Arkiv för Familj

MaXXXine

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 6 november, 2024 by fearnotthedark

Slasher/serial killer-skräckis från 2024. Det är 80-tal och aktrisen Maxine Minx försöker lyckas inom den mer seriösa filmbranschen. Men något som stör lyckan är en mystisk seriemördare som förgör hennes bekantskapskrets bit för bit och hotar hennes framgångar.

Handling Imdb: ”In 1980s Hollywood, adult film star and aspiring actress Maxine Minx finally gets her big break. But as a mysterious killer stalks the starlets of Hollywood, a trail of blood threatens to reveal her sinister past.

Maxine Minx har ett mörkt förflutet och har fastnat i vuxenfilmsträsket så att säga. Hon vill dock bli filmstjärna av den mer seriösa sorten. Och hon får möjlighet när hon erbjuds en huvudroll i en uppföljarskräckfilm. En seriemördare lurar i bakgrunden däremot och dödar av hennes gamla filmkollegor. Men Maxine kan försvara sig och låter inget komma i vägen för hennes framtida karriär. Kommer hon lyckas eller ej?

Jag är inget fan av Mia Goth som skådis men bakgrundsploten fick mig nyfiken. 80-tal och seriemördare, musiken, miljön. Men Mia Goth gör en hyfsad roll ändå tyckte jag. Det är dock allt runtom jag kan störa mig på. Det är en rörig plot, varierat tempo, olika sidestorys som liksom inte helt funkar. Det är som att man försöker göra runt 3 olika filmer i en och samma film. Musiken och scenografin är cool och snygg skulle jag säga. Och Maxines roll är intressant. Hennes karaktär utvecklas lite och intresserar. Hade behövt mycket mer utveckling däremot. Mycket gore och blod finnes för dem som diggar det. Det är mycket fokus på estetik samt hämnd. Men det är något som fattas någonstans för att jag ska tycka om filmen. Kanske för att man inte har tid nog att fördjupa sig mer i Maxines karaktär och hennes förflutna. Kanske för att ploten känns rätt spridd och ytlig. Kanske för att slutklämmen känns lite väl otrolig.

Detta är ju en uppföljare till filmen ”X” (2022) där en massaker sker runt en pornografisk filminspelning, och hon överlevde. Filmen ”MaXXXine” (2024) utspelas 6 år efter den incidenten och Maxine försöker bli filmstjärna på riktigt nu. ”X” (2022) var inte i min smak alls, den kändes så själlös på något sätt. Då gillade jag väl denna uppföljare bättre men ändå så saknas något. Jag är stort Kevin Bacon-fan men inte ens hans biroll i denna uppföljare lyfte ploten. Lily Collins oväntade biroll var grym dock och jag hoppas lite på att hon gör mer skräck framöver. Plus för en intressant tidsera, snygg estetik, Mia Goths rolltolkning samt bra soundtrack. Minus för en alltför spridd plot, bristen på hjärta och själ, för mycket yta, för lite djup. Det blir ett medelbetyg på denna och hoppas att ”Pearl” (2022) i trilogin kan vara bättre.

Något för dig som intresseras av 80-tal, slasher, serial killers, gore.

5 dirty vhs-filmer av 10

Beetlejuice Beetlejuice

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , on 4 november, 2024 by fearnotthedark

Skräckkomedi från 2024. Uppföljare till Tim Burtons 80tals-klassiker Beetlejuice (1988), nu många år senare. Efter en familjetragedi förs tre generationer av familjen Deetz samman återigen och återvänder till Winter River. Där spökar Beetlejuice ännu och intrigen tätnar när Lydia’s dotter Astrid råkar öppna portalen till efterlivet..

Handling Imdb: ”After a family tragedy, three generations of the Deetz family return home to Winter River. Still haunted by Beetlejuice, Lydia’s life is turned upside down when her teenage daughter, Astrid, accidentally opens the portal to the Afterlife.

