från en auktion vaknar till liv.
Handling Imdb: ”All hell breaks loose when a strange force animates the puppets up for auction at a convention, setting them on a bloody killing spree that’s motivated by an evil as old as time.”
Riktigt underhållande uppföljare till Puppet Master-filmerna 😀 Inte en tråkig minut kan jag säga, för er som är roade av maktgalna, mordiska dockor då med udda ursprung och speciella motivationer! Roliga praktiska effekter, dockorna är bra gjorda. Skådisarna funkar bra, scenografin är bra. Humorn är speciell men superkul enligt mig. En typ av b-film: ja. Men som ändå kan leverera go underhållning: ja. En klar kandidat till er dockskräckkväll utan tvekan.
En film för er som diggar onda dockor och udda mörk humor. Rekommenderas varmt 🙂
Dockskräckis från 1979. En grupp vänner blir strandsatta vid ett skumt museum och förföljs av en maskerad man med speciella krafter.
Handling Imdb: ”A group of young friends stranded at a secluded roadside museum are stalked by a masked assailant who uses his telekenetic powers to control the attraction’s mannequins.”
Faktiskt en underskattad och intressant film som verkligen lyckas skrämmas. Annorlunda bakgrundshistoria och intressanta upplösningar/vändningar. Något rörig i berättandet, något för lång samt lite för absurda scener emellanåt men sannerligen ett unikt guldkorn inom skräckfilmshistoria. Jag var klart underhållen men det blev lite långrandigt mot slutet bara. Duktiga skådisar och läskiga dockor. Ett imponerande djup finns i filmen också, så lättsmält är den inte. Ett gott och udda val om ni väljer att ha dock-tema en kväll som vi i skräck-klubben gjorde 😉
För er som gillar dockor och psykologisk skräck, kan klart rekommendera den 🙂
Dockskräckfilm från 2017. En fortsättning i Chucky-filmserien där Chucky återvänder för att terrorisera Nica samt några äldre fiender och till hjälp har Chucky sin före detta fru Tiffany. Men vad planerar dem och vilka överlever denna vända?
Handling Imdb: ”Chucky returns to terrorize his human victim, Nica. Meanwhile, the killer doll has some scores to settle with his old enemies, with the help of his former wife.”
Hej alla goa skräckisar börjar jag med att säga! Jag har länge legat hemma sjuk och därför har det inte blivit något skrivet här på ett tag och det blir nog lite färre den närmaste framtiden också fram till jag blir frisk. So please bare with me så att säga 🙂
Oktober har äntligen kommit till oss och halloween är nära! Första oktoberrecensionen tyckte jag kunde passa med denna nya Chucky-film i och med att jag själv är ett stort Chucky-fan och gillar filmerna mycket. Kanske inte alltid för kvalitén men alltid för underhållningen! 😉 Så Chucky är alltså tillbaka för att terrorisera Nica igen (Fiona Dourif, dotter till Chucky-rösten Brad Dourif) och hittar en väg in till mentalsjukhuset hon bor på. Flera ”Good Guy’s” har dock ( 😉 ) också hittat in och det är lite oklart vem av dem som faktiskt är Chucky eller om alla är det och så vidare. Jennifer Tilly är tillbaka i rollen som Chuckys exfru, hon är trogen sin gamla roll och gör den bra. Jag gillar att Andy Barclay är tillbaka i sin roll igen, skådisen Alex Vincent som varit med i de flesta Chucky-filmerna som den första pojken Chucky terroriserar, men jag tycker det är synd att han inte får ta mer plats i filmen. Han får bara vara med på ett halvt hörn sådär och Nica är centrum för hela filmen. Nog kunde dem ha gett honom mer space enligt mig. Han är ju en legend liksom Chucky. Men så gör ju Fiona Dourif såklart en lysande roll som innan med sin Nica. Och Brad Dourif är givetvis bra som Chucky. En legend som alltid. Men dockan ser inte ut som innan, man har lagt för mycket halvbra cgi över det hela så han ser mer konstlad ut. Jag gillar mer den gamla looken, ju mer dock-lika praktiska effekter desto bättre och mindre cgi. Men i stort ser ju filmen ok ut ändå och alla gör det dem kan. Humorn är inte lika träffande som innan dessvärre och historien är lite för rörig för att det ska funka klockrent. Men i stort ändå en underhållande uppföljare. Måste däremot nämna att relationerna med Brad Dourif, Fiona Dourif och Jennifer Tilly blir lite väl creepy mot slutet 😀 Så litet minus där men ändå i stort en ok dock-skräckis. Tyckte bättre om föregående uppföljare ”Curse of Chucky”, länk till recensionen på den: https://fearnotthedark.se/2014/02/02/curse-of-chucky/