Efter lång tids behövlig paus är jag tillbaka igen. Inspirationen behövdes hittas på nytt och återuppfinnas liksom. Ibland förlorar man sin väg och måste skapa nya vägar där gamla vägar nått sin ände. Jag behövde hitta lusten igen till skräckvärlden inom film främst och allt däri. Böcker har det blivit otroligt många i skräck- samt deckargenren i år, men det fanns så få nya filmer som kunde fånga mig och inspirera. Som kunde få en att hitta tillbaka till den där känslan när man sett en riktigt bra skräckfilm, lägger sig och känner sig lite lagom skrämd men också väldigt mysig och fylld av ett aha-moment, av att ha sett något nytt och fantastiskt. Som när man såg Exorcisten (1973) första gången och blev hänförd av Linda Blairs rolltolkning samt Max von Sydows mäktiga intryck. Som när man såg The Descent (2005) och blev chockad av vad de hittade i grottan de fastnar i. Som när man såg Beetlejuice (1988) denna unika goth-pärla av mörker och färgsprakande morbid humor. Och i somras kom den känslan tillbaka lite av att se om några klassiker samt se lite nya filmer som Late Night With The Devil (2023) och Influencer (2022) som ger mer nya intressanta uppfräschningar till skräckgenren. Och nu mot hösten kom det mer intressanta filmer att se äntligen. Däribland denna Beetlejuice 2. Jag förberedde mig på att Beetlejuice 2 nog förmodligen inte kommer kunna bli så bra. För att sänka förväntningarna. För att det gått så lång tid sedan första filmen. För att skådisarna är så mycket äldre. Men, oj vad jag hade fel 😀

Tre generationers kvinnor är tillbaka i Winter River, Delia, Lydia och Astrid. Catherine O’Hara, Winona Ryder och Jenna Ortega är så klockrena i rollerna som alltid. Och Beetlejuice är liksom förr lika härligt störtgalet spelat av duktiga Michael Keaton. Att få stiga in i den grönlila Beetlevärlden igen är som att få resa tillbaka i tiden. Att resa tillbaka till en tid av lekfullhet och 80tals-influenser med mycket hjärta och smärta. Men också med stor klick humor. En riktigt intensiv och rolig feelgood typ av skräckkomedi finnes här. Vi möter på the Bobs, Beetlejuice, en ond Delores, den härligt udda Lydia, excentriska konstnären Delia, Lydias coola dotter Astrid och hela efterlivets underliga varelser och olika stadier. Bra plot, unik och sällsynt bra estetik, lysande skådespel av precis alla, go musik. Jag har fett lite klagomål. Om ens något. Underbara biroller av skådisar som måste nämnas: Danny DeVito, Willem Dafoe! Kanske lite väl snabbt ihopslarvat slut men ändå ett fint sätt att hylla Beetlevärlden på, hela filmen är en enda stor hyllning till den mer lekfulla sidan av skräckgenren. Och det görs väldigt bra. Väldigt bra.

Något för er som diggar Tim Burton och Michael Keaton och Beetlejuice och det gotiska. Rekommenderas varmt varmt varmt ❤

8 workerBobs av 10

The Last Word av Taylor Adams

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , , , , , , , on 12 mars, 2024 by fearnotthedark

Skräcklitteratur från 2023. Efter att Emma skrivit en dålig recension online om skräckförfattaren H.G. Kane’s senaste verk börjar otrevligheter hända och hon tror att författaren stalkar henne som straff för recensionen.

Emma Carpenter bor i en isolerad stuga med sin hund och bara en granne, gubben Deek, som hon aldrig träffat. Men de gamear ihop lite då och då och skriver lite i chatten till spelet. Emma läser mycket e-böcker och efter att hon läst ut en bok av H.G. Kane skriver hon en usel recension om den online. Kane mailar henne direkt att hon ska ta bort recensionen men hon vägrar för att alla ska få tycka som dem vill. Efter det märker hon udda ljud i huset och plötsligt dyker någon med mask och hatt upp utanför hennes dörr…

En intressant och fartfylld bok om en kvinnas överlevnad. Man tar upp sorgbearbetning efter förlorad familjemedlem, ångestproblematik, ensamhet, svårigheter att kommunicera/vara social samt rädsla för den som stalkar hennes hus. Det är väldigt spännande och mycket action med bra plottwists. Slutet är jag nöjd med också. Utan att skriva något som spoilar. Men vissa partier är rätt utdragna och boken hade vunnit mer på att vara kortare. Man överförklarar mycket i för långa scener ibland och tar för snabba vändningar emellanåt. Så det är ett rörigt tempo emellanåt. Men en engagerande historia ändå som sätter en på helspänn. Jag påminns lite av filmen ”Hush” från 2016, otroligt bra film. Och den filmen är bättre än denna bok. Men boken är bra i stort ändå. De röriga partierna drar ner betyget en del bara.

Det som också är intressant är H.G. Kanes synvinkel kring hur han skriver skräckböcker, hur han ser sig som hjälten samt mördaren i sina böcker och hur obetydelsefulla offrena är för honom, hur han föredrar att mörda o.s.v. Unik inblick i ett narcissistiskt tankesätt. Och det väcker frågan: mördar han på riktigt? Och sedan skriver om morden? Eller är det på låtsas? Så förutom en bok om överlevnad är det också en bok om böcker samt narcissism. Även intresseväckande med grannen Deeks historia.

I stort en spännande och underhållande typ av survivalhorror-story med en bra och tuff final girl.

En bok för dig som gillar survivalhorror samt book about books. Läsvärt!

6 tuffa final girls av 10

The New House av Tess Stimson

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , , , , , , , , , , , , on 12 mars, 2024 by fearnotthedark

Psykologisk skräckthriller, från 2022, skriven av Tess Stimson. Ett perfekt hem. Tre par vill ha det perfekta hemmet. Men vilka hemligheter döljer sig bortom all perfektion egentligen?

Jag letade efter en bok som kunde fånga in mig och hålla mig kvar. Denna gjorde just detta och mycket mer. Unputdownable!

Stacey och Felix äger det vackra, stora glashuset. Stacey är berömd tv-programledare och mannen Felix är lika framgångsrik. De har även en lugn och snäll son. De är vackra, harmoniska, samlade, passionerade. Utåt sett. Men bakom den perfekta fasaden döljer sig många makabra hemligheter.

Millie är framgångsrik kirurg och hennes man Tom är lika framgångsrik. Millie bär på ett tungt förflutet och en bruten barndom. Hon har en mörk sida och udda hobbys. Och en son, Peter, som ärvt Millies mörker. Familjen söker det perfekta hemmet att stadga sig i, i rätt område, så att sonen kan få en ljusare framtid. Millie har siktat in sig på glashuset. Hon ska ha det huset, till varje pris.

Harper och Kyle är ett ungt par som vill tillhöra det finare folket. Harper är stor influencer online och har stora sponsorer. De har 2 barn och vill hitta det perfekta fina hemmet att leva resten av sitt liv i. Glashuset är perfekt för detta. Men är de starka nog att vinna över vrålstarka Millie och Tom? Och kan de vinna Stacey och Felixs tillit?

En lång och komplex historia med mycket plottwists och andra vändningar. I stort en otroligt spännande och ingående analys av flera olika typer av psykopater/sociopater och vad för slags tankar som kan tänkas röra sig inuti deras psyken. Jag var helt insjunken i dessa intriger, chockad när något vände, fascinerad av komplexiteten inom psykopati. Millie var karaktären jag tyckte mest om. En fighter, en survivor, med vissa mörka sidor men också mycket ljust. Harper var nog den jag ogillade mest, otroligt ytlig och påfrestande personlighet. Men karaktärerna Stacey och Millies son Peter var de som skrämde mig mest faktiskt. Det är skrämmande vad folk är kapabla till, när man saknar förmågan empati.

En spännande resa i trasiga psykens vansinnigheter. Ett oväntat slut som fick mig att tappa hakan verkligen. Riktigt bra berättelse. Men måste varva med något lättare efter just denna.

En bok för dig som fascineras av psykologi och psykiatri. Mycket läsvärd.

8 otippade psykopater av 10

The Last Voyage Of The Demeter

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , on 10 mars, 2024 by fearnotthedark

Vampyrskräckis från 2023. Ett fartyg från Varna seglar mot London och upptäcker att något fasansfullt tagit sig ombord.

Handling Imdb: ”A crew sailing from Varna (Bulgaria) by the Black Sea to England find that they are carrying very dangerous cargo.

Då har vi stigit in i mars med varierade temparaturer, något varmare men ändå rätt grått och smygkallt. I februari fokuserade jag på kärleksteman mestadels och denna mars blir det istället fokus på en del klassiker/klassiker-vibbar och dark academia-vibbar, som också speglar det halvgråa ambivalenta vädret just nu. Och vad bättre än något Dracula-esque en grå mars-kväll, hmm? Let’s see.