En film för er som gillar Chucky-filmerna, dockor och humor i skräck. Sevärd för Chucky-fans! Men förra var bättre 😉
Dockskräckfilm från 2017. Prequel till filmen ”Annabelle”. 12 år efter sin dotters bortgång välkomnar en dockmakare med fru in en nunna med föräldralösa barn till sitt hem. Men vad som skulle blivit en mysig och trevlig samvaro blir istället en ond cirkel av olyckor då de märker att dockan Annabelle faktiskt är besatt…
Handling Imdb: ”12 years after the tragic death of their little girl, a dollmaker and his wife welcome a nun and several girls from a shuttered orphanage into their home, where they soon become the target of the dollmaker’s possessed creation, Annabelle.”
Denna kallas ”Annabelle 2” men den är alltså ingen fortsättning utan en prequel till ”Annabelle”. Det som hände innan ”Annabelle”, var dockan kom ifrån. Dess bakgrundshistoria. Och den förvånade mig. Jag gillade inte alls första filmen ”Annabelle” men denna ”Annabelle: Creation” är faktiskt hyfsad och rent ut sagt bra. Det är så sällan som typer av efterföljare överträffar ettan, men här hände det. Vi ska gå in på hur.
Det finns en intressant och fyllig historia här, ett välskrivet och välgenomtänkt manus. Skådisarna gör sina karaktärer bra, speciellt barnskådisarna Lulu Wilson (från Ouija – origin of evil) och Talitha Eliana Bateman. Miranda Otto och Anthony LaPaglia gör superba tolkningar av dockmakaren och hans sjuka fru. Och dockan Annabelle..RÖR..äntligen..på sig! Det jag önskade i ettan händer äntligen här! Det är inte mycket, det är subtilt med mycket mysticism men hon rör på sig banne mig! Och dem har vävt in så mycket action med just dockan och runt dockan att det nästan blir lite poetiskt för mig som är jätte-fan av just dockskräck! Annabelle-dockan är delaktig i mycket och man kan ana mer samspel med henne och omgivningen. Det samspelet som var dött i första filmen får liv här och det var det som gjorde mig mest glad. Dem gjorde äntligen det som krävdes för att leverera en bra dockskräckis. Ja, vissa CGI-scener är lite sisådär men i stort helt ok ändå och passar med historien. Och det fanns faktiskt, hör och häpna, partier där jag blev uppriktigt skrämd. Så ja, man kan lugnt säga att det blev en lyckad skräckfilm. Vilket är svårt att säga i dagens nya skräckklimat där allt hela tiden ska handla om yta och häftig cgi. Denna hade även innehållet. Mer sånt här, tack!
En film för dig som gillar dockor och övernaturligt, mycket sevärd!
Så hittade man en till dockfilm men denna gång så är den faktiskt hyfsad 🙂 Dolls från 1987, en liten söt oldie! 🙂
Handling Imdb: ”A group of people stop by a mansion during a storm and discover two magical toy makers, and their haunted collection of dolls.”
Riktigt kul recept här! Gammalt, mystiskt och vackert hus med stora samlingar handgjorda dockor. Äldre par som tillverkat dockor i evigheters evighet. En söt flicka som ser saker inte vuxna märker. En klassisk nörd som blir missförstådd men som räddar dagen. Jag hade klarat mig utan de jobbiga föräldrarna och de skrikiga punktjejerna men ja, dem får ju vad de förtjänar så tummen upp på det 😉 Det äldre paret är riktigt mysiga och mystiska. Paret, nörden och flickan är bra skådisar faktiskt. Och dockorna och deras rörelsemönster är bra gjorda. Det är roligt, spännande och sött!