Filmen är baserad på en liten aspekt ur den klassiska berättelsen ”Dracula” av Bram Stoker från 1897. Den biten på fartyget Demeter när denna blodsugande varelsen upptäcks. Och vad blir resultatet? Bra skådisar. Snygg scenografi. Har inte mycket emot CGI:n som används heller, man blandar CGI med monstersmink och det blev hyfsat, faktiskt. Men. Men.. Manuset är för tunt, bakgrundshistorien är för tunn, dialogen är för tunn. Historien faller. Man har lagt mest krut på Dracula-varelsen och mycket mindre på resten. Och det känns. Det faller. Långt ner. Jag kan förstå varför filmen floppade på bio. Och glad att jag valde att se den nu istället. Det finns en del plus ja. Härlig mörk och mystisk atmosfär, bra skådisar, nice blodsugare. Men minusen är för stora. Tunt manus, dialog samt bakgrund. Grunden till huset behövs för att man ska kunna leva där, om ni är med på symbliken 😛 Så spännande och läskigt var det tyvärr inte heller. Atmosfäriskt ja, spännande nej. Förutsägbart och långdraget. Jag fann den spännande först vid slutet när man är iland och historien som började lite där. Den historien hade jag hellre velat se på ett sätt. Men jo, den historien har redan gjorts många ggr. De försökte göra en nyvinkling med att vara på skeppet istället för i det klassiska Dracula-slottet men det blev tyvärr bara platt och oinspirerat.

En film för dig som diggar gotiska klassiker och vampyrer. Men knappt sevärd enligt mig.

4 blodhungriga varelser av 10

Night Swim

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , on 23 februari, 2024 by fearnotthedark

Övernaturlig skräckfilm från 2024. En familj flyttar in i ett nytt hus som visar sig ha ett mörkt förflutet knutet till poolen i deras trädgård.

Handling Imdb: ”A family moves into a new home, unaware that a dark secret from the house’s past will unleash a malevolent force in the backyard pool.

Så nu till en helt sprillans ny skräckis. En övernaturlig film med mycket drama. Det talas om stora namn på postern, from James Wan men Wan står enbart som sista namnet bland massa olika producenter. Bryce McGuire är regissör och Bryce samt Rod Blackhurst är skribenter. Bryce har innan bara gjort en till långfilm och resten kortfilmer. Blackhurst har gjort något mer än McGuire men ändå inte mycket. Så det är klart att James Wan’s namn nämns på postern för att locka mer folk att se filmen. Och det behövs. För det som levereras är inte mycket.

Titeln ”Night Swim” för tankarna till en eventuell hajfilm. Men ploten vecklar ut en helt annan typ av historia med ett övernaturligt väsen som finns i det naturliga vattnet som tas in i poolen. Och nog för att historien skulle kunna potentellt bli något intressant men man går inte in så djupt in i bakgrundshistorien som man hade önskat. Mer fokus läggs på förutsägbara specialeffekter, och tyvärr rätt dåligt gjord CGI.

Skådisarna är dock bra och karaktärerna lätta att bry sig om, det är dem som får en att fortsätta titta. Man bryr sig om fadern som varit stor baseballstjärna men som nu insjuknat i MS. Man bryr sig om modern som stöttar fadern till max på alla sätt hon kan. Dottern som är ny i skolan, som fattar tycke för en kille i simlaget och gör bra ifrån sig i simlaget när hon väl går med där. Sonen som försöker vara duktig men som tyvärr misslyckas i nästan allt. Man bryr sig.

Men bakgrundshistorien och specialeffekterna är väldigt otillräckliga. Och själva manuset är så förutsägbart att det inte skapar någon direkt spänning eller större intresse. Tråkigt, för historien har potential att bli intressant. Men det vägrar tyvärr att hända enligt mig. Så betyget blir därav under medelmåttet. Ett bottennapp.

En film för dig som gillar vattenskräck och övernaturligt. Knappt sevärd enligt mig tyvärr.

3,5 onda vattenkrafter av 10

Northranger av Rey Terciero & Bre Indigo

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , , , , , , , , on 14 februari, 2024 by fearnotthedark

Grafisk roman/seriealbum från 2023. Cade, en gay spansk tonårskille som lever i garderoben i ett fördomsfullt Texas, gömmer sig i skräckfilmens värld för att slippa ta itu med att komma ut för alla. Men när han sommarjobbar på en ranch möter han Henry och blir blixtförälskad. Men är Henry verkligen den han utger sig för att vara eller någon mycket farligare? En nyversion av Jane Austen’s ”Northanger Abbey”.

Medan Jane Austen’s mästerverk ”Northanger Abbey” är en straight gotisk thriller skriven år 1817 samt en hommage för gotiska thriller-genren, är Terciero’s ”Northranger” från 2023 en gay retelling av Austen’s berättelse, som tar plats i den amerikanska södern-miljön med gotiska undertoner och mycket fokus på rasism och homofobi. Och en till typ av mästerverk som behandlar många viktiga ämnen.

Terciero, författaren till ”Northranger”, växte upp i Texas som gay latino själv och ville skriva något självbigrafiskt, fast i en typ av skönlitterär ton. Så han valde att göra det med hjälp av Jane Austen som grund och egna ord som utfyllnad och ordbroderi. En stor hommage för skräckfilmer, både oldschool och ny skräck, märks väl. Och fokus på rasismen och homofobin i södern som de försöker tampas med och hantera på olika sätt. And overcoming it of course. Och nog för att läget är bättre idag än det har varit men det är ju ännu en bit kvar, och sådant är alltid viktigt att fortsätta utveckla och ta upp i diskussion. Och jag tycker att Terciero’s input i frågan är välskriven, tydlig samt romantisk och positiv. Love is love ❤ Och vad bättre kan man skriva om denna Alla Hjärtans Dag än om ett verk som står för kärlek för alla ❤ 🙂 (Ett specifikt Alla Hjärtans-inlägg kommer senare idag i övrigt, stay tuned)

Välskrivet, vältecknat, mycket hjärta, mycket smärta och mycket viktigt. Riktigt bra och fint album. Hoppas på att se mer bra stuff från Rey Terciero framöver.

Något för dig som gillar kärlek för alla, gotiskt samt grafiska romaner. Rekommenderas varmt ❤

8 söta gotiska regnbågspar av 10

Haunt

Posted in Recensioner - Skräckfilm with tags , , , , , , , , , , , , , on 8 oktober, 2023 by fearnotthedark

Haunted house-skräckis från 2019. Ett gäng kompisar hittar ett udda extremt haunted house vid Halloween och får sina största rädslor testade till max. Leken förvandlas snabbt till blodigt allvar när skriken låter något för verkliga än de väntat sig..

Handling Imdb: ”On Halloween, a group of friends encounter an ”extreme” haunted house that promises to feed on their darkest fears. The night turns deadly as they come to the horrifying realization that some nightmares are real.

Historien börjar med att tjejen Harper sitter och funderar över hur hon ska hantera sin aggressiva pojkvän och hennes rumskamrat kommer in, försöker lätta upp stämningen med att ta med Harper ut på halloweenfirande. Harper och Bailey m.fl. vänner går ut på klubb och festar. Harper träffar på en schysst kille, Nathan, som uppvaktar henne på ett snällt sätt hon inte är van vid. En fin och välkommen överraskning i hennes annars för våldsamma liv. De hittar ett blad med reklam för ett extreme haunted house som lovar att skrämma och leverera en speciell upplevelse. Nathan och övriga tycker att de borde gå. Harper är tveksam men följer med. När de väl kommer dit möts de av en lång och stor man i clownmask som har en udda approach i hur han släpper in dem. De möts av udda regler också, att ge upp sina mobiler under tiden de är där m.m. Men önskan om spänning vinner över deras tveksamhet. De går in. Skriken som hörs låter dock mer verkliga än de väntat sig. Saker börjar spåra ur snabbt och de måste fly för sina liv..

Vilken käftsmäll till skräckfilm detta var! Helt otroligt effektiv skräck. Slasher blandas med psykologisk skräck samt skräckdrama i en perfekt symbios. Det som slog mig först var hur realistiskt allt kändes och den realismen förhöjde skräcken till höga nivåer. Riktiga mördare i ett extreme haunted house med sina egna personligheter och metoder var helt lysande. Välskrivet manus, skickliga skådisar allihop, supersnygg scenografi, the horror felt real verkligen. Huga.. Skräckblandad förtjusning is the best ibland.