En härlig dock-skräckis med gammal touch har vi här. Inte så läskig utan mer en sådan mys-skräckis 🙂 Så glöm 18års-gränsen som står på omslaget, högst en 15års-gräns på den här. Kan rekommendera ”Dolls” varmt om du gillar dockor och mys-spännande historier 🙂
Så var vi inne på dockor igen! Den tredje filmen jag köpte på scifimässan har vi här. Tre små terrorhistorier om onda dockor i olika former 😀 Väldigt små produktioner så inga hitfilmer här men småkul samlarexemplar för er som gillar dockor som jag 🙂
Handling Imdb: ”Three different episodes of killer dolls coming to life and wreaking havoc.”
Av dessa tre terrorhistorier tyckte jag om den första mest, ”Doll Cemetery”, för den hade en riktig historia som funkar ihop med dockorna och skådisarna gör ändå det de ska göra. En kul liten historia om dockor som vaknar till liv från deras kyrkogård och plågar de levande lite lagom så 😀 Jag gillar speciellt hur dem muttrar och fräser, antingen låter dem som mumlande indianer eller fräsande katter 😀 Pojken som är nörden i gänget är ändå hyfsad skådis. Dockorna har olika personligheter trots att de inte säger något och har därför sina olika sätt att mörda. Det är en del splatter i filmerna bör nämnas.
I den andra historien, ”Voodoo Doll”, har jag svårt att ta handlingen på allvar. Skådisarna är som en parodi på sig själva tyvärr. Och dockan figurerar väldigt sent och är mest otroligt irriterande och knappt rolig heller. De hade kunnat göra mer av den storyn. Voodoo är ett stort och tacksamt ämne inom skräck liksom. Den här funkade tyvärr inte.
Den tredje historien, ”Treacherous Toys”, var rolig. En demon har tagit över leksakerna i en övergiven leksaksaffär och plågar några brottslingar som hamnat i närheten av en händelse. Clown-dockan specifikt var kul, bra utseende på den och den hade rätt ljud och gjorde också en hel del skada. Baby-dockan som ränner runt med en liten pistol är dock mest irriterande men rolig i små partier. Mitt i allt kommer en robot och skjuter laser helt plötsligt 😀 En helt ok historia med halvbra skådisar.
Det här är en c-film, liten produktion och måste behandlas därefter. Dock tycker jag att första historien ändå var rätt kul och att clown-dockan var nice i den tredje så dem faktorerna ger ett något högre betyg. Men ja, det är hemskt låg kvalité på produktionen och manuset. Men the props är roliga och är det som gör filmerna till något ändå. Jag tog en titt på bolaget som gör dessa dock-filmer och annat absurt ”Full Moon Features” och man kan kolla in deras övriga filmer på www. fullmoondirect.com och det var en rolig lista på dockor från filmerna dem har där plus filmerna och en del annat. Kul idé tycker jag ändå med dockor i film som ni redan vet 😉 Tänkte göra mig ett försök till att göra en docka snart faktiskt också, har inköpt docklera och allt! 😀 Kanske man kan göra en skräckfilm med den också, hmm. Idéer och mer idéer! 😀
Om ni vill se bra skräckfilm med dockor så ska ni se ”Dead Silence” och ”The Doll Master” och en äldre med humor är givetvis ”Den onda dockan”. Om ni vill ha något c-film-aktigt med dockor att roas åt så se denna DevilDolls. Men var som sagt beredd på dålig kvalité! Från 2012.
Är en skräckfilmsnörd som bor bland lyktor med levande ljus och ett stort bibliotek med film & böcker. Jag har alltid varit intresserad av skräck och närliggande teman som thrillers/deckare/mörkare dramer och känner ofta att sådana filmer och böcker också kan bära på djupare budskap. Sedan finns det ju de filmer som enbart är otroligt underhållande utan större tanke bakom och de behövs också :-) Här följer alltså mina recensioner och tankar där jag lägger mest fokus på skräck men även lite annat närliggande mörkt.
Hoppas dem kan underhålla eller väcka någon intressant tanke om film eller om livet, vad vet jag! Hursomhelst: Enjoy! :-)
Fear Not The Dark 