Mycket fokus låg på Harper och hennes flykt från både en våldsam barndom och nuvarande våldsam relation. Och hur hon liksom får utlopp att slå tillbaka äntligen, att stå upp för sig själv och övervinna sina rädslor, once and for all. Befriande till max. Det finns också ett fokus på en viss samhällskritik och det kriminella psyket som är intressant. Man kan också välja att enbart se det som en slasherfilm och roas av det på det sättet med. Allt beror på inställning samt vad man vill se tror jag. Jag såg filmen som en effektfull skildring av olika typer av seriemördare samt en kvinnas befrielse från allt ont. Och sådana teman är vad jag fascineras av och ofta vill se. Så skickligt hur de filmade morden, att visa lagom mycket, den psykologiska aspekten var alltid med, den psykologiska skräcken. Hur vår hjärna skapar vidare det som antyds. Oftast mer effektivt än att visa allt precis hela tiden. Den bästa skräckfilmen jag sett på ett bra tag faktiskt. Och så perfekt inför halloween också. Jag rekommenderar den starkt ❤

Något för dig som intresseras av funhouses/haunted houses, halloween, seriemördare, masker samt hämnd. Mycket sevärd ❤

8,5 obskyra masker av 10

Home Before Dark av Riley Sager

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , , on 8 oktober, 2023 by fearnotthedark

Skräcklitteratur från 2020. Maggie Holt ärver det mystiska hus de bodde i bara tre veckor när hon var liten och börjar undra om hennes far haft rätt i den spökliga biografi han skrivit om deras tid i huset när hon märker annan närvaro i husets mörka vrår..

Handling: ”What was it like? Living in that house.

Maggie Holt is used to such questions. Twenty-five years ago, she and her parents, Ewan and Jess, moved into Baneberry Hall, a rambling Victorian estate in the Vermont woods. They spent three weeks there before fleeing in the dead of night, an ordeal Ewan later recounted in a nonfiction book called House of Horrors. His tale of ghostly happenings and encounters with malevolent spirits became a worldwide phenomenon, rivaling The Amityville Horror in popularity—and skepticism.

Today, Maggie is a restorer of old homes and too young to remember any of the events mentioned in her father’s book. But she also doesn’t believe a word of it. Ghosts, after all, don’t exist. When Maggie inherits Baneberry Hall after her father’s death, she returns to renovate the place to prepare it for sale. But her homecoming is anything but warm. People from the past, chronicled in House of Horrors, lurk in the shadows. And locals aren’t thrilled that their small town has been made infamous thanks to Maggie’s father. Even more unnerving is Baneberry Hall itself—a place filled with relics from another era that hint at a history of dark deeds. As Maggie experiences strange occurrences straight out of her father’s book, she starts to believe that what he wrote was more fact than fiction.”

Maggies far går bort och lämnar Baneberry Hall-huset till henne. Det mystiska hus de bebott i bara tre veckor när Maggie var liten. Fadern skrev en hel biografi om deras tid i huset och allt spöklikt som hände där. Maggie minns inget av det. När hon sedan besöker huset själv märker hon av annan närvaro än sin egen där och udda händelser utvecklar mer och mer vad som egentligen hänt. Maggie brottas med sitt logiska tänkande versus tankar på det övernaturliga och spöken. Vad är egentligen sanningen?

Riktigt spännande och skrämmande beskrivningar om husets olika spöklika händelser, både ur dåtid och nutid. Fick definitivt kalla kårar av många scener. Välskrivet och klassisk hemsökt hus-feeling. Man fattar tycke för Maggie och hennes förflutna samt nutida reaktioner. Men jag kan finna henne något för skeptisk emellanåt, man vill peta en i ögat hur olik hon är sin far och huset och allt som hänt. Och det blir lite väl mycket ibland. En intressant historia i övrigt. Men jag kan nog föredra hennes fars berättelse framför hennes egen nutida. Det stråk man valt som utvecklas mot slutet blir jag inte vän med tyvärr. Och kommer inte ifrån den känslan. Så slutet är inte min kopp thé. Men innan dess njuter jag absolut av den fina hemsökta hus-miljön och de tragiska bakgrundshistorierna kring familjerna som bott där. Men jag behövde en annan avslutning. Jag får prova att läsa mer av Riley Sager och se om jag gillar annan bok bättre eller om det är just hans sätt att skriva som blir lite skevt ibland för mig. Time will tell.

En bok för er som gillar hemsökta hus och familjeskildringar.

6,5 spöklika grammofoner av 10

A House with Good Bones av T. Kingfisher

Posted in Recensioner - Skräcklitteratur with tags , , , , , , , , on 8 oktober, 2023 by fearnotthedark

Gotisk skräcklitteratur från 2023. Samantha besöker sitt gamla barndomshem och märker att hennes mor inte är sig lik, gamar cirkulerar runt huset och rosorna är för perfekta. Något skumt är i görningen..

Handling: ”In this ordinary North Carolina suburb, family secrets are always in bloom.

Samantha Montgomery pulls into the driveway of her family home to find a massive black vulture perched on the mailbox, staring at the house.

Inside, everything has changed. Gone is the eclectic warmth Sam expects; instead the walls are a sterile white. Now, it’s very important to say grace before dinner, and her mother won’t hear a word against Sam’s long-dead and little-missed grandmother, who was the first to put down roots in this small southern town.

The longer Sam stays, the stranger things get. And every day, more vultures circle overhead…

För att börja med lite allmänt. Oktober är här äntligen, någorlunda kyla har nått oss äntligen. Det är på riktigt på väg till höst nu. Och Halloween! Jag har haft lite idétorka vad gäller ny skräck men nu har jag hittat fler intressanta verk, både inom litteratur och film. Blev ingen bokmässa i år pga sjukdom så lägligt.. Så det får bli nästa år. Men Adlibris, Youtube samt Goodreads har lett mig rätt genom ny skräck som passar min smak så att jag kan få tillgång till bra böcker även utan mässa. Vilket leder oss till en ny skräckroman av T. Kingfisher, aldrig läst något av henne innan och ploten drog in mig. Något ont i trädgården, spökeri, övernaturligt, ockultism, gotiskt med en gnutta mörk humor. Och jag tyckte mycket om den.

Samanthas bror ringer henne och säger att något känns udda med deras mor. Så Sam åker och kollar läget. När hon kommer fram möts hon av en stor svart gam som står på brevlådan och bevakar henne. Och hennes mor har blivit ovanligt smal och gjort om i huset enligt Sams mormors smak, som inte alls är Sams mors typ av inredning då de var väldigt olika personer. Och utanför i trädgården har alla insekter flytt medan växterna och rosorna är i perfekt skick. Gamar cirkulerar och flockas runt huset. Något är inte alls som det ska.

Kingfisher är riktigt skicklig på att roa och underhålla i sitt berättande. Ett stämningsfullt allvar finns men också en glimt i ögat och en fin känsla för komisk tajming. Huvudkaraktären Sam har världens mest intressanta jobb som var så engagerande att läsa om: archaeoentomologist, någon som undersöker insekter i arkeologiska kvarlevor/utgrävningar. Kul att läsa om artbestämning, insekters beteende och hur de lever, vad de äter. Hade lätt kunnat läsa en hel bok om ämnet kände jag 😀 Sam är en nördig ensamvarg i sina trettio år och försöker alltså hitta anledningen till allt det mystiska som händer hos hennes mor. En historia vecklar långsamt ut sig när naturen gör sina inbrott i huset. Sam vaknar med hela sovrummet fyllt av nyckelpigor som krälar runt våldsamt. Tavlor ramlar plötsligt ner. Mardrömmar om mormor som matar Sam till rosorna skrämmer upp. Vinden bär på hemligheter. Sam hittar förvånande involvering i ockultism från hennes morfars sida bl.a. Och ett väldigt mörkt förflutet uppdagas.

Spännande och medryckande historia med fascinerande beskrivning av detaljer och fängslande karaktärer. En gotisk typ av skräckhistoria med inslag av fantasy och familjedrama med mörk humor som välkommet strössel här och där.

Min enda kritik är att slutet kändes lite ihopslängt, det hade behövt mer tid att utvecklas samt att få fyllas ut mer. Men ändå i stort en otrolig historia som har sina väldigt unika scener jag alltid kommer att minnas. Southern gothic, växtskräck, ockultism, familj är nyckelorden i storyns tema.

En bok för dig som gillar gotik, växtskräck, det ockulta. Rekommenderas varmt ❤

7,5 väldigt speciella rosor av 10